2018-03-27

Konjunkturläget mars 2018

Konjunkturen förstärks och toppar 2019

Högkonjunkturen i Sverige förstärks och konjunkturuppgången i omvärlden driver på den svenska exporten. Det höga kapacitetsutnyttjandet gör att näringslivets investeringar ökar snabbt, trots att bostadsinvesteringarna planar ut. Eftersom bristen på arbetskraft är fortsatt stor stiger löneökningarna gradvis, och inflationen når inte upp till 2 procent förrän 2020. Riksbanken avvaktar med att höja reporäntan till första kvartalet 2019. För att behålla personaltätheten i exempelvis vården och skolan behöver skatter höjas eller bidrag sänkas med drygt 20 miljarder kronor.

I stora delar av världsekonomin har tillväxten i industriproduktionen tagit mera fart den senaste tiden, inte minst i OECD-länderna. En stark efterfrågetillväxt talar för att investeringarna fortsätter att öka snabbt den närmaste tiden. Detta gör att svensk export växer rejält 2018 och 2019, ytterligare pådriven av den svaga kronkursen. Den positiva bilden bekräftas av företagens svar i Konjunkturbarometern som indikerar att optimismen är stor i näringslivet, även om en viss nedgång kunnat skönjas i en del branscher de senaste månaderna.

Däremot visar Konjunkturbarometern att hushållens optimism fallit tillbaka påtagligt de senaste månaderna. Nedgången är troligen kopplad till den senaste tidens turbulens på bostadsmarknaden. Tillväxten i hushållens konsumtion bedöms därför dämpas det första kvartalet i år. Detta bidrar till att BNP ökar något långsammare det första kvartalet. Skulle bostadspriserna bli betydligt lägre kan det få märkbart negativa konsekvenser på hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna och därmed konjunkturutvecklingen. Anställningsplanerna i näringslivet är enligt Konjunkturbarometern fortsatt positiva. Även månadsstatistik tyder på att sysselsättningen fortsätter att öka snabbt det första kvartalet i år. Därefter blir sysselsättningstillväxten mer dämpad under återstoden av 2018 och 2019. Trots det faller arbetslösheten ytterligare något under hela perioden och är 2019 i genomsnitt nere på 6,2 procent av arbetskraften.

Konjunkturinstitutet bedömer att åtgärderna i 2019 års statsbudget finansieras fullt ut. Detta medför att det strukturella sparandet stiger till 0,1 procent som andel av potentiell BNP nästa år vilket är lägre än överskottsmålet. Samtidigt antas att personaltätheten i offentliga tjänster upprätthålls. Detta skapar ett finansieringsbehov som förutsätts riktas mot hushållen i form av höjda skatter eller sänkta bidrag med drygt 20 miljarder kronor.

Nyckeltal (procentuell förändring)


2017

2018

2019

2020

2021

2022

BNP till marknadspris

2,4

2,8

2,1

1,9

1,6

1,5

BNP per invånare

1,0

1,6

1,0

0,8

0,5

0,4

BNP, kalenderkorrigerad

2,7

2,9

2,1

1,6

1,5

1,5

BNP i världen

3,8

3,9

3,8

3,6

3,5

3,5

Bytesbalans (1)

4,0

4,1

4,2

4,2

4,1

3,9

Arbetade timmar (2)

1,9

1,9

1,0

0,4

0,1

0,1

Sysselsättning

2,3

1,4

0,7

0,4

0,3

0,3

Arbetslöshet (3)

6,7

6,3

6,2

6,2

6,3

6,6

Arbetsmarknadsgap (4)

0,5

1,5

1,8

1,6

1,1

0,5

BNP-gap (5)

1,4

2,1

2,2

1,7

1,2

0,5

Timlön (6)

2,5

2,8

3,1

3,5

3,9

3,9

Arbetskostnad per timme (2,7)

2,8

3,0

3,1

3,5

3,9

3,9

Produktivitet (2)

0,8

1,1

1,2

1,2

1,4

1,4

KPI

1,8

1,7

2,0

2,7

2,7

2,6

KPIF

2,0

1,8

1,8

2,0

2,0

2,0

Reporänta (8,9)

–0,50

–0,50

0,00

0,75

1,50

2,25

Tioårig statsobligationsränta (8)

0,7

1,0

1,6

2,1

2,6

3,0

Kronindex (KIX) (10)

112,9

114,8

113,4

111,6

109,8

107,9

Offentligt finansiellt sparande (1)

1,1

0,7

1,1

1,2

0,9

0,7

Strukturellt sparande (11)

0,2

0,0

0,1

0,5

0,5

0,5

Maastrichtskuld (1)

40,9

37,0

34,2

33,0

31,6

30,6

  1. Procent av BNP.
  2. Kalenderkorrigerad.
  3. Procent av arbetskraften.
  4. Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar.
  5. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP.
  6. Enligt konjunkturlönestatistiken.
  7. Avser anställdas timmar.
  8. Procent.
  9. Vid årets slut.
  10. Index 1992-11-18=100.
  11. Procent av potentiell BNP.

Källor: IMF, Medlingsinstitutet, Riksbanken, SCB och Konjunktur­institutet.

Alla data i Prognosdatabasen

Till prognosdatabasen

Diagram med underlag

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
PPTX KLmar2018_Sammanfattning.pptx 2.4 MB 2018-03-26 16.43
PPTX KLmar2018_Internationell konjunkturutveckling.pptx 2.1 MB 2018-03-26 16.43
PPTX KLmar2018_Konjunkturen i Sverige.pptx 4.8 MB 2018-03-26 16.43
PPTX KLmar2018_Offentliga finanser.pptx 1.6 MB 2018-03-26 16.43
PPTX KLmar2018_Scenario för svensk ekonomi.pptx 2.1 MB 2018-03-26 16.43
PPTX KLmar2018_osäkerhet i prognosen.pptx 1.3 MB 2018-03-26 16.43
PPTX KLmar2018_Fördjupningar.pptx 1.1 MB 2018-03-26 16.44
PPTX KLmar2018_Bilder från presskonferens.pptx 1.9 MB 2018-03-27 10.15
XLSX Diagramunderlag_Mar2018.XLSX 673.9 kB 2018-03-27 10.33