Miljöekonomi

Konjunkturinstitutet gör samhällsekonomiska analyser för att ge bättre beslutsunderlaget och en effektivare miljöpolitik.

Miljöekonomi är ett område inom nationalekonomi som behandlar miljö- och klimatfrågor. Utgångspunkten är kopplingen samhällsekonomi och miljö, och att effektivt hushålla med begränsade resurser.

Tillämpad forskning, uppdrag och modellutveckling

På Konjunkturinstitutet arbetar den miljöekonomiska enheten med att utvärdera miljöpolitiska styrmedel genom tillämpad forskning, uppdrag och modellutveckling.

Sedan riksdagen antog miljökvalitetsmålen ställs högre krav på att miljöpolitiska beslut ska vara kostnadseffektiva och föregås av samhällsekonomiska konsekvensanalyser.

Ett vetenskapligt råd är knutet till enheten. Rådet har sex ledamöter.

Miljöekonomiska publikationer

  • | Miljö, ekonomi och politik Årlig rapport

    Fit for 55 ger skäl att se över Sveriges klimatpolitik


    När EU nu inför en striktare reglering av skogens och markens upptag av koldioxid och skärper sina utsläppsmål finns det skäl att se över den svenska klimatpolitiken. Dels för att hantera kraven på skogens koldioxidlagring på ett smart sätt. Dels för att när EU:s ambitioner på klimatområdet hamnar i paritet med de svenska ändras förutsättningarna för den svenska ”gå-före-politiken”. Ett alternativ är att formulera en svensk klimatpolitik som bättre harmonierar med EU:s och som låter Sverige utnyttja de flexibiliteter som finns inom EU:s politik. Detta skulle minska kostnaderna för att nå de nya klimatmålen, både för Sverige och för EU som helhet. Det framgår av Konjunkturinstitutets årliga rapport som lämnats till regeringen i dag.

  • | Specialstudie

    REPowerEU: effekter av finansiering via MSR


    Syftet med REPowerEU-paketet är att minska beroendet av ryska fossila bränslen genom satsningar på bland annat energieffektivitet och förnybara energikällor. För detta bedöms ytterligare investeringar på 210 miljarder euro behövas. En, av flera, finansieringsåtgärder är riktad mot marknadsstabilitetsreserven (MSR) inom EU ETS. Tanken är att ta utsläppsrätter som ligger i reserven och auktionera ut dem till marknaden. Den centrala frågan som diskuteras i detta PM är i vad mån detta kommer leda till ökade utsläpp eller om framtida inmatningar till MSR kommer motverka en sådan utsläppsökning. I korthet är svaret att det beror på hur ETS-utsläppen utvecklas i närtid, men under tämligen realistiska antaganden – och den nya MSR-design som föreslås av EU-kommissionen i Fit-for-55-paketet – så blir sannolikt effekterna på de totala utsläppen låga eller inga alls.

  • | Specialstudie Juni 2022

    Myndighetsgemensam vägledning om klimateffektbedömningar


    Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Konjunkturinstitutet och Trafikverket har inom ramen för ett regeringsuppdrag tagit fram en myndighetsgemensam vägledning för bedömningar av hur olika styrmedel och åtgärder påverkar utsläppen och upptagen av växthusgaser och bidrar till klimatomställningen.

  • | Specialstudie

    EU ETS och koldioxidläckage
    - gratis tilldelning och gränsjusteringsmekanism


    I rapporten presenteras den faktiska tilldelningen av utsläppsrätter per anläggning i svenska CBAM-branscher.

  • | Specialstudie

    Förändrad bördefördelning och skärpt ETS – effekter på Sveriges ekonomi


    Syftet med denna rapport är att skapa en uppfattning av hur förändringarna kan fortplantas genom ekonomin.

  • | Miljö, ekonomi och politik Årlig rapport

    Svensk skog behöver en starkare klimatpolitik


    Det finns ett stort klimatvärde av att kolet fortsatt är bundet i skog och mark eller i långlivade träprodukter i stället för att öka koncentrationen av koldioxid i atmosfären. En mer heltäckande klimatpolitik behövs för att bidra till detta. Det framgår av Konjunkturinstitutets årliga rapport för 2021 som studerar samspelet mellan skogen, klimatet och politiken.

  • | Specialstudie 2021:28

    Annulleringsmekanismens inverkan på konsekvenser av svenska åtgärder


    Den här rapporten utgör Konjunkturinstitutets fjärde delstudie i ett pågående regeringsuppdrag om att analysera potentiella klimatåtgärder inom ramen för EU:s system för utsläppshandel (EU ETS). Uppdraget innebär bland annat att KI löpande ska analysera och redovisa de förslag som Europeiska kommissionen presenterar gällande EU ETS.

  • | Specialstudie 2021:23

    Utsläppshandel för byggnader och vägtransporter


    Den här rapporten utgör Konjunkturinstitutets tredje delstudie inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag: ”Analysera potentiella klimatåtgärder inom ramen för EU:s system för utsläppshandel”.

  • | Specialstudie 2021:12

    Efterkonvertering av personbilar – en samhällsekonomisk analys


    Denna rapport diskuterar förutsättningar för, och konsekvenser av, efterkonvertering av personbilar till etanol- eller gasdrift.

  • | Specialstudie 2021:10

    Potentiella klimatåtgärder inom ramen för EU:s system för utsläppshandel


    Regeringen gav i juni 2020 Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera potentiella klimatåtgärder inom ramen för EU:s system för utsläppshandel. Denna rapport är framtagen inom ramen för uppdraget och omfattar en analys av vilka effekter en utvidgning av EU ETS med vägtransporter har för Sverige samt vilka effekter ett införande av en gränsjusteringsmekanism har för svenskt näringsliv.

  • | Miljö, ekonomi och politik Årlig rapport

    Begränsad nytta med offentlig upphandling som klimatpolitiskt styrmedel


    I regeringens klimatpolitiska handlingsplan lyfts offentlig upphandling fram som ett sätt att nå Sveriges klimatmål. Som svensk klimatpolitik är utformad riskerar emellertid de utsläppsminskningar som följer av klimathänsyn vid offentlig upphandling endast att omfördela utsläpp från ett område till ett annat. Endast då klimathänsynen vid upphandling riktas mot områden där den generella klimatpolitiken är svag kan den bidra till att de svenska utsläppsmålen nås till lägre kostnad. Klimathänsyn kan även tänkas bidra mer indirekt till målen, såsom genom spridning av ny utsläppssnål teknik. Utmaningarna är dock många och det finns mer träffsäkra styrmedel. Detta är några av slutsatserna i Konjunkturinstitutets årliga rapport som analyserar klimathänsyn i offentlig upphandling.

  • | Specialstudie KI 2020:1

    Biodrivmedel och kolförråden


    I denna specialstudie beskrivs biodrivmedlens klimategenskaper. Här beskrivs även ett globalt samhällsekonomiskt effektivt sätt att hantera biogena koldioxidutsläpp och upptag av koldioxid, samt den framväxande lagstiftningen som är avsedd att hantera detta.

  • | Specialstudie KI 2019:23

    Reduktionsplikten – en analys av incitament och konsekvenser


    År 2018 infördes en så kallad reduktionsplikt för drivmedelsleverantörer, tillsammans med en likformig beskattning av de fossila och biogena komponenterna i blanddrivmedel. Reduktionsplikten kräver att drivmedelsbolagen minskar utsläppen av växthusgaser genom inblandning av biodrivmedel.

  • | Miljö, ekonomi och politik Årlig rapport

    Planerad politik når inte transportsektorns klimatmål


    Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter ska på tio år minska med minst 70 procent. De styrmedel som ska bidra till att uppnå detta mål behöver bli kraftfullare. Exempelvis skulle beskattningen på låginblandade bränslen behöva höjas, vilket skulle innebära väsentligt höjda bränslepriser. De negativa fördelningseffekter som blir resultatet är exempel på de svårigheter klimatpolitiken kommer att möta för att uppnå målet.

  • | Specialstudie KI 2019:22

    Styrning mot energi- och fossilsnåla fordon – en analys av det svenska bonus-malus-systemet


    Styrning mot mer energieffektiva fordon kan behövas. Bonus-malus-systemet påverkar individernas nybilsval genom att göra nya bilar med höga utsläpp dyrare och de med låga utsläpp billigare. Det kan verka som ett rimligt styrmedel - det är enklare att nå utsläppsmålet med en mindre bränsletörstig bilpark. Men jämförelsen haltar. Rationella bilköpare tar de förväntade bränslepriserna i beaktande när de väljer bil. Om bränslepriserna är ”rätt” så kommer därmed även bilvalet att bli ”rätt”. Här finns redan befintlig styrning via reduktionsplikt och bränsleskatter.

  • | Miljö, ekonomi och politik Årlig rapport

    Mer styrning krävs för att nå energipolitiska mål


    Om vi ska nå Sveriges mål om lägre energiintensitet till 2030 behöver vi säkerställa att etappmålen för klimatutsläppen uppnås, inklusive det särskilda målet för transportsektorn. Dessutom krävs förstärkt styrning mot kostnadseffektiv energibesparing. Det visar Konjunkturinstitutets årliga miljöekonomiska rapport.

  • | Specialstudie KI-nr: 2018:23

    Konsekvensanalys – internalisering av trafikens samhällsekonomiska kostnader


    Syftet med denna rapport är att analysera vilka konsekvenser en fullständig internalisering av transporters samhällsekonomiska kostnader skulle innebära.

  • | Specialstudie KI-nr: 2018:10

    Åtgärder på kort sikt minskar utsläppen mest


    Den automatiska annulleringen av utsläppsrätter möjliggör för Sverige att genom lokala och nationella åtgärder påverka mängden utsläpp som ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. Men detta gäller endast under en kort tid.

  • | Specialstudie 60

    Kostnader och intäkter i Sverige av långsiktiga klimatförändringar – en litteraturöversikt


    Regeringen har i regleringsbrev för 2017 gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera de samhällsekonomiska konsekvenserna för Sverige av långsiktiga klimatförändringar.En uppskattning av samhällets kostnader av en klimatförändring innebär i allt väsentligt en jämförelse mellan två eller flera olika tänkbara utvecklingsbanor, eller scenarier, för klimatet. De kan sägas vara projektioner av framtida klimatförhållanden som baseras på olika antaganden om bland annat befolkningsutveckling, ekonomisk utveckling, teknisk utveckling och klimatpolitik.

  • | Specialstudie 59

    Klimatpolitisk inventering – del 2


    Sverige har i sitt klimatpolitiska ramverk satt upp egna mål som är mer ambitiösa än de mål som EU bestämt för oss. I denna rapport, som utgör del 2 av regeringsuppdraget Klimatpolitisk inventering, har som syfte att uppskatta var potentialen är störst för att införa eller skärpa en kostnadseffektiv insats av styrmedel.

  • | Miljö, ekonomi och politik Årlig rapport

    Jordbruket bär tungt klimatpolitiskt lass


    Konjunkturinstitutet har analyserat vem som bär klimatpolitikens kostnader. Dessa kostnader påverkar sektorer i ekonomin på olika sätt och kan resultera i strukturomvandling. En sektor som drabbas hårt beroende på hur politiken utformas är jordbrukssektorn.

  • | Specialstudie 57

    Oprecis klimatpolitik kan bli kostsam


    Konjunkturinstitutet har granskat det klimatpolitiska ramverk för Sverige som anger mål för utsläpp av växthusgaser. Granskningen visar att den föreslagna klimatpolitiken kräver kraftigt förstärkta styrmedel, för med sig merkostnader för svensk ekonomi och leder till strukturomvandlingar, som särskilt drabbar jordbrukssektorn och boende i glesbygd. Riksdagen beslutar om ramverket i dag.

  • | Miljö, ekonomi och politik 2016

    Cirkulär ekonomi bör fokusera på miljöproblemen


    I debatten framställs cirkulär ekonomi som en mirakelmedicin för fler jobb, högre tillväxt och bättre miljö. Särskilt viktiga anses styrmedel som uppmuntrar ökad resurseffektivitet, minskade avfallsströmmar, återvinning och återanvändning. Ett så snävt fokus riskerar att vilseleda miljöpolitiken och ger inte önskade effekter på jobb och tillväxt.

  • | Specialstudie 51

    Premiera rätt biobränslen i energibeskattningen


    Sveriges ambition om 100 procent förnybar energi kommer till stor del att behöva mötas genom ökad användning av biodrivmedel. Men om den politiska styrningen inte blir träffsäkrare riskerar en storslagen satsning på biobränslen att bli onödigt kostsam och påverka både luften och klimatet negativt.

  • | Miljö, ekonomi och politik 2015

    Koldioxid­skatten kan behöva höjas kraftigt om vi ska nå ambitiösa klimatmål


    Transportsektorn är den stora utmaningen för svensk klimatpolitik. Därför kan koldioxidskatten behöva höjas kraftigt om vi ska nå ambitiösa klimatmål. Även en höjning av energiskatten på diesel kan behöva övervägas. Det är några av grundbultarna för en kostnadseffektiv omställning av den svenska transportsektorn från Konjunkturinstitutets miljöekonomiska rapport 2015.

  • | Miljö, ekonomi och politik 2014

    Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker


    Den statliga styrningen på jordbruksområdet domineras av stöd i olika former. De breda miljöstöden fungerar mer som inkomststöd och ger endast små positiva miljöeffekter. Stöden som syftar till att omfördela inkomster ges till rika jordbruk i intensivt odlade områden med negativa miljöeffekter som följd. Det finns således ett behov av att öka träffsäkerheten i jordbrukspolitiken. Vår analys visar fem områden där styrning saknas eller inte fungerar som den ska. 

  • |

    Konsekvensanalys av EU:s klimat och energiramverk till 2030


    Konjunkturinstitutet fick tillsammans med Energimyndigheten och Naturvårdsverket regeringens uppdrag att analysera konsekvenserna för Sverige av EU-kommissionens förslag till klimat- och energiramverk till 2030. Konjunkturinstitutets analys visar på 10 förutsättningar som gör det möjligt med en ambitiös klimatpolitik utan att kostnaderna blir onödigt höga:

  • |

    Utsläppshandel kan minska klimatpolitikens kostnader


    Handel mellan sektorer utanför EU:s nuvarande utsläppshandelssystem kan minska kostnaderna för att nå EU:s utsläppsmål till 2030. För Sveriges del beror värdet av handeln främst på hur stor utsläppskvot vi tilldelas och på hur kostnaderna för att minska utsläppen utvecklas.

  • |

    Mål för energieffektivisering gör klimatpolitiken dyrare


    Genom ett utsläppsmål, och inte genom särskilda mål för förnybar energi och energieffektivisering, ökar förutsättningarna att bedriva en kostnadseffektiv klimatpolitik. Konjunkturinstitutet har på regeringens uppdrag analyserat energieffektivisering som en del i EU-kommissionens förslag på klimat- och energipolitiskt ramverk till 2030.

  • |

    Klimatmål nås till lägre kostnad med handel


    EU-kommissionen föreslår en minskning av utsläppen utanför EU:s utsläppshandelssystem med 30 procent till 2030. Ambitiösa klimatmål innebär betydande samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige. Storskalig handel med utsläppsrätter mellan länder kan hålla nere kostnaden för klimatpolitiken.

  • | Miljö, ekonomi och politik 2013

    Snårig energipolitik ger mindre klimatnytta


    Dagens klimat- och energipolitik utgör ett lapptäcke av skatter, subventioner och andra styrmedel som gör politiken dyr och ineffektiv. Det finns behov av att renodla politiken efter principen ett mål ett styrmedel. Med en kostnadseffektiv politik kan större effekter, som utsläppsminskningar nås. Det är några av de slutsatser som visas i årets miljöekonomiska rapport som lämnas till regeringen i dag.

  • |

    Stöd till förnybar elproduktion bör ses över


    I ett nytt pm analyserar Konjunkturinstitutet kostnadseffektiviteten i stöden till förnybar elproduktion.

  • | Specialstudie Specialstudie 35

    Vem ska betala för den förnybara elkraften? – Analys av kvotplikten


    I rapporten analyserar Konjunkturinstitutet de ekonomiska effekterna vid förändrade undantagsregler för kvotplikten inom elcertifikatssystemet för den elintensiva industrin. Resultaten pekar på liten långsiktig påverkan på samhällsekonomin.

  • | Specialstudie Specialstudie 34

    Från vision till verklighet – En samhällsekonomisk analys av Färdplan 2050


    Regeringens vision är att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. I den här rapporten analyserar Konjunkturinstitutet effekterna på samhällsekonomin av olika scenarier för färden mot 2050.

  • |

    Verkningslöst med kommunala krav på energieffektivisering i byggsektorn


    Kommunala särkrav är ett ineffektivt styrmedel, som inte påverkar de totala utsläppen utan enbart fördyrar klimatpolitiken. Konjunkturinstitutets analys visar att energieffektiviseringskrav inom boende- och byggsektorn inte leder till mindre utsläpp av koldioxid, utan bara till en omfördelning av utsläppen. Därmed instämmer Konjunkturinstitutet i konsekvensutredningens slutsatser.

  • | Specialstudie 33

    Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen


    Högt ställda mål för förnybarhet och energieffektivisering leder till höjd ambitionsnivå i klimatpolitiken. Samtidigt ger ökade utsläppsmål motsvarande utsläppsminskning till lägre kostnad. Kostnaden för ambitiösa förnybarhets- och energieffektiviseringsmål måste därför motiveras av att de uppnår andra syften än minskade utsläpp av växthusgaser.

  • | Specialstudie Specialstudie 32

    Mjuklänkning mellan EMEC och TIMES-Sweden


    Projektets övergripande mål har varit att utveckla en metod för hur modellerna TIMES-Sweden och EMEC kan samverka för att bidra till att förbättra energipolitiska beslutsunderlag.

  • | Miljö, ekonomi och politik 2012

    Sverige når sannolikt klimatmålet för 2020


    Klimatmålet för 2020 ser ut att nås med nuvarande bedömning av den ekonomiska utvecklingen och med befintliga nivåer på klimatpolitiska styrmedel som exempelvis koldioxidskatten. Men för att nå regeringens vision om kraftigt minskade utsläpp till 2050 kan utsläppen utanför EU:s utsläppshandelssystem behöva minska med så mycket som 25 procent mellan 2020 och 2030. Det visar Konjunkturinstitutets årliga utvärdering av miljöpolitiken.

  • |

    Statistik för miljöekonomisk analys – behov, kvalitet och tillgänglighet


    Tillgång till tillförlitlig statistik är en förutsättning för att bättre kunna förstå komplexa samband mellan ekonomi och miljö samt öka miljöpolitikens samhällsekonomiska effektivitet. I dagsläget är energi- och miljöstatistiken bristfällig och i flera fall svårtillgänglig. 

  • | Specialstudie Specialstudie 28

    Är energieffektivisering effektiv miljöpolitik eller långdistans i ett ekorrhjul?


    Från ett strikt ekonomiskt perspektiv kan rekyleffekten ses som en oproblematisk ekonomisk dynamik som följer av teknologisk utveckling. Rekyleffekten blir ett problem först när det finns restriktioner för den ekonomiska tillväxten i form av energi- och miljömål.

  • | Specialstudie Specialstudie 26

    Samhällsekonomiska effekter av två styrmedel för minskade avfallsmängder


    Nya styrmedel behövs för att nå regeringens mål om att den totala mängden genererat avfall inte ska öka. Konjunkturinstitutet har analyserat effekterna av en differentierad moms respektive en råvaruskatt.

  • | Specialstudie Specialstudie 25: Klimatpolitikens utmaningar under mandatperioden

    Klimatpolitikens utmaningar under mandatperioden


    Sverige har länge fört en ambitiös miljö- och klimatpolitik, där införandet av koldioxidskatten utgör en viktig komponent. Samtidigt har den höga ambitionsnivån lett till införandet av styrmedel, som på vissa områden blivit för många. För att klimatpolitiken ska nå målet utan resursslöseri krävs det att den är kostnadseffektiv. Hur en sådan politik kan utformas beskrivs i rapporten.

  • | Specialstudie Specialstudie 23

    En utvärdering av det ekonomiska stödet till åtgärder för att främja hållbara städer


    Det ekonomiska stödet till åtgärder för att främja hållbara städer är inte ett kostnadseffektivt styrmedel. En fortsatt satsning kan inte motiveras utifrån minskningen av växthusgaser. Det visar Konjunkturinstitutets utvärdering.

  • | Specialstudie Specialstudie 22

    Kostnadseffektiviteten i stödet till energiinvesteringar i lokaler för offentlig verksamhet


    Konjunkturinstitutet har analyserat Offrot-stödets kostnadseffektivitet som ett uppdrag för Boverket. I maj 2005 infördes Offrot-stödet till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet.

  • | Specialstudie Specialstudie 14

    Ekonomisk värdering av biologisk mångfald ger bättre beslutsunderlag


    Konjunkturinstitutet har på uppdrag av Miljödepartementet undersökt möjligheten att värdera biologisk mångfald ekonomiskt. Analysen visar att en ekonomisk värdering ger bättre beslutsunderlag eftersom en sådan värdering lättare synliggör effekterna av förändrad biologisk mångfald. 

  • | Specialstudie Specialstudie 13

    Samhällsekonomiska värderingar av luft- och bullerrelaterade hälsoproblem


    Ökad transparens i åtgärders kostnader och effekter skulle kunna leda till effektivare insatser och till en större allmän acceptans av beslutade hälsoförbättrande åtgärder inom miljöpolitiken.

  • | Specialstudie Specialstudie 12

    En utvärdering av kostnadseffektiviteten i klimatinvesteringsprogrammen


    Konjunkturinstitutet har analyserat hur klimatinvesteringsprogrammen (Klimp), som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser, har fördelats. Analysen visar att åtminstone 39 procent av bidragen, motsvarande 432 miljoner kronor, skulle kunna ha fördelats mer kostnadseffektivt, vilket skulle kunna ha minskat utsläppen av växthusgaser med ytterligare 73 000 ton.

  • | Specialstudie Specialstudie 10

    Konsekvenser för skogsindustrin vid ett eventuellt införande av en svensk kilometerskatt


    Konjunkturinstitutet har analyserat hur en svensk kilometerskatt påverkar trävaruindustrin och massa- och pappersindustrin. Resultaten visar att effekterna totalt sett blir små, men stora lokala effekter kan inte uteslutas. Produktionen minskar med 0,4-1,3 procent, vinsterna blir i stort oförändrade och vägtransporterna minskar med mellan 4-19 procent.

  • | Specialstudie Specialstudie 8

    Kostnadseffektiva styrmedel i den svenska klimat- och energipolitiken?


    I rapporten analyserar vi hur en utvärdering av kostnadseffektiviteten i energi- och klimatpolitiska styrmedel kan göras. Kostnadseffektivitet är viktigt för politikens legitimitet; styrmedel som medför onödigt höga kostnader för ekonomins aktörer riskerar att motarbetas, och innebär dessutom ett slöseri med samhällets resurser.

  • | Specialstudie Specialstudie 4

    Ecosystems, Sustainability and Growth for Sweden during 1991-2001


    I denna rapport beräknas värdet av förändringar i ekosystemtjänster, som inte är marknadsprissatta, tillhandahållna av fyra naturkapital; våtmark, skog, jordbrukslandsskap och luftkvalitet. Resultaten visar att förändringen i nettovälfärden under perioden 1991-2001 är positiv men att nyttjandet av naturtillgångarna ej är hållbart.


Årlig miljö­ekonomisk rapport

I december varje år publiceras Konjunkturinstitutet årliga miljöekonomiska rapport: Miljö, ekonomi och politik. Varje utgåva behandlar ett specifikt tema inom miljö- och klimatpolitiken.

Kontakt

Svante Mandell
Forskningschef miljöekonomi
08-453 59 74
svante.mandell@konj.se