Miljö­ekono­misk rapport

Den årliga rapporten Miljö, ekonomi och politik är en översyn och analys av miljöpolitikens samhällsekonomiska aspekter.

Varje utgåva behandlar ett specifikt tema och publiceras i december.

Årliga rapporter

Alla miljöekonomiska analyser och rapporter

  • | Miljö, ekonomi och politik Årlig rapport

    Fit for 55 ger skäl att se över Sveriges klimatpolitik


    När EU nu inför en striktare reglering av skogens och markens upptag av koldioxid och skärper sina utsläppsmål finns det skäl att se över den svenska klimatpolitiken. Dels för att hantera kraven på skogens koldioxidlagring på ett smart sätt. Dels för att när EU:s ambitioner på klimatområdet hamnar i paritet med de svenska ändras förutsättningarna för den svenska ”gå-före-politiken”. Ett alternativ är att formulera en svensk klimatpolitik som bättre harmonierar med EU:s och som låter Sverige utnyttja de flexibiliteter som finns inom EU:s politik. Detta skulle minska kostnaderna för att nå de nya klimatmålen, både för Sverige och för EU som helhet. Det framgår av Konjunkturinstitutets årliga rapport som lämnats till regeringen i dag.

  • | Specialstudie

    REPowerEU: effekter av finansiering via MSR


    Syftet med REPowerEU-paketet är att minska beroendet av ryska fossila bränslen genom satsningar på bland annat energieffektivitet och förnybara energikällor. För detta bedöms ytterligare investeringar på 210 miljarder euro behövas. En, av flera, finansieringsåtgärder är riktad mot marknadsstabilitetsreserven (MSR) inom EU ETS. Tanken är att ta utsläppsrätter som ligger i reserven och auktionera ut dem till marknaden. Den centrala frågan som diskuteras i detta PM är i vad mån detta kommer leda till ökade utsläpp eller om framtida inmatningar till MSR kommer motverka en sådan utsläppsökning. I korthet är svaret att det beror på hur ETS-utsläppen utvecklas i närtid, men under tämligen realistiska antaganden – och den nya MSR-design som föreslås av EU-kommissionen i Fit-for-55-paketet – så blir sannolikt effekterna på de totala utsläppen låga eller inga alls.

  • | Specialstudie Juni 2022

    Myndighetsgemensam vägledning om klimateffektbedömningar


    Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Konjunkturinstitutet och Trafikverket har inom ramen för ett regeringsuppdrag tagit fram en myndighetsgemensam vägledning för bedömningar av hur olika styrmedel och åtgärder påverkar utsläppen och upptagen av växthusgaser och bidrar till klimatomställningen.

  • | Specialstudie

    EU ETS och koldioxidläckage
    - gratis tilldelning och gränsjusteringsmekanism


    I rapporten presenteras den faktiska tilldelningen av utsläppsrätter per anläggning i svenska CBAM-branscher.

  • | Specialstudie

    Förändrad bördefördelning och skärpt ETS – effekter på Sveriges ekonomi


    Syftet med denna rapport är att skapa en uppfattning av hur förändringarna kan fortplantas genom ekonomin.

  • | Miljö, ekonomi och politik Årlig rapport

    Svensk skog behöver en starkare klimatpolitik


    Det finns ett stort klimatvärde av att kolet fortsatt är bundet i skog och mark eller i långlivade träprodukter i stället för att öka koncentrationen av koldioxid i atmosfären. En mer heltäckande klimatpolitik behövs för att bidra till detta. Det framgår av Konjunkturinstitutets årliga rapport för 2021 som studerar samspelet mellan skogen, klimatet och politiken.

  • | Specialstudie 2021:28

    Annulleringsmekanismens inverkan på konsekvenser av svenska åtgärder


    Den här rapporten utgör Konjunkturinstitutets fjärde delstudie i ett pågående regeringsuppdrag om att analysera potentiella klimatåtgärder inom ramen för EU:s system för utsläppshandel (EU ETS). Uppdraget innebär bland annat att KI löpande ska analysera och redovisa de förslag som Europeiska kommissionen presenterar gällande EU ETS.

  • | Specialstudie 2021:23

    Utsläppshandel för byggnader och vägtransporter


    Den här rapporten utgör Konjunkturinstitutets tredje delstudie inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag: ”Analysera potentiella klimatåtgärder inom ramen för EU:s system för utsläppshandel”.

  • | Specialstudie 2021:12

    Efterkonvertering av personbilar – en samhällsekonomisk analys


    Denna rapport diskuterar förutsättningar för, och konsekvenser av, efterkonvertering av personbilar till etanol- eller gasdrift.

  • | Specialstudie 2021:10

    Potentiella klimatåtgärder inom ramen för EU:s system för utsläppshandel


    Regeringen gav i juni 2020 Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera potentiella klimatåtgärder inom ramen för EU:s system för utsläppshandel. Denna rapport är framtagen inom ramen för uppdraget och omfattar en analys av vilka effekter en utvidgning av EU ETS med vägtransporter har för Sverige samt vilka effekter ett införande av en gränsjusteringsmekanism har för svenskt näringsliv.

  • | Miljö, ekonomi och politik Årlig rapport

    Begränsad nytta med offentlig upphandling som klimatpolitiskt styrmedel


    I regeringens klimatpolitiska handlingsplan lyfts offentlig upphandling fram som ett sätt att nå Sveriges klimatmål. Som svensk klimatpolitik är utformad riskerar emellertid de utsläppsminskningar som följer av klimathänsyn vid offentlig upphandling endast att omfördela utsläpp från ett område till ett annat. Endast då klimathänsynen vid upphandling riktas mot områden där den generella klimatpolitiken är svag kan den bidra till att de svenska utsläppsmålen nås till lägre kostnad. Klimathänsyn kan även tänkas bidra mer indirekt till målen, såsom genom spridning av ny utsläppssnål teknik. Utmaningarna är dock många och det finns mer träffsäkra styrmedel. Detta är några av slutsatserna i Konjunkturinstitutets årliga rapport som analyserar klimathänsyn i offentlig upphandling.

  • | Specialstudie KI 2020:1

    Biodrivmedel och kolförråden


    I denna specialstudie beskrivs biodrivmedlens klimategenskaper. Här beskrivs även ett globalt samhällsekonomiskt effektivt sätt att hantera biogena koldioxidutsläpp och upptag av koldioxid, samt den framväxande lagstiftningen som är avsedd att hantera detta.

  • | Specialstudie KI 2019:23

    Reduktionsplikten – en analys av incitament och konsekvenser


    År 2018 infördes en så kallad reduktionsplikt för drivmedelsleverantörer, tillsammans med en likformig beskattning av de fossila och biogena komponenterna i blanddrivmedel. Reduktionsplikten kräver att drivmedelsbolagen minskar utsläppen av växthusgaser genom inblandning av biodrivmedel.

  • | Miljö, ekonomi och politik Årlig rapport

    Planerad politik når inte transportsektorns klimatmål


    Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter ska på tio år minska med minst 70 procent. De styrmedel som ska bidra till att uppnå detta mål behöver bli kraftfullare. Exempelvis skulle beskattningen på låginblandade bränslen behöva höjas, vilket skulle innebära väsentligt höjda bränslepriser. De negativa fördelningseffekter som blir resultatet är exempel på de svårigheter klimatpolitiken kommer att möta för att uppnå målet.

  • | Specialstudie KI 2019:22

    Styrning mot energi- och fossilsnåla fordon – en analys av det svenska bonus-malus-systemet


    Styrning mot mer energieffektiva fordon kan behövas. Bonus-malus-systemet påverkar individernas nybilsval genom att göra nya bilar med höga utsläpp dyrare och de med låga utsläpp billigare. Det kan verka som ett rimligt styrmedel - det är enklare att nå utsläppsmålet med en mindre bränsletörstig bilpark. Men jämförelsen haltar. Rationella bilköpare tar de förväntade bränslepriserna i beaktande när de väljer bil. Om bränslepriserna är ”rätt” så kommer därmed även bilvalet att bli ”rätt”. Här finns redan befintlig styrning via reduktionsplikt och bränsleskatter.

  • |

    Remissvar om biojet och hållbara drivmedel för flyg


    Konjunkturinstitutet har lämnat remissvar på en utredning om flygets användning av hållbara biodrivmedel.

  • |

    Remissvar: Skatt på plastbärkassar


    Konjunkturinstitutet har svarat på en remiss om ett förslag på skatt på plastkassar.

  • | Miljö, ekonomi och politik Årlig rapport

    Mer styrning krävs för att nå energipolitiska mål


    Om vi ska nå Sveriges mål om lägre energiintensitet till 2030 behöver vi säkerställa att etappmålen för klimatutsläppen uppnås, inklusive det särskilda målet för transportsektorn. Dessutom krävs förstärkt styrning mot kostnadseffektiv energibesparing. Det visar Konjunkturinstitutets årliga miljöekonomiska rapport.

  • | Specialstudie KI-nr: 2018:23

    Konsekvensanalys – internalisering av trafikens samhällsekonomiska kostnader


    Syftet med denna rapport är att analysera vilka konsekvenser en fullständig internalisering av transporters samhällsekonomiska kostnader skulle innebära.

  • |

    Remissvar om koldioxidkrav på lastbilar


    Konjunkturinstitutet har svarat på en remiss. Förslaget innebär ett koldioxidkrav på lastbilstillverkare inom EU, liknande det som redan finns för personbilar.

  • | Specialstudie KI-nr: 2018:10

    Åtgärder på kort sikt minskar utsläppen mest


    Den automatiska annulleringen av utsläppsrätter möjliggör för Sverige att genom lokala och nationella åtgärder påverka mängden utsläpp som ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. Men detta gäller endast under en kort tid.

  • |

    Svar på remiss om vägslitageskatt


    Konjunkturinstitutet har svarat på remiss om Finansdepartementets pm: En ny inriktning för beskattning av tung lastbilstrafik.

  • |

    Remissvar om nya koldioxidkrav för lätta fordon


    Europeiska kommissionen föreslår nya utsläppsnormer för nyregistrerade lätta fordon. Den nya förordningen innebär i korthet skärpta utsläppskrav för personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar.

  • | Specialstudie 60

    Kostnader och intäkter i Sverige av långsiktiga klimatförändringar – en litteraturöversikt


    Regeringen har i regleringsbrev för 2017 gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera de samhällsekonomiska konsekvenserna för Sverige av långsiktiga klimatförändringar.En uppskattning av samhällets kostnader av en klimatförändring innebär i allt väsentligt en jämförelse mellan två eller flera olika tänkbara utvecklingsbanor, eller scenarier, för klimatet. De kan sägas vara projektioner av framtida klimatförhållanden som baseras på olika antaganden om bland annat befolkningsutveckling, ekonomisk utveckling, teknisk utveckling och klimatpolitik.

  • | Specialstudie 59

    Klimatpolitisk inventering – del 2


    Sverige har i sitt klimatpolitiska ramverk satt upp egna mål som är mer ambitiösa än de mål som EU bestämt för oss. I denna rapport, som utgör del 2 av regeringsuppdraget Klimatpolitisk inventering, har som syfte att uppskatta var potentialen är störst för att införa eller skärpa en kostnadseffektiv insats av styrmedel.

  • | Miljö, ekonomi och politik Årlig rapport

    Jordbruket bär tungt klimatpolitiskt lass


    Konjunkturinstitutet har analyserat vem som bär klimatpolitikens kostnader. Dessa kostnader påverkar sektorer i ekonomin på olika sätt och kan resultera i strukturomvandling. En sektor som drabbas hårt beroende på hur politiken utformas är jordbrukssektorn.

  • |

    Otydligt redovisade skäl i planen för transportsystemet


    Konjunkturinstitutet har yttrat sig över det förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 som Trafikverket tagit fram på uppdrag av regeringen. Underlaget ska ligga till grund för den kommande infrastrukturpropositionen.

  • |

    Nytt remissvar om utsläppsnivåer


    Konjunkturinstitutet har lämnat ett remissvar om Naturvårdsverkets förslag i en rapport om hur Sverige ska införa MCP-direktivet som ställer krav på utsläppsnivåer av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar.

  • |

    Remissvar om styrmedel för cirkulär ekonomi


    Vi har yttrat oss över utredningen "Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi". Våra synpunkter rör framförallt den snäva synen på cirkulär ekonomi och två av de styrmedel som utredningen föreslår samt vilka effekter dessa påstås få.

  • | Specialstudie 57

    Oprecis klimatpolitik kan bli kostsam


    Konjunkturinstitutet har granskat det klimatpolitiska ramverk för Sverige som anger mål för utsläpp av växthusgaser. Granskningen visar att den föreslagna klimatpolitiken kräver kraftigt förstärkta styrmedel, för med sig merkostnader för svensk ekonomi och leder till strukturomvandlingar, som särskilt drabbar jordbrukssektorn och boende i glesbygd. Riksdagen beslutar om ramverket i dag.

  • |

    Tre remissvar inom miljöpolitik


    Vi har i remissvar yttrat oss över ett förslag om vissa punktskattefrågor inför budgetporopsitionen för 2018, och över ett förslag om bonus-malus-system för lätta fordon.

  • |

    Remissvar: om reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp


    Konjunkturinstitutet har yttrat sig över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle. Här är yttrandets viktigaste synpunkter:

  • |

    Remissvar: Energikommissionens betänkande om framtidens energi 


    Konjunkturinstitutet har lämnat synpunkter på Energikommissionens betänkande om framtidens energi (SOU 2017:02). Våra synpunkter gäller förslagen om mål och styrmedel, och de konsekvensanalyser som ligger till grund för förslagen.

  • |

    Remissvar: En svensk flygskatt (SOU 2016:83)


    Konjunkturinstitutets kommentarer och synpunkter på utredningens betänkande berör främst (a) behovet av ytterligare styrning av flygets utsläpp av växthusgaser, (b) konsekvenser av att beskatta flygrörelser inom EES och (c) utredningens värdering av växthusgasutsläpp.

  • | Miljö, ekonomi och politik 2016

    Cirkulär ekonomi bör fokusera på miljöproblemen


    I debatten framställs cirkulär ekonomi som en mirakelmedicin för fler jobb, högre tillväxt och bättre miljö. Särskilt viktiga anses styrmedel som uppmuntrar ökad resurseffektivitet, minskade avfallsströmmar, återvinning och återanvändning. Ett så snävt fokus riskerar att vilseleda miljöpolitiken och ger inte önskade effekter på jobb och tillväxt.

  • |

    Ambitiösa mål utan förankring i ny klimatstrategi


    Miljömålsberedningen presenterar en klimatstrategi för Sverige som saknar skarpa styrmedelsförslag. Konjunkturinstitutet ser ännu en i raden av klimatpolitiska utredningar som föreslår ambitiösa mål utan att ta reda på hur omställningen ska gå till. Det riskerar att skada förtroendet för svensk klimatpolitik.

  • |

    Bonus-malus styr bränsletörstiga bilar mot andra EU-länder


    Bonus–malus-utredningen (SOU 2016:33) vill införa ett system där miljöanpassade fordon med låga koldioxidutsläpp får en bonus vid inköpstillfället medan fordon med höga utsläpp beläggs med en högre skatt. Åtgärden harmonierar dåligt med EU:s koldioxidkrav och skulle troligen inte ge en bränslesnålare europeisk fordonspark. Koldioxidbeskattning kan minska utsläppen till lägre kostnad.

  • | Specialstudie 51

    Premiera rätt biobränslen i energibeskattningen


    Sveriges ambition om 100 procent förnybar energi kommer till stor del att behöva mötas genom ökad användning av biodrivmedel. Men om den politiska styrningen inte blir träffsäkrare riskerar en storslagen satsning på biobränslen att bli onödigt kostsam och påverka både luften och klimatet negativt.

  • |

    Synpunkter på Miljömåls­beredningens förslag


    Miljömålsberedningen har i sitt delbetänkande tagit fram ett förslag till ett klimatpolitiskt ramverk som bland annat inkluderar ett klimatmål till 2045.Beredningen föreslår att Sverige ska anta den mest ambitiösa utsläppsminskningen som något land hittills föreslagit. Det görs utan någon egentlig analys av vilka samhällsekonomiska konsekvenser som förslaget kan tänkas medföra.

  • |

    Höghastighetsjärnväg: Sverige riskerar att bygga ett system som kräver omfattande subventioner under lång tid


    När det gäller de kommersiella förutsättningarna för höghastighetsjärnväg finner Konjunkturinstitutet det otillfredsställande att bedömningar görs utan fördjupat underlag kring kostnadsutvecklingen för alternativa trafikslag, operatörernas prissättning och hur denna påverkas av åtgärder för att minska deras riskexponering. Vitala antaganden i den statliga utredningens underlag, såsom resandeutvecklingen, behöver vara konsistenta med Trafikverkets samhällsekonomiska lönsamhetsbedömning.

  • |

    Svag motivering till sänkt skatt på biodrivmedel


    I regeringens förslag om sänkt energiskatt för biodrivmedel anges ingen miljömässig motivering till de lättnader som föreslås. Någon bedömning av de samhällsekonomiska konsekvenserna – kostnaderna vägda mot nyttan – görs inte heller.

  • |

    Klimat­politiska luckor i infrastruktur­plan


    Trafikverket har tagit fram ett inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029. Konjunkturinstitutet ger synpunkter på klimatpolitiska utgångspunkter, analyser och kostnadsuppskattningar.

  • |

    Flera oklar­heter bakom förslag till återvin­ningsmål


    Europeiska kommissionens förslag till lagstiftning på avfallsområdet har tydliga mål för att öka återvinning och minska mängden avfall inom EU. Men hur nivåerna har fastställts motiveras inte. Där bör samhällsekonomiska beräkningar ligga till grund, som sannolikt skiljer sig mellan  medlemsländerna. 

  • |

    Energiskatteförslag löser inte alla problem


    I översynen av det nuvarande energiskattesystemet (SOU 2015:87) föreslås bland annat att dagens skattenedsättning i vissa kommuner i norra Sverige slopas. Det är rätt väg att gå, men bör ske stegvis eftersom en del hushåll och företag kommer påverkas kraftigt.

  • | Miljö, ekonomi och politik 2015

    Koldioxid­skatten kan behöva höjas kraftigt om vi ska nå ambitiösa klimatmål


    Transportsektorn är den stora utmaningen för svensk klimatpolitik. Därför kan koldioxidskatten behöva höjas kraftigt om vi ska nå ambitiösa klimatmål. Även en höjning av energiskatten på diesel kan behöva övervägas. Det är några av grundbultarna för en kostnadseffektiv omställning av den svenska transportsektorn från Konjunkturinstitutets miljöekonomiska rapport 2015.

  • |

    Svårt att visa samhällsnyttan med energi- och klimatrådgivning


    Det finns flera brister i Energimyndighetens förslag på inriktning och utformning av den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Syftet är att öka den samhällsekonomiska effektiviteten, men hur kostnadseffektiv rådgivningen är som styrmedel granskas inte närmare.

  • |

    Trubbig elektronikskatt ger osäker effekt


    Kemikalieskatteutredningens uppdrag har varit att analysera och föreslå ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet. Utredningen har haft ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det är positivt.

  • |

    Otydlig strategi för god bebyggd miljö


    Det är positivt med nya etappmål i strategin för att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Konjunkturinstitutet anser dock att karaktären på föreslagna etappmål, åtgärder och i vissa fall styrmedel gör det svårt att bedöma om de är samhällsekonomiskt motiverade.

  • |

    Remissvar om konsumtion - eller produktionsbaserade styrmedel för minskade utsläpp    


    Konsumtionsbaserade styrmedel, för att minska utsläpp, kan under vissa förutsättningar utgöra alternativ till produktionsbaserade styrmedel. En grundläggande utgångspunkt bör dock vara att styrmedlen syftar till att avhjälpa marknadsmisslyckanden.       

  • | Miljö, ekonomi och politik 2014

    Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker


    Den statliga styrningen på jordbruksområdet domineras av stöd i olika former. De breda miljöstöden fungerar mer som inkomststöd och ger endast små positiva miljöeffekter. Stöden som syftar till att omfördela inkomster ges till rika jordbruk i intensivt odlade områden med negativa miljöeffekter som följd. Det finns således ett behov av att öka träffsäkerheten i jordbrukspolitiken. Vår analys visar fem områden där styrning saknas eller inte fungerar som den ska. 

  • |

    Konsekvensanalys av EU:s klimat och energiramverk till 2030


    Konjunkturinstitutet fick tillsammans med Energimyndigheten och Naturvårdsverket regeringens uppdrag att analysera konsekvenserna för Sverige av EU-kommissionens förslag till klimat- och energiramverk till 2030. Konjunkturinstitutets analys visar på 10 förutsättningar som gör det möjligt med en ambitiös klimatpolitik utan att kostnaderna blir onödigt höga:

  • |

    Utsläppshandel kan minska klimatpolitikens kostnader


    Handel mellan sektorer utanför EU:s nuvarande utsläppshandelssystem kan minska kostnaderna för att nå EU:s utsläppsmål till 2030. För Sveriges del beror värdet av handeln främst på hur stor utsläppskvot vi tilldelas och på hur kostnaderna för att minska utsläppen utvecklas.

  • |

    Mål för energieffektivisering gör klimatpolitiken dyrare


    Genom ett utsläppsmål, och inte genom särskilda mål för förnybar energi och energieffektivisering, ökar förutsättningarna att bedriva en kostnadseffektiv klimatpolitik. Konjunkturinstitutet har på regeringens uppdrag analyserat energieffektivisering som en del i EU-kommissionens förslag på klimat- och energipolitiskt ramverk till 2030.

  • |

    Klimatmål nås till lägre kostnad med handel


    EU-kommissionen föreslår en minskning av utsläppen utanför EU:s utsläppshandelssystem med 30 procent till 2030. Ambitiösa klimatmål innebär betydande samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige. Storskalig handel med utsläppsrätter mellan länder kan hålla nere kostnaden för klimatpolitiken.

  • |

    Lång väg till fossiloberoende fordonsflotta


    För att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta föreslår utredningen "Fossilfrihet på väg" en uppsjö av styrmedel som saknar samhällsekonomisk analys. Det går stick i stäv med tanken om en kostnadseffektiv klimatpolitik.

  • |

    Ökad genomlysning gynnar marknaden för elcertifikat


    Mer information till aktörer på elcertifikatmarknaden ökar transparensen och förbättrar marknadens funktionssätt. I Energimyndighetens kartläggning saknas dock en analys av effekterna från den felprognostiserade övergångsordningen.

  • |

    Miljön förtjänar en bättre utformad deponiskatt


    Att Naturvårdsverket har gjort en översyn av deponiskatten är positivt. Varför merparten av dagens avfall befrias från skatt är dock en fråga som förblir obesvarad.

  • |

    Miljöskadligt gårdsstöd svårt att avskaffa  


    Regeringens förslag på reformering av gårdsstödet innehåller flera goda intentioner. Men medel som föreslås gå till den klimatpåverkande nötkreatursektorn bör i stället satsas på landsbygdsprogrammet.

  • |

    Synliggöra värdet av ekosystemtjänster


    Frånvaron av synliga kostnader för att nyttja ekosystemtjänster gör att det finns en risk att de nyttjas mer än vad som skulle vara samhällsekonomiskt optimalt. Det är därför viktigt att synliggöra värdet, men det är en stor utmaning på grund av kunskapsbrister.

  • |

    Undanröjda trösklar ökar möjligheten att nå förnybarhetsmålet


    I förslaget för att avhjälpa tröskeleffekter som hindrar att ny förnybar elproduktion kommer in på elmarknaden är de samhällsekonomiska aspekterna överlag noggrant beaktade. Det finns dock några svårigheter som återstår att överbrygga, framför allt vilka projekt som ska prioriteras.

  • | Miljö, ekonomi och politik 2013

    Snårig energipolitik ger mindre klimatnytta


    Dagens klimat- och energipolitik utgör ett lapptäcke av skatter, subventioner och andra styrmedel som gör politiken dyr och ineffektiv. Det finns behov av att renodla politiken efter principen ett mål ett styrmedel. Med en kostnadseffektiv politik kan större effekter, som utsläppsminskningar nås. Det är några av de slutsatser som visas i årets miljöekonomiska rapport som lämnas till regeringen i dag.

  • |

    Stöd till förnybar elproduktion bör ses över


    I ett nytt pm analyserar Konjunkturinstitutet kostnadseffektiviteten i stöden till förnybar elproduktion.

  • |

    Fel med skattereduktion för mikroproducerad el


    Konjunkturinstitutet är emot utredningsförslaget att införa en skattereduktion för mikroproducenter av förnybar el. Elcertifikat är ett kostnadseffektivt styrmedel som säkerställer att rätt mängd förnybar elproduktion byggs.

  • | Specialstudie Specialstudie 35

    Vem ska betala för den förnybara elkraften? – Analys av kvotplikten


    I rapporten analyserar Konjunkturinstitutet de ekonomiska effekterna vid förändrade undantagsregler för kvotplikten inom elcertifikatssystemet för den elintensiva industrin. Resultaten pekar på liten långsiktig påverkan på samhällsekonomin.

  • | Specialstudie Specialstudie 34

    Från vision till verklighet – En samhällsekonomisk analys av Färdplan 2050


    Regeringens vision är att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. I den här rapporten analyserar Konjunkturinstitutet effekterna på samhällsekonomin av olika scenarier för färden mot 2050.

  • |

    Svar på regeringens förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet


    Näringsdepartementet har i sin promemoria (N2013/2837/E) lämnat förslag på hur Energieffektiviseringsdirektivet kan genomföras i Sverige. Direktivets övergripande mål är att EU:s primärenergianvändning ska minska med 20 procent till 2020 jämfört med prognos.

  • |

    Verkningslöst med kommunala krav på energieffektivisering i byggsektorn


    Kommunala särkrav är ett ineffektivt styrmedel, som inte påverkar de totala utsläppen utan enbart fördyrar klimatpolitiken. Konjunkturinstitutets analys visar att energieffektiviseringskrav inom boende- och byggsektorn inte leder till mindre utsläpp av koldioxid, utan bara till en omfördelning av utsläppen. Därmed instämmer Konjunkturinstitutet i konsekvensutredningens slutsatser.

  • |

    Ändrad beskattning av bränslen för viss värmeproduktion


    En reducerad koldioxidskatt minskar dubbelstyrningen och ökar klimatpolitikens kostnadseffektivitet. Därför är det ett bra förslag att sänka koldioxidskatten för värmeanläggningar inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter.

  • |

    Miljöanpassad upphandling är ingen god affär


    Hur offentlig upphandling effektivt kan användas för att bidra till miljö- och klimatmål har varit en central fråga i utredningen om en hållbar offentlig upphandling. Men klimatpolitiken behöver inte nödvändigtvis fler styrmedel — utan snarare kostnadseffektiva mål.

  • |

    Bra med ändrad förordning om miljöräkenskaper


    Konjunkturinstitutet ställer sig positiv till förslaget att ändra förordningen om europeiska miljöräkenskaper. Förändringarna kommer att bidra till ökade möjligheter att förbättra de beslutsunderlag som krävs för att bedriva en effektiv miljö- och energipolitik.

  • |

    Tveksamt med energieffektiviseringsmål


    Konjunkturinstitutet har svarat på remiss om Energimyndighetens rapport "Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet — Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar", samt Finansdepartementets promemoria "Bensin och dieselkonsumtion i Sverige — ekonometriska skattningar av priselasticiteter"

  • |

    Kvotplikt klarar inte styrmedelskrav


    En kvotplikt för inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel föreslås träda i kraft under 2014. Förslaget står dock i strid med regeringens krav att utvecklingen inom klimat- och energiområdet bör ske via generella ekonomiska styrmedel.

  • |

    Bristande analys av kostnadseffektivitet i underlag till klimatfärdplan


    Konjunkturinstitutet stödjer Naturvårdsverkets förslag om att utsläppsmål bör formuleras för år 2030 och 2040 och att vägen till 2050 regelbundet bör följas upp och utvärderas. Samtidigt beklagas att analysen av kostnadseffektivitet har fått så litet utrymme i färdplansuppdraget.

  • | Specialstudie 33

    Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen


    Högt ställda mål för förnybarhet och energieffektivisering leder till höjd ambitionsnivå i klimatpolitiken. Samtidigt ger ökade utsläppsmål motsvarande utsläppsminskning till lägre kostnad. Kostnaden för ambitiösa förnybarhets- och energieffektiviseringsmål måste därför motiveras av att de uppnår andra syften än minskade utsläpp av växthusgaser.

  • | Specialstudie Specialstudie 32

    Mjuklänkning mellan EMEC och TIMES-Sweden


    Projektets övergripande mål har varit att utveckla en metod för hur modellerna TIMES-Sweden och EMEC kan samverka för att bidra till att förbättra energipolitiska beslutsunderlag.

  • | Miljö, ekonomi och politik 2012

    Sverige når sannolikt klimatmålet för 2020


    Klimatmålet för 2020 ser ut att nås med nuvarande bedömning av den ekonomiska utvecklingen och med befintliga nivåer på klimatpolitiska styrmedel som exempelvis koldioxidskatten. Men för att nå regeringens vision om kraftigt minskade utsläpp till 2050 kan utsläppen utanför EU:s utsläppshandelssystem behöva minska med så mycket som 25 procent mellan 2020 och 2030. Det visar Konjunkturinstitutets årliga utvärdering av miljöpolitiken.

  • |

    Statistik för miljöekonomisk analys – behov, kvalitet och tillgänglighet


    Tillgång till tillförlitlig statistik är en förutsättning för att bättre kunna förstå komplexa samband mellan ekonomi och miljö samt öka miljöpolitikens samhällsekonomiska effektivitet. I dagsläget är energi- och miljöstatistiken bristfällig och i flera fall svårtillgänglig. 

  • | Specialstudie Specialstudie 28

    Är energieffektivisering effektiv miljöpolitik eller långdistans i ett ekorrhjul?


    Från ett strikt ekonomiskt perspektiv kan rekyleffekten ses som en oproblematisk ekonomisk dynamik som följer av teknologisk utveckling. Rekyleffekten blir ett problem först när det finns restriktioner för den ekonomiska tillväxten i form av energi- och miljömål.

  • |

    Ny studie om avfall från KI:s forskningschef Eva Samakovlis


    Studien Avfall - återvinna, bränna eller slänga? visar på fördelar med att använda ekonomiska styrmedel i avfallspolitiken. Dessutom behövs, för att få ut mesta möjliga miljöförbättring per krona, ett mer flexibelt förhållningssätt än den nuvarande så kallade avfallshierarkin.

  • |

    Betänkande från Miljömåls­beredningen och rapport från Naturvårdsverket


    KI anser att etappmålens och preciseringarnas syften är tydliga i betänkandet och rapporten, men att de blir otydliga i de förslag som ges.

  • | Specialstudie Specialstudie 26

    Samhällsekonomiska effekter av två styrmedel för minskade avfallsmängder


    Nya styrmedel behövs för att nå regeringens mål om att den totala mängden genererat avfall inte ska öka. Konjunkturinstitutet har analyserat effekterna av en differentierad moms respektive en råvaruskatt.

  • | Specialstudie Specialstudie 25: Klimatpolitikens utmaningar under mandatperioden

    Klimatpolitikens utmaningar under mandatperioden


    Sverige har länge fört en ambitiös miljö- och klimatpolitik, där införandet av koldioxidskatten utgör en viktig komponent. Samtidigt har den höga ambitionsnivån lett till införandet av styrmedel, som på vissa områden blivit för många. För att klimatpolitiken ska nå målet utan resursslöseri krävs det att den är kostnadseffektiv. Hur en sådan politik kan utformas beskrivs i rapporten.

  • | Specialstudie Specialstudie 23

    En utvärdering av det ekonomiska stödet till åtgärder för att främja hållbara städer


    Det ekonomiska stödet till åtgärder för att främja hållbara städer är inte ett kostnadseffektivt styrmedel. En fortsatt satsning kan inte motiveras utifrån minskningen av växthusgaser. Det visar Konjunkturinstitutets utvärdering.

  • | Specialstudie Specialstudie 22

    Kostnadseffektiviteten i stödet till energiinvesteringar i lokaler för offentlig verksamhet


    Konjunkturinstitutet har analyserat Offrot-stödets kostnadseffektivitet som ett uppdrag för Boverket. I maj 2005 infördes Offrot-stödet till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet.

  • | Specialstudie Specialstudie 14

    Ekonomisk värdering av biologisk mångfald ger bättre beslutsunderlag


    Konjunkturinstitutet har på uppdrag av Miljödepartementet undersökt möjligheten att värdera biologisk mångfald ekonomiskt. Analysen visar att en ekonomisk värdering ger bättre beslutsunderlag eftersom en sådan värdering lättare synliggör effekterna av förändrad biologisk mångfald. 

  • | Specialstudie Specialstudie 13

    Samhällsekonomiska värderingar av luft- och bullerrelaterade hälsoproblem


    Ökad transparens i åtgärders kostnader och effekter skulle kunna leda till effektivare insatser och till en större allmän acceptans av beslutade hälsoförbättrande åtgärder inom miljöpolitiken.

  • | Specialstudie Specialstudie 12

    En utvärdering av kostnadseffektiviteten i klimatinvesteringsprogrammen


    Konjunkturinstitutet har analyserat hur klimatinvesteringsprogrammen (Klimp), som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser, har fördelats. Analysen visar att åtminstone 39 procent av bidragen, motsvarande 432 miljoner kronor, skulle kunna ha fördelats mer kostnadseffektivt, vilket skulle kunna ha minskat utsläppen av växthusgaser med ytterligare 73 000 ton.

  • | Specialstudie Specialstudie 10

    Konsekvenser för skogsindustrin vid ett eventuellt införande av en svensk kilometerskatt


    Konjunkturinstitutet har analyserat hur en svensk kilometerskatt påverkar trävaruindustrin och massa- och pappersindustrin. Resultaten visar att effekterna totalt sett blir små, men stora lokala effekter kan inte uteslutas. Produktionen minskar med 0,4-1,3 procent, vinsterna blir i stort oförändrade och vägtransporterna minskar med mellan 4-19 procent.

  • | Specialstudie Specialstudie 8

    Kostnadseffektiva styrmedel i den svenska klimat- och energipolitiken?


    I rapporten analyserar vi hur en utvärdering av kostnadseffektiviteten i energi- och klimatpolitiska styrmedel kan göras. Kostnadseffektivitet är viktigt för politikens legitimitet; styrmedel som medför onödigt höga kostnader för ekonomins aktörer riskerar att motarbetas, och innebär dessutom ett slöseri med samhällets resurser.

  • | Specialstudie Specialstudie 4

    Ecosystems, Sustainability and Growth for Sweden during 1991-2001


    I denna rapport beräknas värdet av förändringar i ekosystemtjänster, som inte är marknadsprissatta, tillhandahållna av fyra naturkapital; våtmark, skog, jordbrukslandsskap och luftkvalitet. Resultaten visar att förändringen i nettovälfärden under perioden 1991-2001 är positiv men att nyttjandet av naturtillgångarna ej är hållbart.

Dekorativ bild på rapportens omslag med logga

Kontakt

Svante Mandell

Forskningschef miljöekonomi
08-453 59 74

Bättre miljö­politiska besluts­underlag

Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet gör samhällsekonomiska analyser med syftet att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik.