Miljöekonomi
Konjunkturinstitutet gör samhällsekonomiska analyser för att ge bättre beslutsunderlaget och en effektivare miljöpolitik.
Miljöekonomi är ett område inom nationalekonomi som behandlar miljö- och klimatfrågor. Utgångspunkten är kopplingen samhällsekonomi och miljö, och att effektivt hushålla med begränsade resurser.
Tillämpad forskning, uppdrag och modellutveckling
På Konjunkturinstitutet arbetar den miljöekonomiska enheten med att utvärdera miljöpolitiska styrmedel genom tillämpad forskning, uppdrag och modellutveckling.
Sedan riksdagen antog miljökvalitetsmålen ställs högre krav på att miljöpolitiska beslut ska vara kostnadseffektiva och föregås av samhällsekonomiska konsekvensanalyser.
Ett vetenskapligt råd är knutet till enheten. Rådet har sex ledamöter.
Miljöekonomiska publikationer
-
|
Uppdrag att ta fram metoder för att bedöma klimatpolitikens effektivitet
Konjunkturinstitutet har tillsammans med Naturvårdsverket har haft i uppdrag att ta fram en vägledning om metoder för att bedöma klimatpolitikens effektivitet. Uppdraget överlämnades till Klimat- och näringslivsdepartementet och Finansdepartementet den 20 december 2024.
-
|
Specialstudie
December
Slutrapportering av drivmedelsuppdrag
Nio rapporter har publicerats inom ramen för uppdraget varav en är skriven av forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut. Resultaten från dessa studier sammanfattas kortfattat i denna rapport.Detta är de huvudsakliga slutsatserna från de olika rapporterna:- Det svenska dieselpriset har gått från att vara det högsta till att efter årsskiftet 2023/2024 vara bland de lägsta jämfört med Sveriges grannländer.
- Ökade drivmedelspriser resulterar i en liten kostnadsökning för de flesta branscher i näringslivet.
- Förändrade drivmedelspriser har en begränsad påverkan på åkeribranschen.
- Analysen visar inte på några tydliga effekter av drivmedelspriser på tillväxt och sysselsättning.
- Låginkomsttagare utanför de större städerna påverkas mest av höga drivmedelspriser men spridningen är stor inom varje hushållsgrupp vilket kan försvåra en träffsäker kompensationspolitik.
- Skatteförändringar har haft fullt genomslag på bensinpriset.
- Effekten på dieselpriset av förändringar i reduktionsplikten har varit svåra att bedöma eftersom reduktionspliktens effekt på HVO-priset inte varit densamma vid de olika tillfällena.
- Ytterligare styrning behövs för att nå Sveriges nationella klimatmål till 2030 och 2040. Modellanalysen visar att drivmedelspriserna måste öka men att de långsiktiga effekterna på ekonomin är relativt små.
- Det svenska energiintensitetsmålet ökar det samhällsekonomiska kostnaderna för att nå det nationella klimatmålet 2030.
-
|
Specialstudie
December
Klimatmål svåra att nå med beslutad styrning
När EU:s nya utsläppshandelsystem ETS 2 införs 2027 kommer stora delar av en medlemsstats växthusgasutsläpp från mobil och stationär förbränning att omfattas av EU:s två utsläppshandelssystem, ETS 1 och ETS 2.Konjunkturinstitutet har analyserat merkostnaden av att Sveriges nationella energi- och klimatpolitiska målsättningar kräver styrning utöver de europeiska utsläppshandelssystemen. Särskilt fokus läggs i analysen på transportsektorn och drivmedelsprisernas betydelse.Konjunkturinstitutets analys visar att styrningen från EU:s två handelssystem inte är tillräcklig för att nå Sveriges nationella klimat- och energipolitiska målsättningar till 2030 och 2040. Det är främst klimatmålen, det svenska energieffektiviseringsmålet och EU:s energisparkrav på Sverige, som kan bli svåra att nå med beslutad styrning.De samhällsekonomiska konsekvenserna av att nå det nationella klimatmålet till 2030 är små eftersom målet kan nås till låga kostnader genom ytterligare biobränsleinblandning i drivmedel och ökad elektrifiering av fordonsflottan. Analysen visar dock att de samhällsekonomiska kostnaderna blir högre om även det svenska energiintensitetsmålet uppfylls. Att styra mot minskad energianvändning innebär att både fossil energi och el samt biodrivmedel blir dyrare, vilket innebär att det inte finns några substitutionsmöjligheter så som när enbart klimatmålet ska uppnås.För att uppfylla det nationella klimatmålet till 2040 måste priset på fossila koldioxidutsläpp öka kraftigt för att minska de sista utsläppen i fordonsflottan och arbetsmaskiner. De samhällsekonomiska kostnaderna blir därmed högre jämfört med ökad styrning genom enbart EU:s utsläppshandelsystem. Analysen visar också att de samhällsekonomiska kostnaderna av att nå klimatmålet till 2040 kan reduceras markant om jordbrukets utsläpp av metan och lustgas prissätts. En sådan politik skulle dock ske på bekostnad av svensk jordbruksproduktion.
-
|
Miljö, ekonomi och politik
Årlig rapport
Staten har en viktig roll i komplex och riskfylld grön omställning
Staten har en viktig roll i den gröna omställningen, bland annat för att främja effektivitet och långsiktighet. Omställningen innebär betydande osäkerhet och risk i samband med stora investeringar. Men eftersom offentliga medel har alternativa användningar krävs komplexa avvägningar där missriktade stöd kan leda till ineffektiv användning av resurser.
-
|
Specialstudie
Oktober
Effekter av prishöjningar med anledning av införandet av EU:s nya utsläppshandelssystem
I denna rapport beräknas de sannolika effekterna av den prishöjning som följer av
ETS 2 för hushåll, särskilt hur denna prishöjning påverkar förekomsten av energifattigdom och transportfattigdom, och för mikroföretag. Vidare beräknas antalet utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare.
Uppdateringsdatum 2024-10-31.
-
|
Specialstudie
September
Långsiktigt scenario för svensk ekonomi till 2055
I scenariot är den årliga genomsnittliga BNP-tillväxten 1,7 procent under perioden och strukturomvandlingen mot en högre andel tjänster i ekonomin fortsätter. Industrin ställer om till en mer grön produktion med hjälp av koldioxidinfångning och grönt stål.Rapporten innehåller även två alternativa scenarier och utgör en redovisning av regeringsuppdraget att publicera makroekonomiska långsiktsscenarier för utvecklingen av den svenska ekonomin.Scenarierna är en del av det underlag som Konjunkturinstitutet lämnar enligt 14a och 32 §§ klimatrapporteringsförordningen (2014:1434). Att beskriva en tänkbar utveckling av ekonomin för en så lång tidshorisont innebär stor osäkerhet vilket bör beaktas när resultaten tolkas.Basscenariot finns även publicerat i prognosdatabasen.Modellresultaten i avsnittet 4 och 5 har uppdaterats efter den ursprungliga publiceringen. Uppdateringsdatum 2024-09-23.
-
|
Specialstudie
Juni
ETS2 efter 2030: Inom ESR, självständigt eller i EU ETS?
I rapporten finns en principiell analys, en diskussion utifrån resultaten från en allmän jämviktsstudie utförd av ett institut i Polen samt en diskussion baserad på data kring hur Sverige förhåller sig till andra EU-länder vad gäller ekonomi och växthusgasutsläpp.Sammantaget indikerar rapporten att Sverige skulle gynnas av att bryta ut ETS2 ur ESR, så att det skulle fungera som ett separat utsläppshandelssystem, likväl som av att föra in ETS2 i EU ETS. Det finns emellertid stora osäkerheter. Det gäller framför allt vilka krav som kommer ställas på de sektorer vars utsläpp fortsatt är kvar inom ESR och i vad mån förändringarna kan tänkas medföra krav på ytterligare kompensationer från länder med lägre BNP per capita.
-
|
Specialstudie
Februari 2024
Elasticiteter inom miljö-, klimat- och energiområdet
Denna specialstudie har som syfte att utveckla en allmän analysram för hur elasticiteter kan användas i utredningar inom miljö-, klimat- och energiområdet och att sammanställa relevanta skattningar av elasticiteter inom dessa områden.
-
|
Specialstudie
Januari
Ökade drivmedelspriser leder till liten kostnadsökning för de flesta näringslivsbranscher
Syftet med denna rapport är att analysera hur förändringar i drivmedelspriser påverkar kostnaderna i näringslivets branscher.
-
|
Specialstudie
December
Fördelningseffekter av bilstyrmedel för att nå klimatmålet 2030: En analys av inkomst- och geografisk dimension
Konjunkturinstitutet har gett i uppdrag till forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitutet (vti) att analysera fördelningseffekter till följd av olika bilstyrmedel för att uppnå 70 procentsmålet inom transportsektorn till 2030. Analysen genomförs med en kombination av aggregerad bilparksmodell och disaggregerade data över samtliga vuxna svenska individer och deras ägda personbilar.
-
|
Miljö, ekonomi och politik
Årlig rapport
Fördelningseffekter av klimatpolitiken hanteras bäst med annan politik
Höga ambitioner inom klimatpolitiken kan ge kännbara fördelningseffekter. Omfördelning hanteras dock bättre med fördelningspolitiska instrument än genom justeringar av klimatpolitiken. Klimatpolitikens inriktning bör vara att kostnadseffektivt minska utsläppen. Det är en av slutsatserna i Konjunkturinstitutets årliga miljöekonomiska rapport, ”Fördelningseffekter inom miljö- och klimatpolitik”.
-
|
Specialstudie
November
Analys av drivmedelspriser:
delrapportering av regeringsuppdrag
Konjunkturinstitutet har fått i uppdrag av regeringen att analysera drivmedelsprisernas utveckling (se gråruta nedan). Denna rapport utgör en delrapportering av uppdraget i enlighet med uppdragsbeskrivningen.
-
|
Specialstudie
November
Drivmedelsprisernas utveckling
Konjunkturinstitutet har fått i uppdrag av regeringen att analysera drivmedelspriser. Denna rapport är en del av uppdraget och har som syfte att analysera utvecklingen av drivmedelspriserna i Sverige samt hur dessa samt hur dessa har utvecklats relativt priserna i Sveriges grannländer.
-
|
Specialstudie
November
Reduktionsplikten och dieselpriset
Syftet med denna rapport är att undersöka hur mycket införandet och de höjningar som har gjorts av reduktionsplikten har påverkat dieselpriset i Sverige.
-
|
Specialstudie
November
Skatteförändringar och bensinpriset
Syftet med denna rapport är att analysera genomslaget av de skatteförändringar som gjordes under 2022 på bensinpriset.
-
|
Working Paper
156
The Environmental Medium-Term Economic (EMEC) Model: Version 4
Our objective with this working paper is to describe in full this latest version of the EMEC model and how we work with the model in reference and policy scenarios.By Vincent M. Otto and David von Below
-
|
Miljö, ekonomi och politik
Årlig rapport
Fit for 55 ger skäl att se över Sveriges klimatpolitik
När EU nu inför en striktare reglering av skogens och markens upptag av koldioxid och skärper sina utsläppsmål finns det skäl att se över den svenska klimatpolitiken. Dels för att hantera kraven på skogens koldioxidlagring på ett smart sätt. Dels för att när EU:s ambitioner på klimatområdet hamnar i paritet med de svenska ändras förutsättningarna för den svenska ”gå-före-politiken”. Ett alternativ är att formulera en svensk klimatpolitik som bättre harmonierar med EU:s och som låter Sverige utnyttja de flexibiliteter som finns inom EU:s politik. Detta skulle minska kostnaderna för att nå de nya klimatmålen, både för Sverige och för EU som helhet. Det framgår av Konjunkturinstitutets årliga rapport som lämnats till regeringen i dag.
-
|
Miljö, ekonomi och politik
Årlig rapport
Svensk skog behöver en starkare klimatpolitik
Det finns ett stort klimatvärde av att kolet fortsatt är bundet i skog och mark eller i långlivade träprodukter i stället för att öka koncentrationen av koldioxid i atmosfären. En mer heltäckande klimatpolitik behövs för att bidra till detta. Det framgår av Konjunkturinstitutets årliga rapport för 2021 som studerar samspelet mellan skogen, klimatet och politiken.
-
|
Miljö, ekonomi och politik
Årlig rapport
Begränsad nytta med offentlig upphandling som klimatpolitiskt styrmedel
I regeringens klimatpolitiska handlingsplan lyfts offentlig upphandling fram som ett sätt att nå Sveriges klimatmål. Som svensk klimatpolitik är utformad riskerar emellertid de utsläppsminskningar som följer av klimathänsyn vid offentlig upphandling endast att omfördela utsläpp från ett område till ett annat. Endast då klimathänsynen vid upphandling riktas mot områden där den generella klimatpolitiken är svag kan den bidra till att de svenska utsläppsmålen nås till lägre kostnad. Klimathänsyn kan även tänkas bidra mer indirekt till målen, såsom genom spridning av ny utsläppssnål teknik. Utmaningarna är dock många och det finns mer träffsäkra styrmedel. Detta är några av slutsatserna i Konjunkturinstitutets årliga rapport som analyserar klimathänsyn i offentlig upphandling.
-
|
Miljö, ekonomi och politik
Årlig rapport
Planerad politik når inte transportsektorns klimatmål
Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter ska på tio år minska med minst 70 procent. De styrmedel som ska bidra till att uppnå detta mål behöver bli kraftfullare. Exempelvis skulle beskattningen på låginblandade bränslen behöva höjas, vilket skulle innebära väsentligt höjda bränslepriser. De negativa fördelningseffekter som blir resultatet är exempel på de svårigheter klimatpolitiken kommer att möta för att uppnå målet.
-
|
Miljö, ekonomi och politik
Årlig rapport
Mer styrning krävs för att nå energipolitiska mål
Om vi ska nå Sveriges mål om lägre energiintensitet till 2030 behöver vi säkerställa att etappmålen för klimatutsläppen uppnås, inklusive det särskilda målet för transportsektorn. Dessutom krävs förstärkt styrning mot kostnadseffektiv energibesparing. Det visar Konjunkturinstitutets årliga miljöekonomiska rapport.
-
|
Miljö, ekonomi och politik
Årlig rapport
Jordbruket bär tungt klimatpolitiskt lass
Konjunkturinstitutet har analyserat vem som bär klimatpolitikens kostnader. Dessa kostnader påverkar sektorer i ekonomin på olika sätt och kan resultera i strukturomvandling. En sektor som drabbas hårt beroende på hur politiken utformas är jordbrukssektorn.
-
|
Miljö, ekonomi och politik
2016
Cirkulär ekonomi bör fokusera på miljöproblemen
I debatten framställs cirkulär ekonomi som en mirakelmedicin för fler jobb, högre tillväxt och bättre miljö. Särskilt viktiga anses styrmedel som uppmuntrar ökad resurseffektivitet, minskade avfallsströmmar, återvinning och återanvändning. Ett så snävt fokus riskerar att vilseleda miljöpolitiken och ger inte önskade effekter på jobb och tillväxt.
-
|
Miljö, ekonomi och politik
2015
Koldioxidskatten kan behöva höjas kraftigt om vi ska nå ambitiösa klimatmål
Transportsektorn är den stora utmaningen för svensk klimatpolitik. Därför kan koldioxidskatten behöva höjas kraftigt om vi ska nå ambitiösa klimatmål. Även en höjning av energiskatten på diesel kan behöva övervägas. Det är några av grundbultarna för en kostnadseffektiv omställning av den svenska transportsektorn från Konjunkturinstitutets miljöekonomiska rapport 2015.
-
|
Miljö, ekonomi och politik
2014
Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker
Den statliga styrningen på jordbruksområdet domineras av stöd i olika former. De breda miljöstöden fungerar mer som inkomststöd och ger endast små positiva miljöeffekter. Stöden som syftar till att omfördela inkomster ges till rika jordbruk i intensivt odlade områden med negativa miljöeffekter som följd. Det finns således ett behov av att öka träffsäkerheten i jordbrukspolitiken. Vår analys visar fem områden där styrning saknas eller inte fungerar som den ska.
-
|
Konsekvensanalys av EU:s klimat och energiramverk till 2030
Konjunkturinstitutet fick tillsammans med Energimyndigheten och Naturvårdsverket regeringens uppdrag att analysera konsekvenserna för Sverige av EU-kommissionens förslag till klimat- och energiramverk till 2030. Konjunkturinstitutets analys visar på 10 förutsättningar som gör det möjligt med en ambitiös klimatpolitik utan att kostnaderna blir onödigt höga:
-
|
Utsläppshandel kan minska klimatpolitikens kostnader
Handel mellan sektorer utanför EU:s nuvarande utsläppshandelssystem kan minska kostnaderna för att nå EU:s utsläppsmål till 2030. För Sveriges del beror värdet av handeln främst på hur stor utsläppskvot vi tilldelas och på hur kostnaderna för att minska utsläppen utvecklas.
-
|
Mål för energieffektivisering gör klimatpolitiken dyrare
Genom ett utsläppsmål, och inte genom särskilda mål för förnybar energi och energieffektivisering, ökar förutsättningarna att bedriva en kostnadseffektiv klimatpolitik. Konjunkturinstitutet har på regeringens uppdrag analyserat energieffektivisering som en del i EU-kommissionens förslag på klimat- och energipolitiskt ramverk till 2030.
-
|
Klimatmål nås till lägre kostnad med handel
EU-kommissionen föreslår en minskning av utsläppen utanför EU:s utsläppshandelssystem med 30 procent till 2030. Ambitiösa klimatmål innebär betydande samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige. Storskalig handel med utsläppsrätter mellan länder kan hålla nere kostnaden för klimatpolitiken.
-
|
Miljö, ekonomi och politik
2013
Snårig energipolitik ger mindre klimatnytta
Dagens klimat- och energipolitik utgör ett lapptäcke av skatter, subventioner och andra styrmedel som gör politiken dyr och ineffektiv. Det finns behov av att renodla politiken efter principen ett mål ett styrmedel. Med en kostnadseffektiv politik kan större effekter, som utsläppsminskningar nås. Det är några av de slutsatser som visas i årets miljöekonomiska rapport som lämnas till regeringen i dag.
-
|
Stöd till förnybar elproduktion bör ses över
I ett nytt pm analyserar Konjunkturinstitutet kostnadseffektiviteten i stöden till förnybar elproduktion.
-
|
Verkningslöst med kommunala krav på energieffektivisering i byggsektorn
Kommunala särkrav är ett ineffektivt styrmedel, som inte påverkar de totala utsläppen utan enbart fördyrar klimatpolitiken. Konjunkturinstitutets analys visar att energieffektiviseringskrav inom boende- och byggsektorn inte leder till mindre utsläpp av koldioxid, utan bara till en omfördelning av utsläppen. Därmed instämmer Konjunkturinstitutet i konsekvensutredningens slutsatser.
-
|
Miljö, ekonomi och politik
2012
Sverige når sannolikt klimatmålet för 2020
Klimatmålet för 2020 ser ut att nås med nuvarande bedömning av den ekonomiska utvecklingen och med befintliga nivåer på klimatpolitiska styrmedel som exempelvis koldioxidskatten. Men för att nå regeringens vision om kraftigt minskade utsläpp till 2050 kan utsläppen utanför EU:s utsläppshandelssystem behöva minska med så mycket som 25 procent mellan 2020 och 2030. Det visar Konjunkturinstitutets årliga utvärdering av miljöpolitiken.
-
|
Statistik för miljöekonomisk analys – behov, kvalitet och tillgänglighet
Tillgång till tillförlitlig statistik är en förutsättning för att bättre kunna förstå komplexa samband mellan ekonomi och miljö samt öka miljöpolitikens samhällsekonomiska effektivitet. I dagsläget är energi- och miljöstatistiken bristfällig och i flera fall svårtillgänglig.