Ordlista

  • Klicka på en bokstav för att filtrera innehåll.
  • Klicka på ett uppslagsord för att visa en längre förklaringstext.
A 14
B 14
C 1
D 5
E 4
F 6
G 0
H 4
I 10
J 1
K 16
L 11
M 3
N 1
O 6
P 7
Q 0
R 9
S 18
T 7
U 2
V 3
X 0
Y 0
Z 0
Å 0
Ä 0
Ö 1

A

AKU

Förklaring:

Arbetskraftsundersökningarna. Utförs av SCB.

Aktieindex

Förklaring:

Index som visar den genomsnittliga kursutvecklingen för ett utvalt antal aktier. Kursnivån varje dag anges i relation till kursnivån en viss basdag.

Allmän pensionsavgift

Förklaring:

Den avgift som bland annat löntagare betalar till pensionssystemet.

Appreciering 

Förklaring:

Värdeökning i en valuta. Då en valutas värde stiger i förhållande till andra valutors under ett system med rörlig växelkurs. Motsatsen är depreciering.

Arbetskraft

Förklaring:

Summan av sysselsatta och arbetslösa. Utbjuden kvantitet arbete.

Arbetskraftsdeltagande

Förklaring:

Arbetskraften i procent av befolkningen i arbetsför ålder, vanligen 15–74 år.

Arbetskraftsefterfrågan 

Förklaring:

Efterfrågan på arbetskraft. Efterfrågefunktionen för arbete.

Arbetskraftsutbudet 

Förklaring:

Utbudsfunktionen för arbete.

Arbetslös

Förklaring:

Person som inte har ett arbete, men som kan arbeta och söker arbete, i åldersgruppen 15-74 år. Mäts ofta som andel av arbetskraften.

Arbetsmarknadsgap

Förklaring:

Faktiskt arbetade timmarnas procentuella avvikelse från potentiellt arbetade timmar. Konjunkturinstitutets bedömning av resursutnyttjandet på arbetsmarknaden. Potentiellt arbetade timmar bestäms i sin tur i första hand av jämviktsarbetslösheten och potentiell arbetskraft. Jämviktsarbetslösheten är den nivå på arbetslösheten som är förenlig med en inflation i nivå med inflationsmålet. Jämviktsarbetslösheten bestäms i huvudsak av hur väl arbetsmarknaden och lönebildningen fungerar. Ett negativt arbetsmarknadsgap betyder att det finns ledig arbetskraft i ekonomin. Därmed dämpas pris- och löneutvecklingen. Ett positivt arbetsmarknadsgap innebär att resursutnyttjandet är stramt, med accelererande pris- och löneutveckling som följd.

Arbetsmarknadspolitiska program

Förklaring:

Arbetsförmedlingens program för arbetslösa. De två undergrupperna benämns sysselsättningsprogram respektive utbildningsprogram.

Arbetsproduktivitet

Förklaring:

Produktion (förädlingsvärde) per arbetad timme.

Automatisk budgetförstärkning

Förklaring:

Den ökning av det offentligfinansiella sparandet som normalt sker vid oförändrade regler. Förstärkningen uppstår som ett resultat av att skatteintäkterna ungefär utvecklas i takt med BNP, medan utgifterna tenderar att falla som andel av BNP vid oförändrade regler.

Automatiska stabilisatorer

Förklaring:

Det offentligfinansiella sparandet varierar med konjunkturläget utan att aktiva beslut fattas. I lågkonjunkturer försvagas det finansiella sparandet utan att det beslutas om skattesänkningar eller utgiftsökningar. Detta beror dels på att skatteintäkterna är lägre när BNP är lägre än normalt och dels på att de arbetslöshetsrelaterade utgifterna är högre än normalt när arbetslösheten är högre än normalt.

B

BNI

Förklaring:

Bruttonationalinkomst. Lika med bruttonationalprodukt (BNP) plus löner, räntor, aktieutdelningar och avkastning från direktinvesteringar från utlandet minus löner, räntor, aktieutdelningar och avkastning från direktinvesteringar till utlandet. BNI används bland annat för att jämföra levnadsstandard och fastställa EU-avgifter och bistånd.

BNP

Förklaring:

Bruttonationalprodukt. Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period.

BNP per invånare

Förklaring:

Bnp delat med antal invånare, även kallat BNP per capita. Används för att jämföra levnadsstandarden .

BNP-gap

Förklaring:

Den procentuella skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP

BNP-tillväxt

Förklaring:

Är procentuell förändring av BNP i fasta priser, det vill säga justerat för prisökningar.

Balansindex 

Förklaring:

Ska fastställas av regeringen när den automatiska balanseringen i pensionssystemet är aktiverad, det vill säga när balanstalet för det aktuella året understiger 1,0000. Används för att indexera pensionsbehållningar och pension när den automatiska balanseringen i pensionssystemet är aktiverad. Balanseringen pågår till dess att balansindex når samma värde som inkomstindex. Balansindex baseras på produkten mellan balanstalet och inkomstindex.

Balanskrav 

Förklaring:

Kommunsektorns balanskrav innebär att kommuner och landsting ska upprätta budgeten för nästa kalenderår så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om underskott ändå uppstår ska det negativa resultatet balanseras med motsvarande överskott under de närmast följande tre åren. Balanskravet är ett av de tre budgetpolitiska målen som ingår i det finanspolitiska ramverket (se även Utgiftstak och Överskottsmål).

Balanstal

Förklaring:

Kvoten mellan pensionssystemets tillgångar och skulder. Fastställs varje år av regeringen efter beräkning av Pensionsmyndigheten.

Barometerindikatorn 

Förklaring:

En indikator på utvecklingen i den svenska ekonomin baserad på information i Konjunkturbarometern.

Budgeteringsmarginalen

Förklaring:

Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna. Regeringens riktlinje är att budgeteringsmarginalen ska vara minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna för innevarande år, 1,5 procent för nästa år och 2 procent och 3 procent för de två respektive åren därefter.

Budgetproposition 

Förklaring:

Regeringens förslag till statsbudget för det kommande budgetåret.

Byggbranschen

Förklaring:

Definieras som branscherna 41-43 enligt SNI 2007, kallas också huvudgrupp F.

Bytesbalans 

Förklaring:

Transaktioner med utlandet avseende handel med varor och tjänster, löner, avkastning på kapital samt löpande transfereringar. Bytesbalansen är en del av betalningsbalansen.

Bytesförhållande

Förklaring:

Förhållandet mellan exportpriser och importpriser. Landets bytesförhållande förbättras när exportpriserna stiger, och försämras när de sjunker, i förhållande till importpriserna.

C

Centralbank

Förklaring:

En institution som har monopol på att ge ut sedlar och mynt i ett visst område och som fått i uppdrag att sköta penningpolitiken i det området. Riksbanken är Sveriges centralbank.

D

Dagkorrigering

Förklaring:

Korrigering för olika antal arbetsdagar mellan åren. Synonymt med kalenderkorrigering.

Denominera

Förklaring:

Uttrycka något i termer av en given monetär enhet, till exempel säkerheter denominerade i dollar.

Depreciering

Förklaring:

Då en valutas värde sjunker i förhållande till andra valutors värde, under ett system med rörlig växelkurs. Motsats till appreciering.

Detaljhandel

Förklaring:

Definieras som branscherna 45 och 47 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp G.

Disponibel inkomst

Förklaring:

Summan av alla inkomster (oftast hushållens) räknat efter skatt och inklusive barnbidrag, sjukpenning och andra transfereringar.

E

ECB 

Förklaring:

Europeiska centralbanken. ECB är gemensam centralbank för de EU-länder som infört euron som valuta.

EMU 

Förklaring:

Ekonomiska och monetära unionen. Samarbete inom EU som syftar till att införa euron som gemensam valuta. Besluten om penningpolitiken övergår då från de nationella centralbankerna till ECB-rådet.

Effektiv växelkurs

Förklaring:

Vägt medelvärde för en valutas växelkurser mot andra valutor.

Enhetsarbetskostnad 

Förklaring:

Arbetskostnad per producerad enhet.

F

Finansiell nettoförmögenhet

Förklaring:

Skillnaden mellan finansiella tillgångar (till exempel likvida medel, aktier och fondandelar) och skulder.

Finanspolitik

Förklaring:

Den politik som påverkar efterfrågan via den offentliga sektorns utgifter och inkomster. Det vill säga de förändringar i statens inkomster och utgifter som via statsbudgeten vidtas i syfte att påverka samhällsekonomin.

Finanspolitikens inriktning

Förklaring:

Bedöms ett enskilt år utifrån förändringen av det konjunkturjusterade offentligfinansiella sparandet. Ett minskande konjunkturjusterat sparande indikerar att finanspolitiken är expansiv med avseende på resursutnyttjandet (BNP-gapet) i ekonomin. På motsvarande sätt indikerar ett ökande konjunkturjusterat sparande att finanspolitiken är åtstramande. Neutral finanspolitik föreligger då det konjunkturjusterade sparandet är oförändrat som andel av potentiell BNP.

Företagstjänster

Förklaring:

Definieras som branscherna 69-82 enligt SNI 2007. Kallas också huvudgrupp M-N. Se även SNI.

Försörjningsbalans 

Förklaring:

En sammanställning som visar tillgången på varor och tjänster i ett land och användningen av dessa.

Förädlingsvärde 

Förklaring:

Produktvärdet minus insatsförbrukningen. En sektors/branschs förädlingsvärde utgörs av värdet av de varor och tjänster sektorn/branschen producerar minus dess insatsförbrukning, det vill säga värdet av de tjänster, råvaror, halvfabrikat och liknande som används som insats i produktionen.

H

Handel

Förklaring:

Definieras som branscherna 45-47 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp G.

Handelsbalans 

Förklaring:

Värdet av ett lands export och import av varor under en viss period. Handelsbalansen är en del av bytesbalansen.

Helårsekvivalent 

Förklaring:

En statistisk konstruktion som används för att ge ett jämförbart mått över tiden på hur stor andel av befolkningen som försörjs med sociala ersättningar. En helårsekvivalent motsvarar en person som försörjs med full ersättning ett helt år, det vill säga två personer som varit arbetslösa ett halvår var blir en helårsekvivalent tillsammans.

Högkonjunktur (högt resursutnyttjande) 

Förklaring:

BNP-nivån är högre än potentiell BNP-nivå.

I

Individgaranti

Förklaring:

Den minsta löneökning som varje enskild anställd är garanterad enligt det centrala löneavtalet.

Industriavtalet

Förklaring:

Samarbetsavtal mellan de dominerande arbetsgivar- och fackförbunden inom industrin. Industriavtalet slöts 1997 men har sedan omarbetats och ett nytt avtal började gälla 1 juli 2011. Avtalet bygger på parternas gemensamma intresse för industrins utveckling, lönsamhet och konkurrenskraft. Avtalet reglerar också processen för förhandlingar om nya kollektivavtal för anställda som omfattas av Industriavtalet (runt en halv miljon arbetstagare).

Industrin

Förklaring:

Definieras som branscherna 5-33 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp B-C.

Inflationsmål

Förklaring:

Det främsta skälet till att Riksbanken, precis som många andra centralbanker runt om i världen, har ett inflationsmål är att det bidrar till en stabil utveckling av den allmänna prisnivån, vilket skapar förutsättningar för god och långsiktigt hållbar tillväxt. Ett trovärdigt inflationsmål fungerar som ett riktmärke för de inflationsförväntningar som finns i ekonomin. Riksbankens inflationsmål är att hålla inflationen mätt med KPIF kring 2 procent per år.

Inflation 

Förklaring:

Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Pengarna minskar alltså i värde. Det tar sig till exempel uttryck i att priset för samma korg med varor i affären stiger över tiden.

Inhemsk slutlig efterfrågan

Förklaring:

Summan av hushållens konsumtionsutgifter, offentliga konsumtionsutgifter och fasta bruttoinvesteringar

Inhemsk total efterfrågan

Förklaring:

Summan av hushållens konsumtionsutgifter, offentliga konsumtionsutgifter, fasta bruttoinvesteringar och lagerinvesteringar

Inkomstbasbelopp

Förklaring:

Inkomstbasbelopp är ett fastställt belopp av Pensionsmyndigheten som ligger till grund för beräkning av bland annat högsta pensionsgrundande inkomst. Beloppet beräknas om årligen utifrån ett förhållande mellan gällande inkomstindex och index från 2005.

Inkomstindex

Förklaring:

Ett mått på den genomsnittliga inkomstutvecklingen. Inkomstindex fastställs varje år av regeringen efter beräkning av Pensionsmyndigheten. Det beräknas utifrån genomsnittet av samtliga pensionsgrundande inkomster för personer i åldrarna 16-64 år.

Interbankränta

Förklaring:

Den ränta som bankerna betalar när de lånar av varandra på kortare löptid. En referensränta baserad på ett genomsnitt av rapporterade interbankräntor publiceras varje dag för varje valutaområde. Denna referensränta kallas i Sverige: STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate), i euroområdet: EURIBOR (Euro Interbank Offered Rate), och i Storbritannien och USA: LIBOR (London Interbank Offered Rate).

J

Jämviktsarbetslöshet 

Förklaring:

Den arbetslöshet som på lång sikt är förenlig med en stabil inflation. Konjunkturinstitutet använder en definition av jämviktsarbetslöshet som baseras på Peter A. Diamond, Dale T. Mortensen och Christopher A. Pissarides forskning. Jämviktsarbetslösheten beror enligt denna definition inte på kortsiktiga variationer i nominella variabler såsom löner, priser och inflationsförväntningar. Jämviktsarbetslösheten påverkas endast av så kallade strukturella (reala) faktorer, såsom takten i strukturomvandlingen, hur effektivt vakanser och arbetssökande lyckas hitta varandra, ersättningsgraden i försäkringssystemen och parternas agerande på lokal och central nivå. Om de strukturella faktorerna förändras anpassas jämviktsarbetslösheten till en ny nivå som varaktigt är förenlig med inflationsmålet. Djupa och långvariga lågkonjunkturer kan påverka jämviktsarbetslösheten genom att strukturella faktorer förändras. Exempelvis kan individers kompetens och sökaktivitet påverkas negativt av långvarig frånvaro från arbetsmarknaden. Det försämrar matchningen mellan vakanser och arbetslösa när konjunkturen vänder, vilket är detsamma som att jämviktsarbetslösheten stigit. Dessa fenomen brukar ibland benämnas ”persistenseffekter”.

K

KIX

Förklaring:

KIX ("kronindex") är ett geometriskt kedjeindex där vikterna bygger på totala flöden av bearbetade varor och råvaror för 32 länder. Vikterna tar hänsyn till såväl export-, import- som "tredje lands"-effekter. Vikterna uppdateras varje år, och baseras på data med några års tidsfördröjning. (se även https://www.konj.se/var-verksamhet/sa-gor-vi-prognoser/kronindex-kix.html)

KPIF (KPI med fast ränta)

Förklaring:

Underliggande konsumentprismått där effekten av ändrade bostadsräntor exkluderats från totala KPI.

KPIX

Förklaring:

Underliggande konsumentprismått där räntekostnader för egna hem och direkta effekter av förändringar av skatter och subventioner har exkluderats från totala KPI.

Kalenderkorrigering 

Förklaring:

Korrigering för olika antal arbetsdagar mellan åren. Synonymt med dagkorrigering.

Kapitalstock

Förklaring:

Näringslivets kapitalstock består av de byggnader, maskiner och anläggningar som företag använder i sin produktion av varor och tjänster. Näringslivets kapitalstock består av de byggnader, maskiner och anläggningar som företag använder i sin produktion av varor och tjänster.

Konjunkturavmattning

Förklaring:

BNP är högre men växer långsammare än potentiell BNP (se även https://www.konj.se/var-verksamhet/sa-gor-vi-prognoser/konjunkturterminologi.html ).

Konjunkturcykler

Förklaring:

Mer eller mindre regelbundna svängningar i den ekonomiska aktiviteten.

Konjunkturjusterat sparande

Förklaring:

Beräkning av vad det offentligfinansiella sparandet skulle vara vid ett balanserat resursutnyttjande (neutral konjunktur) och en normal sammansättning av viktiga skattebaser. Benämns oftast strukturellt sparande och anges som andel av potentiell BNP.

Konjunkturnedgång

Förklaring:

BNP är lägre och växer dessutom långsammare än potentiell BNP (se även https://www.konj.se/var-verksamhet/sa-gor-vi-prognoser/konjunkturterminologi.html ).

Konjunkturuppgång

Förklaring:

Faktisk BNP är högre och växer dessutom snabbare än potentiell BNP (se även https://www.konj.se/var-verksamhet/sa-gor-vi-prognoser/konjunkturterminologi.html ).

Konjunktur 

Förklaring:

Svängningar i den ekonomiska aktiviteten.

Konjunkturåterhämtning

Förklaring:

BNP är lägre men växer snabbare än potentiell BNP. Se även konjunkturterminologi .

Konsumentprisindex, KPI

Förklaring:

Officiellt prisindex som fastställs månadsvis av Statistiska centralbyrån för prisutvecklingen av privat konsumtion.

Konsumtionskorg

Förklaring:

Bildlig benämning av den svenska konsumtionen. De svenska hushållens konsumtion kan därmed ses som en varukorg med de varor och tjänster som vi under ett år köper och konsumerar.

Kort ränta 

Förklaring:

Ränta på lån med kortare bindningstid än ett år.

Kreditmarknad

Förklaring:

Marknaden för lånat kapital för långa och korta lån. Ett samlingsbegrepp för obligations- och penningmarknaden.

L

Lagerbidrag till BNP-tillväxten

Förklaring:

Lageromslaget i procent av föregående års BNP-nivå. I försörjningsbalanstabeller redovisas normalt de olika komponenternas procentuella utveckling i fasta priser, men för lagerinvesteringarna redovisas i stället lagerbidraget till BNP-tillväxten.

Lageromslag

Förklaring:

Årets lagerförändring minus föregående års lagerförändring. Lageromslaget är alltså positivt om lagren ökar mer än föregående år eller minskar mindre än föregående år.

Likvid

Förklaring:

Mått på hur enkelt en tillgång kan omsättas till pengar. En likvid aktör har tillgångar som snabbt kan omsättas i pengar.

Lågkonjunktur (lågt resursutnyttjande) 

Förklaring:

BNP-nivån är lägre än potentiell BNP-nivå.

Lång ränta

Förklaring:

Ränta på lån med bindningstid längre än ett år.

Lönediskriminering

Förklaring:

Drabbar den som får lägre lön på osakliga grunder, till exempel på grund av kön, etnisk bakgrund, religiös tro, sexuell läggning eller liknande.

Löneelasticitet

Förklaring:

Arbetsutbudets löneelasticitet mäter med hur många procent antalet arbetade timmar ändras när lönen ökar med en procent.

Lönenormering 

Förklaring:

När en bransch sluter kollektivavtal innan övriga branscher och dessa avtalade löneökningar fungerar som norm för efterföljande branschers löneavtal.

Lönepott

Förklaring:

Den summa pengar, som är fastslagen i ett centralt avtal och som de lokala parterna vid lönerevisionstillfället ska fördela mellan de löntagare som omfattas av avtalet. Pottens storlek brukar anges i procent av lönesumman. Beräkningen av pottens storlek bestämmer inte hur stora de individuella löneökningarna ska vara. Alla centrala löneavtal, i vilka potter förekommer, medger också att potten kan vara större än vad som anges i avtalet, dock inte mindre.

Lönesumma

Förklaring:

Timlön gånger antalet arbetade timmar. Av arbetsgivaren utbetald lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör skattepliktig inkomst av tjänst. Timlönen enligt nationalräkenskaperna beräknas som lönesumman dividerat med antalet arbetade timmar för anställda.

Löneökning utöver de centrala avtalen (restpost)

Förklaring:

Löneökning utöver de centrala avtalen (även benämnt restpost), består av löneökningar som man har kommit överens om i lokala avtal och som inte har siffersatts i centrala avtal, samt individuella lönetillägg. Vissa förändringar av löntagarnas sammansättning som påverkar genomsnittslönen ingår också i restposten.

M

Maastrichtskuld

Förklaring:

Konsoliderad bruttoskuld i offentlig sektor. Summan av skulder i statlig och kommunal förvaltning och i sociala trygghetsfonder (ålderspensionssystemet) minus skulder mellan dessa delsektorer. Inom stabilitets- och tillväxtpakten finns ett krav om att Maastrichtskulden inte får överstiga 60 procent av BNP. Enligt det Finanspolitiska ramverket är 35 procent av BNP ett riktmärke för Maastrichtskulden.

Medelarbetstid

Förklaring:

Arbetade timmar per sysselsatt.

Minimilön

Förklaring:

Den lägsta lön som någon i avtalsområdet kan få. Minimilönerna är ofta uppdelade med hänsyn till ålder och utbildning. Ibland kallas minimilöner också för lägstalöner.

N

Nettotal

Förklaring:

Saldot mellan extremvärdena i svarsfördelningen, exempelvis andelen positiva svar minus andelen negativa svar (uttryckta i procent). Nettotalet används för att sammanfatta svaren från en trepunkts svarsfördelning (multiple choice).

O

Offentlig förvaltning

Förklaring:

Verksamheter inom offentliga myndigheter och andra institutioner inom stat och kommuner samt avgiftsfinansierad affärsverksamhet. Offentlig förvaltning delas upp i statlig förvaltning, kommunal förvaltning (primärkommuner och landsting) och sociala trygghetsfonder (ålderspensionssystemet).

Offentlig sektor

Förklaring:

Utgörs i nationalräkenskaperna av offentlig förvaltning och offentliga bolag, alltså bolag som till minst 50 procent ägs av offentliga myndigheter.

Offentligfinansiellt sparande

Förklaring:

Finansiellt sparande i offentlig förvaltning, det vill säga skillnaden mellan (periodiserade) inkomster och utgifter i offentlig förvaltning under ett år.

Ofinansierade åtgärder

Förklaring:

Finanspolitiska beslut om ökade utgifter och/eller minskade skatter som inte är finansierade via beslut om lika stora minskade utgifter och/eller höjda skatter på något annat område. Ofinansierade åtgärder minskar därmed den offentliga sektorns finansiella sparande och har i normalfallet en positiv effekt på BNP.

Oförändrade regler

Förklaring:

Antagande om att inga ytterligare finanspolitiska beslut fattas av regering och riksdag. Antagande om att inga ytterligare finanspolitiska beslut fattas av regering och riksdag.

Ohälsa

Förklaring:

Inkluderar här både personer som är sjukskrivna (med sjuk- eller rehabiliteringspenning) och personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare benämnd förtidspension).

P

P/E-tal

Förklaring:

Dagens aktiepris i förhållande till nästa års förväntad vinst. Ett aggregerat P/E-tal publiceras för större börser.

Penningmarknad 

Förklaring:

En marknad bestående av banker och andra finansinstitut som tar emot kortsiktig inlåning och ger kortsiktig utlåning, från en dag upp till ett år.

Penningpolitik

Förklaring:

Riksbankens agerande för att påverka räntenivån, och indirekt penningvärdet. Penningpolitiken handlar främst om att bestämma reporäntan för att på så vis styra efterfrågan så att prisutvecklingen blir stabil.

Potentiell BNP

Förklaring:

Nivån på produktionen som skulle uppnås om vi hade normalt utnyttjande av de idag tillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapital (se även https://www.konj.se/var-verksamhet/sa-gor-vi-prognoser/potentiell-bnp.html ).

Potentiell sysselsättning

Förklaring:

Nivå på sysselsättningen som är förenlig med både en stabil löneökningstakt och en inflationstakt i linje med Riksbankens mål på 2 procent (se även https://www.konj.se/var-verksamhet/sa-gor-vi-prognoser/potentiell-bnp.html ).

Prisbasbelopp

Förklaring:

Belopp som fastställs av regeringen varje år med hänsyn till förändringarna i konsumentprisindex (KPI).

Produktivitet 

Förklaring:

Produktion (förädlingsvärde) per arbetad timme.

R

Real effektiv växelkurs

Förklaring:

Relation mellan prisnivån i ett land och ett vägt medelvärde för prisnivåerna i andra länder uttryckta i samma valuta.

Real växelkurs

Förklaring:

Relation mellan prisnivåer i två länder uttryckta i samma valuta.

Reallön

Förklaring:

Nominell lön i förhållande till prisnivån. Visar lönens köpkraft av varor och tjänster.

Reguljär sysselsättningsgrad 

Förklaring:

Sysselsatta mellan 20-64 år enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU), exklusive personer i arbetsmarknadspolitiska sysselsättningsåtgärder.

Reporänta

Förklaring:

Riksbankens styrränta, det vill säga den ränta bankerna får betala när de lånar eller placerar pengar i Riksbanken via Riksbankens repotransaktioner, under sju dagar. Riksbanksdirektionen beslutar om reporäntan.

Resursutnyttjandet

Förklaring:

Mått på i vilken grad produktionsfaktorerna arbete och kapital utnyttjas. Mått på resursutnyttjandet är exempelvis Konjunkturbarometerns frågor om brist på arbetskraft och hur befintlig kapacitet utnyttjas, samt statistik från Arbetsförmedlingen och SCB över vakanser och arbetslösa. Liten brist på arbetskraft och lågt kapacitetsutnyttjande i företagen indikerar ett lågt resursutnyttjande. Ett lågt resursutnyttjande dämpar i sin tur inflationstrycket.

Riskaversion

Förklaring:

Ovilja att utsätta sig för risk. I ekonomiska sammanhang innebär riskaversion att man kräver högre ersättning för att engagera sig i riskfyllda investeringar.

Rot-avdrag 

Förklaring:

Skattereduktion för reparationer, om- och tillbyggnad av bostäder.

Rut-avdrag

Förklaring:

Skattereduktion för hushållsnära tjänster (rengöring, underhåll och tvätt).

S

S2-indikatorn

Förklaring:

Ett förenklat mått på de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Anger storleken på den omedelbara och permanenta förstärkning av det primära offentligfinansiella sparandet, i procent av BNP, som krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna. Ett negativt indikatorvärde indikerar att det primära offentligfinansiella sparandet kan försvagas i motsvarande grad och att långsiktig hållbarhet ändå kan uppnås.

SNI

Förklaring:

Svensk näringsgrensindelning. Koder för olika produktionsgrenar som används i bland annat nationalräkenskaperna.

Sammansättningseffekter

Förklaring:

En effekt på exempelvis löneökningstakten som uppkommer genom förändrad sammansättning av löntagarna, exempelvis en ökad andel tjänstemän eller äldre, och inte genom att enskilda individer får höjd lön. En effekt på exempelvis löneökningstakten som uppkommer genom förändrad sammansättning av löntagarna, exempelvis en ökad andel tjänstemän eller äldre, och inte genom att enskilda individer får höjd lön.

Sjukpenningdagar

Förklaring:

Av Försäkringskassan med sjukpenning ersatta dagar omräknat till heltid.

Sjukskrivningsdagar

Förklaring:

Dagar med sjukpenning eller rehabiliteringspenning.

Skuldsättningsgrad

Förklaring:

Kvoten mellan skulderna och det egna kapitalet på en balansräkning. Kvoten mellan skulderna och det egna kapitalet på en balansräkning.

Solvens

Förklaring:

En ekonomisk aktörs förmåga att betala sina skulder allteftersom de förfaller. En solvent aktör är alltså den som har tillgångar som med god marginal överstiger skulderna.

Spread

Förklaring:

Differens mellan två (finansiella) priser.

Stabiliseringspolitik

Förklaring:

De penning- och finanspolitiska åtgärder som vidtas för att påverka den totala efterfrågan i ekonomin. Syftet med stabiliseringspolitik är att dämpa konjunktursvängningar och därmed samtidigt upprätthålla stabil inflation och låg arbetslöshet.

Statens budgetsaldo 

Förklaring:

Skillnaden mellan statens (kassamässiga) inkomster och utgifter. Eftersom statsbudgeten till stor del är kassamässig, sker redovisning vid den tidpunkt då in- eller utbetalningen görs. Skillnaden mellan finansiellt sparande och budgetsaldo utgörs av periodiseringar och avgränsningar av de in- och utbetalningar under året som inte motsvaras av någon prestation eller resursförbrukning.

Statens lånebehov

Förklaring:

Statens behov av att låna pengar under en viss period. Identiskt med statens budgetsaldo med omvänt tecken.

Statsskulden 

Förklaring:

Avser statens konsoliderade skuld, det vill säga statens skulder minus statens egna innehav av statspapper. Därmed avses den skuld staten har till övriga sektorer i Sverige och till utlandet.

Strukturell nivå/utveckling

Förklaring:

Nivån/utvecklingen när ekonomin är i konjunkturell balans (begreppet "strukturell" är synonymt med "potentiell").

Strukturellt sparande

Förklaring:

Det strukturella sparandet är en beräkning av vad den offentliga sektorns finansiella sparande skulle vara om ekonomin var i konjunkturell balans.

Styrränta

Förklaring:

Det huvudsakliga instrument med vilket en centralbank i ett valutaområde bedriver penningpolitik. I Sverige kallas den viktigaste styrräntan reporänta, se ovan, i euroområdet refiränta och i USA Fed funds ränta. Styrräntan bestämmer kostnaden för banker när de lånar kortfristigt hos en centralbank. Genom att kontrollera bankernas kostnad för likviditet reglerar centralbanken penningmängden i ekonomin.

Sysselsatta

Förklaring:

Omfattar dels personer som under en viss vecka (mätveckan) utfört något arbete (i minst en timme), dels personer som är tillfälligt frånvarande från arbetet på grund av till exempel sjukdom, semester eller vård av barn.

Sysselsättningsgrad

Förklaring:

Andelen sysselsatta av befolkningen i arbetsför ålder, vanligen åldersgruppen 15-74 år.

Säsongsrensning

Förklaring:

Justera data för normala säsong- och kalendervariationer. Säsongsrensning görs för att utjämna regelbundet återkommande variationer under året.

T

TFP

Förklaring:

Totala faktorproduktiviteten. Den del av produktivitetstillväxten som inte förklaras av mer och bättre kapital, eller av ökad kvalitet hos arbetskraften. TFP är den ena delen av tillväxten i näringslivets strukturella arbetsproduktivitet. Den andra delen är bidraget från mer kapitaltjänster per arbetad timme (kapitalfördjupning).

Takbegränsade utgifter

Förklaring:

Statsbudgetens samtliga utgifter med undantag för statsskuldsräntorna men med tillägg för utgifterna i ålderspensionssystemet.

Tillgångspris

Förklaring:

Pris på i huvudsak aktier och fastigheter.

Tillverkningsindustrin

Förklaring:

Definieras som branscherna 10-33 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp C.

Tjänstebranscherna 

Förklaring:

Definieras som branscherna 45-98 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp G-T.

Total efterfrågan/utbud

Förklaring:

Summa hushållens konsumtionsutgifter, offentliga konsumtionsutgifter, fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och export, som per definition är lika med summan av BNP och import.

Transmissionsmekanism

Förklaring:

De ekonomiska mekanismer genom vilka en centralbanks åtgärder påverkar ekonomin.

U

Underliggande inflation

Förklaring:

Begreppet underliggande inflation har ingen entydig definition, men det brukar avse konsumentprisutvecklingen rensat för vissa delar av prisutvecklingen som beror på tillfälligheter, eller faktorer som inte direkt beror på marknadskrafterna i ekonomin. Faktorer som rensas bort kan exempelvis vara skatter eller ränteförändringar. Två exempel på mått på underliggande inflation som SCB publicerar är (utvecklingen i) konsumentprisindex med fast bostadsränta (KPIF) och konsumentprisindex med fast ränta och konstant skatt (KPIF-KS). Båda dessa exkluderar den direkta effekten av ränteförändringar på konsumentpriserna. Den senare exkluderar även den beräknade direkta effekten av ändrade skatter och subventioner på konsumentpriserna. Se vidare i dokumentationen av konsumentprisindex på www.scb.se.

Utgiftstak

Förklaring:

Den maximala nivån för statens utgifter, det vill säga en gräns för hur mycket pengar staten får spendera varje år. Räknas med undantag för statsskuldsräntorna men med tillägg för utgifterna i ålderspensionssystemet. Riksdagen fattar beslut om var gränsen ska ligga, på förslag av regeringen. Utgiftstaket är ett av de tre budgetpolitiska målen som ingår i det finanspolitiska ramverket (se även Balanskrav ovan, och Överskottsmål nedan).

V

Vinstandel

Förklaring:

Bruttoöverskottets andel av förädlingsvärdet i näringslivet enligt nationalräkenskaperna.

Volatilitet

Förklaring:

Mått på hur priset på en tillgång varierar.

Värdepapperisering

Förklaring:

En teknik för banker att omvandla illikvida lån till obligationer.

Ö

Överskottsmål

Förklaring:

Från och med 2019 är målet för det offentligfinansiella sparandet 1/3 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet, det vill säga det finansiella sparandet korrigerat för konjunkturella och andra temporära effekter, ska användas för att bedöma om överskottsmålet uppnås. Före 2019 är överskottsmålet 1 procent av BNP. Det nya överskottsmålet kompletteras med ett skuldankare, det vill säga ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, Maastrichtskulden, på 35 procent av BNP.

Dela

Tipsa en kompis