Fördjupningar i Konjunkturläget

Nedan finns titlarna på de senaste årens fördjupningstexter i Konjunkturläget.

2026

Konjunkturläget juni

  • Energipriser och geopolitisk osäkerhet

Konjunkturläget mars

  • Arbetslösheten bland eftergymnasialt utbildade

  • Jämviktsarbetslösheten minskar framöver

2025

Konjunkturläget december 

  • Budgetpropositionen för 2026

Konjunkturläget september

  • Svensk konsumtionsutveckling sticker inte ut jämfört med liknande länder

Konjunkturläget mars

  • Finanspolitiska åtgärder 2002–2025

  • Mycket snabb tillväxt i utrikeshandel med tjänster sedan 2020

  • Generativ AI som teknikskifte

  • Varför har hushållens konsumtionen varit så låg?

2024

Konjunkturläget december

  • Budgetpropositionen för 2025

Konjunkturläget juni

  • Kommunsektorns skuldutveckling

Konjunkturläget mars

  • BNP revideras återkommande

2023

Konjunkturläget december

  • Budgetpropositionen för 2024

  • Utrikes föddas stora sysselsättningsökning

Konjunkturläget september

  • Räntehöjningar påverkar både skatteutgifter och skatteinkomster

Konjunkturläget mars

  • Elstöd

  • Stagflation

2022

Konjunkturläget december

  • Budgetpropositionen för 2023

  • Inflationens påverkan

Konjunkturläget juni

  • Finanspolitiska åtgärder aviserade under våren 2022

  • Konsekvenser av brist på insatsvaror

Konjunkturläget mars

  • Lagerinvesteringar

  • Långtidsarbetslöshet

2021

Konjunkturläget december

  • Statens budget 2022

Konjunkturläget september

  • Jämförelse av prognoser

  • Flaskhalsproblem

Konjunkturläget juni

  • Varför fler arbetslösa

  • Utvärdering av makroekonomiska prognoser

  • Zombieföretag och stödåtgärder under pandemin

Konjunkturläget mars

  • AKU 2021

  • Uppdatering av SELMA

2020

Konjunkturläget december

  • Arbetslöshet i covid-19-pandemin

  • Växelkursens genomslag på svenska priser under 2000-talet

Konjunkturläget september

  • Budgetpropositionen för 2021

Konjunkturläget juni

  • Effekter av den svenska pensionsreformen 1994

  • Företagens kostnader när efterfrågan plötsligt försvinner

  • Prognososäkerhet i osäkra tider

  • Prognosutvärdering av prosperaenkäten

  • Skuldmått i offentlig sektor

  • Utvärdering av makroekonomiska prognoser

  • Alternativscenarier

2019

Konjunkturläget december

  • Internationalisering och utvecklingen av globala värdekedjor

  • Jämförelse mellan regeringens och Konjunkturinstitutets prognoser

  • Ny, lägre bedömning av realräntor på tio års sikt

  • Ramverk inget stort hinder för tillfälligt expansiv finanspolitik

  • Resultat, finansiellt sparande och nettoställning i kommunsektorn

Konjunkturläget oktober

  • Effekten av ekonomisk-politisk osäkerhet på svensk BNP

  • Klimatförändringens och klimatpolitikens effekter på arbetsproduktiviteten

  • Automatisk budgetförstärkning ger utrymme för ofinansierade åtgärder

  • Budgetpropositionen för 2020

  • BNP per capita – en historisk jämförelse med åren framöver

Konjunkturläget juni

  • Befolkningen och arbetskraften växer långsammare

  • Strukturellt sparande

  • Utvärdering av prognoserna

  • Världshandel, utsläpp av växthusgaser och miljöskatter

Konjunkturläget mars

  • Långsiktig hållbarhet i offentliga finanser

SELMA

2018

Konjunkturläget december

  • Produktivitetsutveckling i offentlig sektor

Konjunkturläget oktober

  • Direkta effekter av högre räntor

  • Konjunkturterminologi

Konjunkturläget juni

  • Normalisering av penningpolitiken

  • Utvärdering av prognoserna för 2017 samt 2013−2017

Konjunkturläget mars

  • Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden

  • Ny metod för finanspolitiskt scenario

2017

Konjunkturläget december

  • Effekter av centralbankers tillgångsköp

  • Prisutvecklingen på bostadsmarknaden

  • Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft

  • Konsumtionen, befolkningen och välståndet

Konjunkturläget oktober

  • Inflationen tillfälligt över målet

  • Budgetpropositionen för 2018

  • Vad förklarar skillnader i det strukturella sparandet

Konjunkturläget juni

  • Kortsiktiga effekter av finanspolitik på BNP och sysselsättning i Sverige

  • Vårändringsbudgeten 2017

Konjunkturläget mars

  • Effekten på svensk BNP av ekonomisk-politisk osäkerhet

  • Könsskillnader på arbetsmarknaden

  • Ny lägre bedömning av realräntor på längre sikt

  • Bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet

2016

Konjunkturläget december

  • Så beräknas drivkrafter till BNP

  • Utvecklingen på arbetsmarknaden på lång sikt

  • Budgetpropositionen för 2017

Konjunkturläget augusti

  • Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet

  • Ett nytt överskottsmål

Konjunkturläget juni

  • Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

  • En sammanfattande indikator för resursutnyttjandet i ekonomin

  • Ny målvariabel för inflationsmålet?

  • Effekter av en åtstramande inriktning av finanspolitiken 2017

  • Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak

  • Skatter på köp, ägande och försäljning av bostäder

Konjunkturläget mars

  • Konjunkturinstitutets prognosmodell för aktieprisindex

  • Arbetsmarknadsreformer i Tyskland och i Sverige

  • Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna

  • Bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet

2015

Konjunkturläget december

  • Bostadspriser och ränteutveckling

  • Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

  • Effekter av ökad flyktinginvandring till Sverige

  • Från asylsökande till arbetssökande – det svenska flyktingmottagandet

Konjunkturläget augusti

  • BNP kan tolkas på många olika sätt

  • Konsekvenser av ett balansmål för de offentliga finanserna

Konjunkturläget juni

  • Befolkningsutvecklingen påverkar arbetsmarknaden

  • Effekterna av en markant konjunkturnedgång i Kina

  • Ny politik får varaktiga effekter på arbetsmarknaden

  • Vårpropositionen 2015

Konjunkturläget mars

  • Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

  • Bostadsfinansieringsvillkor och hushållens skulder — en internationell jämförelse

  • Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

  • Löneökningar rensade för sammansättningsförändringar

2014

Konjunkturläget december

  • De låga inflationsförväntningarna – hur påverkar de ekonomin och vad kan penningpolitiken göra för att mildra deras effekter?

  • Historiskt låga realräntor det kommande decenniet

  • Osäkerheten i Konjunkturinstitutets prognoser

  • Risk för svagare utveckling av hushållens konsumtion

Konjunkturläget augusti

  • Inflationsförväntningar uppdelade på kön, ålder och utbildning

  • Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad

  • Nationalräkenskaperna byter regelverk till ENS 2010

  • Osäkra preliminära nationalräkenskapsdata försvårar prognosarbetet

  • Makroekonomiska effekter av ett bostadsprisfall i Sverige

Konjunkturläget juni

  • Kommunbarometern

  • Den finansiella förmögenheten i offentlig sektor

  • Ny befolkningsprognos påverkar sysselsättning och produktion på lång sikt

Konjunkturläget mars

  • Arbetskraftsdeltagandet har ökat

  • Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

  • Folkmängdsförändring spelar roll vid tillväxtjämförelser

  • Utvärdering av prognoserna för 2013 samt 1997−2013

2013

Konjunkturläget december

  • Bostadspriser och bostadsbyggande – en internationell utblick

  • Budgetpropositionen för 2014

  • Det samlade finansiella sparandet i Sverige mindre än tidigare beräknat

  • Höjt riskviktsgolv för bolån

  • Ombalansering i Kina

  • Uppdaterad bedömning av jämviktsarbetslösheten

Konjunkturläget augusti

  • Äldres deltagande på arbetsmarknaden

  • Riksbanken har systematiskt överskattat inflationen

Konjunkturläget juni

  • Alternativ finanspolitik: Effekter på konjunkturåterhämtning och offentligt finansiellt sparande

  • Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998—2012

  • Framåtblickande indikatorer för byggproduktionen

  • Lånar hushållen för mycket?

  • Ny befolkningsprognos påverkar prognosen för arbetsmarknaden på längre sikt

Konjunkturläget mars

  • Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

  • Uppdaterad syn på potentiell produktion och sysselsättning

  • Överskottsmålet för offentliga finanser

2012

Konjunkturläget december

  • Budgetpropositionen för 2013

  • En jämförelse av svensk och finsk konkurrenskraft efter finanskrisen

  • Framåtblickande indikatorer pekar på sämre utveckling på arbetsmarknaden

  • Perspektiv på de federala finanserna i USA

  • Ännu lägre reporänta bör övervägas

Konjunkturläget augusti

  • Bemanningsbranschen — en liten bransch på frammarsch

  • Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen

  • Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

  • Kort kommentar till regeringens aviserade förslag på ofinansierade åtgärder 2013

Konjunkturläget juni

  • Arbetslöshet bland unga

  • Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

  • Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

  • Ny befolkningsprognos får effekter på sysselsättningen på lång sikt

  • Scenario för en oordnad upplösning av eurokrisen

Konjunkturläget mars

  • Lägre reporänta påskyndar återhämtningen

  • Nivån på infrastrukturinvesteringarna i Sverige

  • Uppfyllelse av överskottsmålet

  • EU:s finanspakt

2011

Konjunkturläget december

  • Budgetpropositionen för 2012

  • Avtalsrörelsen 2011 och 2012

  • Konjunkturinstitutets bedömning av jämviktsarbetlösheten

  • Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

  • Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

  • Långsiktiga effekter på arbetsmarknaden av ekonomisk-politiska reformer

Konjunkturläget augusti

  • Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

  • Tidigarelagd finanspolitik mildrar lågkonjunkturen

Konjunkturläget juni

  • Deltagande på arbetsmarknaden: En jämförelse mellan åldersgrupperna 15–74 år och 16–64 år

  • Saab har begränsad betydelse för svensk ekonomi

Konjunkturläget mars

  • De amerikanska hushållens sparkvot

  • Har obalanserna på arbetsmarknaden ökat i samband med konjunkturnedgången?

  • Konjunkturinstitutets prognosmetod för offentliga finanser på medellång sikt

  • Modellbaserad beräkning för 2011–2015 med uppskjutna finanspolitiska stimulanser

  • Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

2010

December

  • Budgetpropositionen för 2011 och Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognos

  • Makroekonomisk utveckling 2013–2020

  • Uppföljning av de personer som har lämnat sjukförsäkringen

  • Regeringens reformer och ekonomiska drivkrafter för arbete

September

  • Klimatmålet och finanskrisen

  • Makroekonomisk utveckling 2013–2020

  • Ovanligt stor osäkerhet i underlagen för prognosen

Juni

  • Effekter av kraftigare åtstramningar i USA, Japan och Storbritannien

Mars

  • Bilden av BNP-utvecklingen under 2009 – en historia att skriva om

  • Utvecklingen fram till 2020

  • Konjunkturinstitutets reporäntebedömning

  • Hushållens konsumtion bromsade BNP-fallet 2009

  • Finanskrisens långvariga effekter på arbetsmarknaden

  • Den ekonomiska politiken i USA på 1930-talet och nu

  • Effekter av ytterligare finanspolitisk konsolidering i euroområdet