Ordlista

  • Klicka på en bokstav för att filtrera innehåll.
  • Klicka på ett uppslagsord för att visa en längre förklaringstext.
A 18
B 15
C 1
D 5
E 9
F 7
G 0
H 4
I 12
J 2
K 17
L 12
M 3
N 3
O 6
P 7
Q 0
R 10
S 20
T 8
U 2
V 3
X 0
Y 1
Z 0
Å 0
Ä 0
Ö 1

A

AKU

Förklaring:

Förkortning av ”Arbetskraftsundersökningarna”. En undersökning som mäter arbetslöshet och sysselsättning i Sverige som utförs av Statistiska Centralbyrån.

Aktieindex

Förklaring:

Index som visar de genomsnittliga priserna på ett utvalt antal aktier relativt någon basperiod.

Aktivitetsersättning

Förklaring:

Ersättning för personer i åldern 19–29 år och har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att personen inte kan arbeta på minst ett år. Aktivitetsersättning kan beviljas i ett till tre år, beroende på hur länge arbetsförmågan är nedsatt.

Aktivitetsstöd

Förklaring:

Ersättning för att delta i ett av Arbetsförmedlingens program, till exempel arbetsmarknadsutbildning, praktik och jobb- och utvecklingsgarantin. Stödet betalas ut av Försäkringskassan.

Allmän pensionsavgift

Förklaring:

Den avgift som bland annat löntagare betalar till pensionssystemet.

Allmän pensionsavgift

Förklaring:

Den avgift som bland annat löntagare betalar till pensionssystemet.

Appreciering 

Förklaring:

Uppvärdering. Avser i regel värdeökning i en valuta relativt andra valutor. Då en valutas värde stiger i förhållande till andra valutors under ett system med rörlig växelkurs. Motsatsen är depreciering.

Arbetskraft

Förklaring:

Summan av antalet personer som är sysselsatta eller arbetslösa. Utbjuden kvantitet arbete.

Arbetskraftsdeltagande

Förklaring:

Arbetskraften i procent av befolkningen i arbetsför ålder, vanligen beräknad för åldersintervallet 15–74 år.

Arbetskraftsefterfrågan 

Förklaring:

Efterfrågan på arbetskraft. Det vill säga hur många personer som arbetsgivare önskar anställa beroende på vilken lön som arbetstagarna kräver.

Arbetskraftsutbudet 

Förklaring:

Utbudsfunktionen för arbete, det vill säga hur många personer som ställer sig till arbetsmarknadens förfogande beroende på vilken lön som erbjuds.

Arbetslös

Förklaring:

Person som inte har ett arbete, men som kan arbeta och söker arbete.

Arbetslöshet

Förklaring:

Antalet arbetslösa som andel av arbetskraften, vanligtvis uttryckt i procent.

Arbetsmarknadsgap

Förklaring:

Faktiskt arbetade timmarnas procentuella avvikelse från potentiellt arbetade timmar. Konjunkturinstitutets bedömning av resursutnyttjandet på arbetsmarknaden. Potentiellt arbetade timmar bestäms i sin tur i första hand av jämviktsarbetslösheten och potentiell arbetskraft. Jämviktsarbetslösheten är den nivå på arbetslöshet som skulle råda vid konjunkturell balans i Sverige och i omvärlden. Jämviktsarbetslösheten bestäms av hur väl arbetsmarknaden och lönebildningen fungerar. Ett negativt arbetsmarknadsgap betyder att det finns ledig arbetskraft i ekonomin vilket tenderar att dämpa pris- och löneutvecklingen. Ett positivt arbetsmarknadsgap innebär att resursutnyttjandet är stramt, med motsatt effekt på pris- och löneutveckling som följd.

Arbetsmarknadspolitiska program

Förklaring:

Arbetsförmedlingens program för arbetslösa. De två undergrupperna benämns sysselsättningsprogram respektive utbildningsprogram.

Arbetsproduktivitet

Förklaring:

Produktion (förädlingsvärde) per arbetad timme.

Automatisk budgetförstärkning

Förklaring:

Den ökning av det offentligfinansiella sparandet som normalt sker vid oförändrade regler. Förstärkningen uppstår som ett resultat av att skatteintäkterna ungefär utvecklas i takt med BNP, medan utgifterna tenderar att falla som andel av BNP vid oförändrade regler.

Automatiska stabilisatorer

Förklaring:

Det offentligfinansiella sparandet varierar med konjunkturläget utan att aktiva beslut fattas. I lågkonjunkturer försvagas det finansiella sparandet utan att det beslutas om skattesänkningar eller utgiftsökningar. Detta beror dels på att skatteintäkterna är lägre när BNP är lägre än normalt och dels på att de arbetslöshetsrelaterade utgifterna är högre än normalt när arbetslösheten är högre än normalt. Utgifterna fungerar stabiliserande för konjunkturen.

B

BNI

Förklaring:

Bruttonationalinkomst. Lika med bruttonationalprodukt (BNP) plus löner, räntor, aktieutdelningar och avkastning från direktinvesteringar från utlandet minus löner, räntor, aktieutdelningar och avkastning från direktinvesteringar till utlandet. BNI används bland annat för att jämföra levnadsstandard och fastställa EU-avgifter och bistånd.

BNP

Förklaring:

Bruttonationalprodukt. Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period.

BNP per invånare

Förklaring:

Bnp delat med antal invånare, även kallat BNP per capita. Används för att jämföra levnadsstandarden .

BNP-gap

Förklaring:

Den procentuella skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP. Ett mått på hur stort resursutnyttjandet är i ekonomin.

BNP-tillväxt

Förklaring:

Procentuell förändring av BNP i fasta priser, det vill säga förändringen i värdet av alla varor och tjänster som producerats i ett land, justerat för prisökningar.

Balansindex 

Förklaring:

Ska fastställas av regeringen när den automatiska balanseringen i pensionssystemet är aktiverad, det vill säga när skulderna i pensionssystemet överstiger tillgångarna. Då understiger balanstalet för det aktuella året 1,0000. Används för att indexera pensionsbehållningar och pension när den automatiska balanseringen i pensionssystemet är aktiverad. Balanseringen pågår till dess att balansindex når samma värde som inkomstindex. Balansindex baseras på produkten mellan balanstalet och inkomstindex.

Balanskrav 

Förklaring:

Kommunsektorns balanskrav innebär att kommuner och landsting ska upprätta budgeten för nästa kalenderår så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om underskott ändå uppstår ska det negativa resultatet balanseras med motsvarande överskott under de närmast följande tre åren. Balanskravet är ett av de tre budgetpolitiska målen som ingår i det finanspolitiska ramverket (se även Utgiftstak och Överskottsmål).

Balanstal

Förklaring:

Kvoten mellan pensionssystemets tillgångar och skulder. Fastställs varje år av regeringen efter beräkning av Pensionsmyndigheten.

Barometerindikatorn 

Förklaring:

En indikator på utvecklingen i den svenska ekonomin baserad på information i enkätundersökningen Konjunkturbarometern.

Budgeteringsmarginalen

Förklaring:

Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna. Regeringens riktlinje är att budgeteringsmarginalen ska vara minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna för innevarande år, 1,5 procent för nästa år och 2 procent och 3 procent för de två respektive åren därefter.

Budgetproposition 

Förklaring:

Regeringens förslag till statsbudget för det kommande budgetåret.

Budgetutrymme (reformutrymme)

Förklaring:

Budgetutrymmet i staten visar utrymmet för nya finanspolitiska åtgärder för en specifik tidshorisont givet ett strukturellt sparande som är förenligt med överskottsmålet. Budgetutrymmet beräknas som skillnaden mellan det strukturella sparandet vid oförändrade regler i den offentliga sektorn och överskottsmålet.

Byggbranschen

Förklaring:

Definieras som branscherna 41–43 enligt SNI 2007, kallas också huvudgrupp F. De företag och andra ekonomiskt verksamma organisationer vars huvudsakliga verksamhet är byggnation och byggrelaterade tjänster. Alltifrån utformning av byggprojekt, anläggning av vägar, elinstallationer, måleriarbeten, med mera.

Bytesbalans 

Förklaring:

Transaktioner med utlandet avseende handel med varor och tjänster, löner, avkastning på kapital samt löpande transfereringar. Bytesbalansen är en del av betalningsbalansen.

Bytesförhållande

Förklaring:

Förhållandet mellan exportpriser och importpriser. Landets bytesförhållande förbättras när exportpriserna stiger, och försämras när de sjunker, i förhållande till importpriserna.

C

Centralbank

Förklaring:

En institution som har monopol på att ge ut sedlar och mynt i ett visst område och som fått i uppdrag att sköta penningpolitiken i det området. Riksbanken är Sveriges centralbank.

D

Dagkorrigering

Förklaring:

Korrigering av utvecklingen i en variabel för inverkan av skillnader i antalet arbetsdagar mellan perioderna. Synonymt med kalenderkorrigering. Den dagkorrigerade utvecklingen skall spegla den utveckling som hade observerats om antalet arbetsdagar varit desamma under de två månader, kvartal eller år som avses i jämförelsen.

Denominera

Förklaring:

Uttrycka något i termer av en given monetär enhet, till exempel säkerheter denominerade i dollar.

Depreciering

Förklaring:

Värdeminskning. Avser i regel att en valutas värde sjunker i förhållande till andra valutors värde, under ett system med rörlig växelkurs. Motsats till appreciering.

Detaljhandel

Förklaring:

Definieras som branschen 47 enligt SNI 2007, och ibland även 45. Avser i huvudsak handel med försäljning till konsumenter och andra enskilda kunder som var och en köper mindre mängder varor vid enskilda tillfällen, till skillnad från partihandel som riktar sig till annan handel eller stora kunder som var och en köper större partier produkter (partihandeln är SNI 46 enligt SNI 2007 och ingår alltså inte i detaljhandeln).

Disponibel inkomst

Förklaring:

Summan av alla inkomster (oftast hushållens) räknat efter skatt och inklusive barnbidrag, sjukpenning och andra transfereringar.

E

ECB 

Förklaring:

Europeiska centralbanken. ECB är gemensam centralbank för de EU-länder som infört euron som valuta.

EMU 

Förklaring:

Ekonomiska och monetära unionen. Samarbete inom EU som syftar till att införa euron som gemensam valuta. Besluten om penningpolitiken övergår då från de nationella centralbankerna till ECB-rådet.

Effektiv växelkurs

Förklaring:

Vägt medelvärde för en valutas växelkurser mot andra valutor.

Enhetsarbetskostnad 

Förklaring:

Arbetskostnad per producerad enhet, där den producerade enheten avser förädlingsvärdet.

Eonia och refiränta

Förklaring:

Eonia är ett viktat medelvärde av interbankräntor i euroområdet. Dessa räntor gäller lån över natten utan säkerhet mellan banker verksamma i euroområdet. Europeiska centralbanken, ECB, genomdriver sin penningpolitik delvis genom att påverka räntenivån på eonia. För detta använder ECB huvudsakligen refiräntan, som är den ränta banker får betala för lån i en vecka från ECB.

Etableringsersättning

Förklaring:

Pengar man får när man är ny i Sverige och deltar i etableringsprogrammet eller har en etableringsplan hos Arbetsförmedlingen. Ersättningen betalas ut av Försäkringskassan under högst två år.

Etableringsprogrammet

Förklaring:

Syftet är att nyanlända med uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande snabbt ska komma i arbete. En etableringsplan kan inrättas som innehåller SFI (svenska för invandrare), arbetsförberedande insatser och information om det svenska samhället, så kallad samhällsorientering. Samordningen sköts av Arbetsförmedlingen sedan etableringsreformen 2010.

Etableringsreformen

Förklaring:

Den 1 december 2010 trädde lagen om etableringsinsatser i kraft, den så kallade etableringsreformen. Arbetsförmedlingen övertog det samordnande ansvaret för nyanlända från kommunerna. Syftet med etableringsreformen var att påskynda och underlätta nyanländas etablering i arbetslivet.

Extratjänster

Förklaring:

Arbetsmarknadspolitiskt program. Subventionerad anställning som riktar sig till nyanlända och långtidsarbetslösa. Arbetsgivare i offentlig och ideell sektor kan anställa personer med hjälp av stödet. Stödet lämnas för 100 procent av lönekostnaden (max 20 000 kronor i månadslön). Dessutom får arbetsgivaren handledarbidrag (3 250 kronor i månaden under 3 första månader, 2 500 kronor därefter). Stödet ges maximalt 12 månader.

F

Fasta bruttoinvesteringar

Förklaring:

Nettoökningen i fasta tillgångar under en given period. Fasta bruttoinvesteringar omfattar inte markinköp men inkluderar investeringar som ersätter förslitningen av tillgångar.

Finansiell nettoförmögenhet

Förklaring:

Skillnaden mellan finansiella tillgångar (till exempel likvida medel, aktier och fondandelar) och skulder.

Finanspolitik

Förklaring:

Den politik som påverkar efterfrågan via den offentliga sektorns utgifter och inkomster. Det vill säga de förändringar i statens inkomster och utgifter som via statsbudgeten vidtas i syfte att påverka samhällsekonomin.

Finanspolitikens inriktning

Förklaring:

Bedöms ett enskilt år utifrån förändringen av det konjunkturjusterade offentligfinansiella sparandet. Ett minskande konjunkturjusterat sparande indikerar att finanspolitiken är expansiv med avseende på resursutnyttjandet (BNP-gapet) i ekonomin. På motsvarande sätt indikerar ett ökande konjunkturjusterat sparande att finanspolitiken är åtstramande. Neutral finanspolitik föreligger då det konjunkturjusterade sparandet är oförändrat som andel av potentiell BNP.

Företagstjänster

Förklaring:

Konjunkturinstitutets benämning av branscherna 69–82 enligt SNI 2007. Kallas också huvudgrupp M-N. Det inkluderar företag med huvudsaklig verksamhet inom alltid från juridik, forskning, reklam, uthyrning, fastighetsservice, med mera. Merparten av dessa har andra företag eller myndigheter som huvudsaklig kundgrupp, men företagen kan också ha privata hushåll som kunder.

Försörjningsbalans 

Förklaring:

En sammanställning som visar tillgången på varor och tjänster i ett land och användningen av dessa.

Förädlingsvärde 

Förklaring:

Produktvärdet minus insatsförbrukningen. En sektors/branschs förädlingsvärde utgörs av värdet av de varor och tjänster sektorn/branschen producerar minus dess insatsförbrukning, det vill säga värdet av de tjänster, råvaror, halvfabrikat och liknande som används som insats i produktionen.

H

Handel

Förklaring:

Definieras som branscherna 45-47 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp G.

Handelsbalans 

Förklaring:

Värdet av ett lands export minus värdet av landets import av både varor och tjänster under en viss period. Handelsbalansen är en del av bytesbalansen.

Helårsekvivalent 

Förklaring:

En statistisk konstruktion som används för att ge ett jämförbart mått över tiden på hur stor andel av befolkningen som försörjs med sociala ersättningar. En helårsekvivalent motsvarar en person som försörjs med full ersättning ett helt år, det vill säga två personer som varit arbetslösa ett halvår var blir en helårsekvivalent tillsammans.

Högkonjunktur (högt resursutnyttjande) 

Förklaring:

BNP-nivån är högre än potentiell BNP-nivå.

I

Individgaranti

Förklaring:

Den minsta löneökning som varje enskild anställd är garanterad enligt det centrala löneavtalet.

Industriavtalet

Förklaring:

Samarbetsavtal mellan de dominerande arbetsgivar- och fackförbunden inom industrin. Industriavtalet slöts 1997 men har sedan omarbetats och ett nytt avtal började gälla 1 juli 2011. Avtalet bygger på parternas gemensamma intresse för industrins utveckling, lönsamhet och konkurrenskraft. Avtalet reglerar också processen för förhandlingar om nya kollektivavtal för anställda som omfattas av Industriavtalet (runt en halv miljon arbetstagare).

Industrin

Förklaring:

Definieras som branscherna 5-33 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp B-C.

Inflationsmål

Förklaring:

Centralbankers målsättning för prisutvecklingen i ett land, i regel uttryckt som utvecklingen i ett konsumentprisindex. Det är detta mål penningpolitiken syftar till att uppnå. Centralbanken kan dessutom ha andra målsättningar såsom hög sysselsättning och finansiell stabilitet. Riksbankens egna inflationsmål är för närvarande att hålla inflationen i Sverige mätt med konsumentprisindex beräknad med fast bostadsränta, KPIF, kring 2 procent per år.

Inflation 

Förklaring:

Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Pengarna minskar alltså i värde. Det tar sig till exempel uttryck i att priset för samma korg med varor i affären stiger över tiden. I regel avser inflation konsumentpriserna beräknade med konsumentprisindex, men inflation är egentligen ett mer generellt begrepp som skulle kunna avse även andra priser i samhället, till exempel priserna på investeringsvaror, och skulle kunna beräknas med andra metoder än i konsumentprisindex.

Inhemsk slutlig efterfrågan

Förklaring:

Summan av hushållens konsumtionsutgifter, offentliga konsumtionsutgifter, fasta bruttoinvesteringar och lagerinvesteringar. Det vill säga slutkunders efterfrågan inom landet.

Inhemsk total efterfrågan

Förklaring:

Summan av hushållens konsumtionsutgifter, offentliga konsumtionsutgifter, fasta bruttoinvesteringar och lagerinvesteringar samt insatsförbrukningen. Det vill säga slutkunders efterfrågan inom landet samt efterfrågan på de produkter som behövs för produktionen inom landet.

Inkomstbasbelopp

Förklaring:

Inkomstbasbelopp är ett fastställt belopp av Pensionsmyndigheten som ligger till grund för beräkning av bland annat högsta pensionsgrundande inkomst. Beloppet beräknas om årligen utifrån ett förhållande mellan gällande inkomstindex och index från 2005.

Inkomstindex

Förklaring:

Ett mått på den genomsnittliga inkomstutvecklingen. Inkomstindex fastställs varje år av regeringen efter beräkning av Pensionsmyndigheten. Det beräknas utifrån genomsnittet av samtliga pensionsgrundande inkomster för personer i åldrarna 16-64 år.

Inkomstpension och garantipension

Förklaring:

Inkomstpension är en del av den allmänna pensionen. Varje år avsätts 16 procent av den pensionsgrundande inkomsten och andra skattepliktiga ersättningar till denna del av pensionen. Varje år bokförs pengarna på ett personligt inkomstpensionskonto. Pengarna fördelas sedan ut över hela pensionstiden. Garantipensionen är en annan del av den allmänna pensionen och är ett grundskydd för de som haft låg eller ingen arbetsinkomst under livet. Den baseras på hur stor inkomstpensionen är, hur länge man varit bosatt i Sverige och civilstånd.

Interbankränta

Förklaring:

Den ränta som bankerna betalar när de lånar av varandra på kortare löptid. En referensränta baserad på ett genomsnitt av rapporterade interbankräntor publiceras varje dag för varje valutaområde. Denna referensränta kallas i Sverige: STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate), i euroområdet: EURIBOR (Euro Interbank Offered Rate), och i Storbritannien och USA: LIBOR (London Interbank Offered Rate).

Introduktionsjobb

Förklaring:

Arbetsmarknadspolitiskt program. Subventionerad anställning riktad mot nyanlända och långtidsarbetslösa. Arbetsgivarna får en subvention som täcker upp till 80 procent av lönekostnaden (maximalt månadslön 20 000 kronor) plus ett handledarbidrag på 2 000 kronor i månaden de första sex månaderna. Stödet betalas ut i 12 månader, men är möjligt att förlängas till totalt 24 månader för personer som bedöms ha särskilt svårt att hitta arbete.

J

Jobb- och utvecklingsgaranti

Förklaring:

Arbetsmarknadspolitiskt program för långtidsarbetslösa (normalt efter ca 13 månaders arbetslöshet när a-kasseperioden är slut eller efter etableringsprogrammet). Består av individuellt utformade insatser och stöd samt jobbsökande.

Jämviktsarbetslöshet 

Förklaring:

Den nivå på arbetslöshet som skulle råda vid konjunkturell balans i Sverige och i omvärlden. Konjunkturinstitutets teoriram för jämviktsarbetslösheten bygger på sök- och matchningsfriktioner på arbetsmarknaden. Jämviktsarbetslösheten beror enligt denna definition inte på kortsiktiga variationer i nominella variabler såsom löner, priser och inflationsförväntningar. Jämviktsarbetslösheten påverkas endast av så kallade strukturella (reala) faktorer, såsom takten i strukturomvandlingen, hur effektivt vakanser och arbetssökande lyckas hitta varandra, ersättningsgraden i försäkringssystemen och parternas agerande på lokal och central nivå. Om de strukturella faktorerna förändras anpassas jämviktsarbetslösheten till en ny nivå som varaktigt är förenlig med inflationsmålet. Djupa och långvariga lågkonjunkturer kan påverka jämviktsarbetslösheten genom att strukturella faktorer förändras. Exempelvis kan individers kompetens och sökaktivitet påverkas negativt av långvarig frånvaro från arbetsmarknaden. Det försämrar matchningen mellan vakanser och arbetslösa när konjunkturen vänder, vilket är detsamma som att jämviktsarbetslösheten stigit. Dessa fenomen brukar ibland benämnas ”persistenseffekter”. (se även https://www.konj.se/var-verksamhet/sa-gor-vi-prognoser/potentiell-bnp.html).

K

KIX

Förklaring:

KIX ("kronindex") är ett geometriskt kedjeindex där vikterna bygger på totala flöden av bearbetade varor och råvaror för 32 länder. Vikterna tar hänsyn till såväl export-, import- som "tredje lands"-effekter. Vikterna uppdateras varje år, och baseras på data med några års tidsfördröjning. (se även https://www.konj.se/var-verksamhet/sa-gor-vi-prognoser/kronindex-kix.html)

KPIF (KPI med fast ränta)

Förklaring:

Underliggande konsumentprismått där effekten av ändrade bostadsräntor exkluderats från totala konsumentprisindex.

KPIX

Förklaring:

Ett tidigare underliggande konsumentprismått där räntekostnader för egna hem och direkta effekter av förändringar av skatter och subventioner har exkluderats från totala KPI.

Kalenderkorrigering 

Förklaring:

Korrigering för olika antal arbetsdagar mellan åren. Synonymt med dagkorrigering.

Kapitalstock

Förklaring:

De byggnader, maskiner och anläggningar, och andra tillgångar såsom patent som företag och myndigheter och andra organisationer använder i sin produktion av varor och tjänster.

Konjunkturavmattning

Förklaring:

BNP är högre men växer långsammare än potentiell BNP (se även https://www.konj.se/var-verksamhet/sa-gor-vi-prognoser/konjunkturterminologi.html ).

Konjunkturcykler

Förklaring:

Mer eller mindre regelbundna svängningar i den ekonomiska aktiviteten.

Konjunkturjusterat sparande

Förklaring:

Beräkning av vad det offentligfinansiella sparandet skulle vara vid ett balanserat resursutnyttjande (neutral konjunktur) och en normal sammansättning av viktiga skattebaser. Benämns oftast strukturellt sparande och anges som andel av potentiell BNP.

Konjunkturnedgång

Förklaring:

BNP är lägre och växer dessutom långsammare än potentiell BNP (se även https://www.konj.se/var-verksamhet/sa-gor-vi-prognoser/konjunkturterminologi.html ).

Konjunkturuppgång

Förklaring:

Faktisk BNP är högre och växer dessutom snabbare än potentiell BNP (se även https://www.konj.se/var-verksamhet/sa-gor-vi-prognoser/konjunkturterminologi.html ).

Konjunktur 

Förklaring:

Svängningar i den ekonomiska aktiviteten.

Konjunkturåterhämtning

Förklaring:

BNP är lägre men växer snabbare än potentiell BNP (se även https://www.konj.se/var-verksamhet/sa-gor-vi-prognoser/konjunkturterminologi.html )

Konsumentprisindex, KPI

Förklaring:

Officiellt konsumentprisindex som fastställs månadsvis av Statistiska centralbyrån. Syftet är i första hand att mäta förändringen i levnadskostnaden för svenska hushåll till en bibehållen standard. Indexet används ofta som ett mått på konsumentprisinflationen. Bildlig benämning av sammansättningen av varor och tjänster som konsumeras.

Konsumtionskorg

Förklaring:

Bildlig benämning av den svenska konsumtionen. De svenska hushållens konsumtion kan därmed ses som en varukorg med de varor och tjänster som vi under ett år köper och konsumerar.

Kort ränta 

Förklaring:

Ränta på lån med kortare bindningstid än ett år.

Kreditmarknad

Förklaring:

Marknaden för lånat kapital för långa och korta lån. Ett samlingsbegrepp för obligations- och penningmarknaden.

Kupong (obligation)

Förklaring:

De utbetalningar ägaren av en obligation får från utgivaren under obligationens löptid. Vanligen betalas kuponger ut en eller två gånger per år. När obligationen förfaller betalas den sista kupongen ut tillsammans med det nominella beloppet (se nominellt belopp).

L

Lagerbidrag till BNP-tillväxten

Förklaring:

Lageromslaget i procent av föregående års BNP-nivå. I försörjningsbalanstabeller redovisas normalt de olika komponenternas procentuella utveckling i fasta priser, men för lagerinvesteringarna redovisas i stället lagerbidraget till BNP-tillväxten.

Lageromslag

Förklaring:

Årets lagerförändring minus föregående års lagerförändring. Lageromslaget är alltså positivt om lagren ökar mer än föregående år eller minskar mindre än föregående år.

Likvid

Förklaring:

Mått på hur enkelt en tillgång kan omsättas till pengar. En likvid aktör har tillgångar som snabbt kan omsättas i pengar.

Lägstalön

Förklaring:

Den lägsta lön som någon i ett visst avtalsområde eller en viss anställning ska kunna få enligt lag eller andra bestämmelser eller kollektiva avtal. Lägstalönerna är ofta uppdelade med hänsyn till ålder och utbildning. Ibland kallas lägstalöner också för minimilöner.

Lågkonjunktur (lågt resursutnyttjande) 

Förklaring:

BNP-nivån är lägre än potentiell BNP-nivå.

Lång ränta

Förklaring:

Ränta på lån med bindningstid längre än ett år.

Lönediskriminering

Förklaring:

Drabbar den som får lägre lön på osakliga grunder, till exempel på grund av kön, etnisk bakgrund, religiös tro, sexuell läggning eller liknande.

Löneelasticitet

Förklaring:

Hur någon variabel, exempelvis arbetsutbud eller efterfrågan på arbetskraft förändras som ett resultat av en viss förändring i lönen. Arbetsutbudets löneelasticitet kan exempelvis avse hur många procentantalet arbetade timmar ändras när lönen ökar med en procent.

Lönenormering 

Förklaring:

När en bransch sluter kollektivavtal innan övriga branscher och dessa avtalade löneökningar fungerar som norm för efterföljande branschers löneavtal.

Lönepott

Förklaring:

Den summa pengar, som är fastslagen i ett centralt avtal och som de lokala parterna vid lönerevisionstillfället ska fördela mellan de löntagare som omfattas av avtalet. Pottens storlek brukar anges i procent av lönesumman. Beräkningen av pottens storlek bestämmer inte hur stora de individuella löneökningarna ska vara. Alla centrala löneavtal, i vilka potter förekommer, medger också att potten kan vara större än vad som anges i avtalet, dock inte mindre.

Lönesumma

Förklaring:

Timlön gånger antalet arbetade timmar. Av arbetsgivaren utbetald lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör skattepliktig inkomst av tjänst. Timlönen enligt nationalräkenskaperna beräknas som lönesumman dividerat med antalet arbetade timmar för anställda.

Löneökning utöver de centrala avtalen (restpost)

Förklaring:

Löneökning utöver de centrala avtalen (även benämnt restpost), består av löneökningar som man har kommit överens om i lokala avtal och som inte har siffersatts i centrala avtal, samt individuella lönetillägg. Vissa förändringar av löntagarnas sammansättning som påverkar genomsnittslönen ingår också i restposten.

M

Maastrichtskuld

Förklaring:

Konsoliderad bruttoskuld i offentlig sektor. Summan av skulder i statlig och kommunal förvaltning och i sociala trygghetsfonder (ålderspensionssystemet) minus skulder mellan dessa delsektorer. Inom stabilitets- och tillväxtpakten finns ett krav om att Maastrichtskulden inte får överstiga 60 procent av BNP. Enligt det Finanspolitiska ramverket är 35 procent av BNP ett riktmärke för Maastrichtskulden.

Medelarbetstid

Förklaring:

Arbetade timmar per sysselsatt för en viss tidsperiod.

Minimilön

Förklaring:

Den lägsta lön som någon i ett visst avtalsområde eller en viss anställning ska kunna få enligt lag eller andra bestämmelser eller kollektiva avtal. Lägstalönerna är ofta uppdelade med hänsyn till ålder och utbildning. Ibland kallas lägstalöner också för lägstalöner.

N

Nettotal

Förklaring:

Saldot mellan extremvärdena i svarsfördelningen, exempelvis andelen positiva svar minus andelen negativa svar (uttryckta i procent). Nettotalet används för att sammanfatta svaren från en trepunkts svarsfördelning (multiple choice).

Nominellt belopp (obligation)

Förklaring:

Den sista utbetalning ägaren av en obligation får från utgivaren utöver en eventuell kupong (se kupong).

Nystartsjobb

Förklaring:

Subventionerad anställning för långtidsarbetslösa eller personer som varit borta länge från arbetsmarknaden till exempel på grund av sjukskrivning. Även för nyanlända. Nystartsjobb är en rättighet, behövs inte anvisning som för andra arbetsmarknadspolitiska program.

O

Offentlig förvaltning

Förklaring:

Verksamheter inom offentliga myndigheter och andra institutioner inom stat och kommuner samt avgiftsfinansierad affärsverksamhet. Offentlig förvaltning delas upp i statlig förvaltning, kommunal förvaltning (primärkommuner och landsting) och sociala trygghetsfonder (ålderspensionssystemet). Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet och ESV använder offentlig sektor för det som i nationalräkenskaperna (ESA2010) kallas offentlig förvaltning.

Offentlig sektor

Förklaring:

Utgörs i nationalräkenskaperna av offentlig förvaltning och offentliga bolag, alltså bolag som till minst 50 procent ägs av offentliga myndigheter. Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet och ESV använder offentlig sektor för det som i nationalräkenskaperna (ESA2010) kallas offentlig förvaltning.

Offentligfinansiellt sparande

Förklaring:

Finansiellt sparande i offentlig förvaltning, det vill säga skillnaden mellan (periodiserade) inkomster och utgifter i offentlig förvaltning under ett år.

Ofinansierade åtgärder

Förklaring:

Finanspolitiska beslut om ökade utgifter och/eller minskade skatter som inte är finansierade via beslut om lika stora minskade utgifter och/eller höjda skatter på något annat område. Ofinansierade åtgärder minskar därmed den offentliga sektorns finansiella sparande och har i normalfallet en positiv effekt på BNP.

Oförändrade regler

Förklaring:

Antagande om att inga ytterligare finanspolitiska beslut fattas av regering och riksdag. Antagande om att inga ytterligare finanspolitiska beslut fattas av regering och riksdag.

Ohälsa

Förklaring:

Inkluderar här både personer som är sjukskrivna (med sjuk- eller rehabiliteringspenning) och personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare benämnd förtidspension).

P

P/E-tal

Förklaring:

Dagens aktiepris i förhållande till vinsten, ofta nästa års förväntade vinst (Price/Earnings).

Penningmarknad 

Förklaring:

En marknad bestående av banker och andra finansinstitut som tar emot kortsiktig inlåning och ger kortsiktig utlåning, från en dag upp till ett år.

Penningpolitik

Förklaring:

Riksbankens agerande för att påverka räntenivån, och indirekt penningvärdet. Penningpolitiken handlar främst om att bestämma reporäntan för att på så vis styra efterfrågan så att prisutvecklingen blir stabil.

Potentiell BNP

Förklaring:

Nivån på produktionen som skulle uppnås om vi hade ett fullt utnyttjande av de idag tillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapital som på lång sikt är förenligt med en stabil löneökningstakt och inflationstakt. (se även https://www.konj.se/var-verksamhet/sa-gor-vi-prognoser/potentiell-bnp.html ). Det är den nivå på BNP som skulle uppnås i avsaknad av konjunkturella fluktuationer, och då arbetslösheten enbart skulle bestå av de personer som inte funnit arbete av strukturella skäl. Det vill säga att de exempelvis inte har rätt utbildning i förhållande till den utbildning som efterfrågas, eller att de är bosatta i en annan del av landet än där arbetskraft efterfrågas, eller för att det tar tid för arbetssökande och arbetsgivare att finna varandra (att matchas). Det är alltså den nivå på BNP som skulle uppnås om det inte fanns någon arbetslöshet som beror på otillräcklig efterfrågan i ekonomin.

Potentiell sysselsättning

Förklaring:

Den nivå på sysselsättning som skulle uppnås i avsaknad av konjunkturella fluktuationer. Se potentiell BNP. (se även https://www.konj.se/var-verksamhet/sa-gor-vi-prognoser/potentiell-bnp.html).

Prisbasbelopp

Förklaring:

Belopp som fastställs av regeringen varje år med hänsyn till förändringarna i konsumentprisindex (KPI).

Produktivitet 

Förklaring:

Produktion (förädlingsvärde) per arbetad timme.

R

Real effektiv växelkurs

Förklaring:

Relation mellan prisnivån i ett land och ett vägt medelvärde för prisnivåerna i andra länder uttryckta i samma valuta.

Real växelkurs

Förklaring:

Relation mellan prisnivåer i två länder uttryckta i samma valuta.

Reallön

Förklaring:

Nominell lön i förhållande till prisnivån. Visar lönens köpkraft av varor och tjänster.

Refiränta

Förklaring:

Är den ränta som banker i euroområdet får betala för lån i en vecka från Europeiska centralbanken, ECB. Refiräntan är ECB:s huvudsakliga verktyg för att genomdriva centralbankens penningpolitik. Se även eonia.

Reguljär sysselsättningsgrad 

Förklaring:

Sysselsatta mellan 20-64 år enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU), exklusive personer i arbetsmarknadspolitiska sysselsättningsåtgärder.

Reporänta

Förklaring:

Riksbankens styrränta, det vill säga den ränta bankerna får betala när de lånar eller placerar pengar i Riksbanken via Riksbankens repotransaktioner, under sju dagar. Riksbanksdirektionen beslutar om reporäntan.

Resursutnyttjande

Förklaring:

Mått på i vilken grad produktionsfaktorerna arbete och kapital utnyttjas. Mått på resursutnyttjandet är exempelvis Konjunkturbarometerns frågor om brist på arbetskraft och hur befintlig kapacitet utnyttjas, samt statistik från Arbetsförmedlingen och SCB över vakanser och arbetslösa. Liten brist på arbetskraft och lågt kapacitetsutnyttjande i företagen indikerar ett lågt resursutnyttjande. Ett lågt resursutnyttjande dämpar i sin tur inflationstrycket.

Riskaversion

Förklaring:

Ovilja att utsätta sig för risk. I ekonomiska sammanhang innebär riskaversion att man kräver högre ersättning för att engagera sig i riskfyllda investeringar.

Rot-avdrag 

Förklaring:

Skattereduktion för reparationer, om- och tillbyggnad av bostäder.

Rut-avdrag

Förklaring:

Skattereduktion för hushållsnära tjänster (rengöring, underhåll och tvätt).

S

S2-indikatorn

Förklaring:

Ett förenklat mått på de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Anger storleken på den omedelbara och permanenta förstärkning av det primära offentligfinansiella sparandet, i procent av BNP, som krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna. Ett negativt indikatorvärde indikerar att det primära offentligfinansiella sparandet kan försvagas i motsvarande grad och att långsiktig hållbarhet ändå kan uppnås.

SNI

Förklaring:

Svensk näringsgrensindelning. Koder för olika produktionsgrenar som används i bland annat nationalräkenskaperna.

Sammansättningseffekter

Förklaring:

Effekter av förändringar i den relativa storleken i delmängderna i ett aggregat på utvecklingen av aggregatet. En effekt på exempelvis löneökningstakten som uppkommer genom förändrad sammansättning av löntagarna, exempelvis en ökad andel tjänstemän eller äldre, och inte genom att enskilda individer får höjd lön.

Sjukersättning (tidigare förtidspension)

Förklaring:

Ersättning för personer i åldern 19­­–64 år och som troligen aldrig kommer att kunna arbeta på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Ersatte den tidigare sjukpensionen.

Sjukpenning

Förklaring:

Ersättning för personer som inte kan arbeta på grund av sjukdom. De första 14 dagarna av sjukdom betalar arbetsgivaren normalt sjuklön istället för vanlig lön, dock inte den första dagen (karensdagen). Efter 14 dagar kan den sjuka ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.

Sjukpenningdagar

Förklaring:

Av Försäkringskassan med sjukpenning ersatta dagar omräknat till heltid.

Sjukskrivningsdagar

Förklaring:

Dagar med sjukpenning eller rehabiliteringspenning.

Skuldsättningsgrad

Förklaring:

Kvoten mellan skulderna och det egna kapitalet på en balansräkning. Kvoten mellan skulderna och det egna kapitalet på en balansräkning.

Solvens

Förklaring:

En ekonomisk aktörs förmåga att betala sina skulder allteftersom de förfaller. En solvent aktör är alltså den som har tillgångar som med god marginal överstiger skulderna.

Spread

Förklaring:

Differens mellan två (finansiella) priser.

Stabiliseringspolitik

Förklaring:

De penning- och finanspolitiska åtgärder som vidtas för att påverka den totala efterfrågan i ekonomin. Syftet med stabiliseringspolitik är att dämpa konjunktursvängningar och därmed samtidigt upprätthålla stabil inflation och låg arbetslöshet.

Statens budgetsaldo 

Förklaring:

Skillnaden mellan statens (kassamässiga) inkomster och utgifter. Eftersom statsbudgeten till stor del är kassamässig, sker redovisning vid den tidpunkt då in- eller utbetalningen görs. Skillnaden mellan finansiellt sparande och budgetsaldo utgörs av periodiseringar och avgränsningar av de in- och utbetalningar under året som inte motsvaras av någon prestation eller resursförbrukning.

Statens lånebehov

Förklaring:

Statens behov av att låna pengar under en viss period. Identiskt med statens budgetsaldo med omvänt tecken.

Statsskulden 

Förklaring:

Avser statens konsoliderade skuld, det vill säga statens skulder minus statens egna innehav av statspapper. Därmed avses den skuld staten har till övriga sektorer i Sverige och till utlandet.

Strukturell nivå/utveckling

Förklaring:

Nivån/utvecklingen när ekonomin är i konjunkturell balans (begreppet "strukturell" är synonymt med "potentiell").

Strukturellt sparande

Förklaring:

Beräkning av vad det offentligfinansiella sparandet skulle vara vid ett balanserat resursutnyttjande (neutral konjunktur) och en normal sammansättning av viktiga skattebaser. Anges som andel av potentiell BNP.

Styrränta

Förklaring:

Det huvudsakliga instrument med vilket en centralbank i ett valutaområde bedriver penningpolitik. I Sverige kallas den viktigaste styrräntan reporänta, se ovan, i euroområdet refiränta och i USA Fed funds ränta. Styrräntan bestämmer kostnaden för banker när de lånar kortfristigt hos en centralbank. Genom att kontrollera bankernas kostnad för likviditet reglerar centralbanken penningmängden i ekonomin.

Sysselsatta

Förklaring:

Omfattar dels personer som under en viss vecka (mätveckan) utfört något arbete (i minst en timme), dels personer som är tillfälligt frånvarande från arbetet på grund av till exempel sjukdom, semester eller vård av barn.

Sysselsättningsgrad

Förklaring:

Andelen sysselsatta av befolkningen i arbetsför ålder, vanligen åldersgruppen 15-74 år.

Säsongsrensning

Förklaring:

Justera data för normala säsong- och kalendervariationer. Säsongsrensning görs för att utjämna regelbundet återkommande variationer under året.

T

TFP

Förklaring:

Totala faktorproduktiviteten. Den del av produktivitetstillväxten som inte förklaras av mer och bättre kapital, eller av ökad kvalitet hos arbetskraften. TFP är den ena delen av tillväxten i näringslivets strukturella arbetsproduktivitet. Den andra delen är bidraget från mer kapitaltjänster per arbetad timme (kapitalfördjupning).

Takbegränsade utgifter

Förklaring:

Statsbudgetens samtliga utgifter med undantag för statsskuldsräntorna men med tillägg för utgifterna i ålderspensionssystemet.

Tillgångspris

Förklaring:

Pris på tillgångar, i huvudsak aktier och fastigheter.

Tillverkningsindustrin

Förklaring:

Definieras som branscherna 10–33 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp C. Inkluderar inte mineralutvinning (huvudgrupp B).

Tjänstebranscherna 

Förklaring:

Definieras som branscherna 45–98 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp G-T. Företag och andra ekonomiskt verksamma organisationer som huvudsakligen producerar tjänster.

Tobins Q

Förklaring:

Ett mått på hur lönsamt det är att investera. Det är förhållandet mellan marknadsvärdet på en tillgång och vad det skulle kosta att ersätta samma tillgång. Ett högt Tobins Q tyder på att det är lönsamt att investera.

Total slutlig efterfrågan/utbud

Förklaring:

Summa hushållens konsumtionsutgifter, offentliga konsumtionsutgifter, fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och export, som per definition är lika med summan av BNP och import.

Transmissionsmekanism

Förklaring:

De ekonomiska mekanismer genom vilka en centralbanks åtgärder påverkar ekonomin.

U

Underliggande inflation

Förklaring:

Konsumentprisutvecklingen rensat för vissa delar av prisutvecklingen som beror på tillfälligheter, eller faktorer som inte direkt beror på marknadskrafterna i ekonomin. Faktorer som rensas bort kan exempelvis vara skatter eller ränteförändringar. Två exempel på mått på underliggande inflation som SCB publicerar är (utvecklingen i) konsumentprisindex med fast bostadsränta (KPIF) och konsumentprisindex med fast ränta och konstant skatt (KPIF-KS). Båda dessa exkluderar den direkta effekten av ränteförändringar på konsumentpriserna. Den senare exkluderar även den beräknade direkta effekten av ändrade skatter och subventioner på konsumentpriserna.

Utgiftstak

Förklaring:

Den maximala nivån för statens utgifter, det vill säga en gräns för hur mycket pengar staten får spendera varje år. Räknas med undantag för statsskuldsräntorna men med tillägg för utgifterna i ålderspensionssystemet. Riksdagen fattar beslut om var gränsen ska ligga, på förslag av regeringen. Utgiftstaket är ett av de tre budgetpolitiska målen som ingår i det finanspolitiska ramverket (se även Balanskrav ovan, och Överskottsmål nedan).

V

Vinstandel

Förklaring:

Överskottets andel av förädlingsvärdet i näringslivet enligt nationalräkenskaperna. Överskottet avser i regel den del av förädlingsvärdet som inte utgörs av arbetskostnad och produktionsrelaterade skatter. Kan beräknas både före och efter avdrag för kapitalförslitningskostnader. Om inget annat anges avses i regel bruttoöverskottet före avdrag för kapitalförslitningskostnader.

Volatilitet

Förklaring:

Mått på hur mycket priset på en tillgång varierar.

Värdepapperisering

Förklaring:

En teknik för banker att omvandla illikvida lån till obligationer.

Y

Yrkesintroduktionsanställning

Förklaring:

Arbetsmarknadspolitiskt program riktad mot ungdomar och nyanlända samt äldre långtidsarbetslösa som saknar yrkeserfarenhet. Anställning kombinerad med utbildning. Arbetsgivarens ersättning motsvarar arbetsgivaravgiften.

Ö

Överskottsmål

Förklaring:

Målsättning för den offentliga sektorns sparande. Uttrycks vanligen som det offentligfinansiella sparandet som andel av BNP. Från och med 2019 är målet för det offentligfinansiella sparandet 1/3 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet, det vill säga det finansiella sparandet korrigerat för konjunkturella och andra temporära effekter, ska användas för att bedöma om överskottsmålet uppnås. Före 2019 är (var) överskottsmålet 1 procent av BNP. Det nya överskottsmålet kompletteras med ett skuldankare, det vill säga ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, kallad Maastrichtskulden, på 35 procent av BNP.

Dela

Tipsa en kompis