2017-12-21

Konjunkturläget december 2017

Stark ekonomi möter förhöjda risker

Svensk ekonomi går starkt. Både produktion och sysselsättning har ökat snabbt under hösten och det mesta pekar på en fortsatt konjunkturuppgång. Behov av investeringar i omvärlden bidrar till att exporten blir en ännu viktigare motor för svensk ekonomi 2018. Den goda utvecklingen gör att allt fler får jobb. Arbetslösheten fortsätter ner under 2018 och bottnar på strax över 6 procent 2019. De senaste månadernas fall i bostadspriserna utgör dock en stor osäkerhetsfaktor. Skulle prisfallet bli större och mer långvarigt kan det få märkbara negativa konsekvenser för både konsumtion och investeringar, med följdeffekter på hela ekonomin.

I industrin tar produktionen ytterligare fart 2018 och efterfrågan för den svenska exportnäringen fortsätter att öka snabbt. En starkare global konjunktur och ett stigande kapacitetsutnyttjande ökar också behoven av ny- och ersättningsinvesteringar. Tillsammans med den relativt svaga kronan medför den starkare globala konjunkturen också att exporten blir en ännu viktigare drivkraft för tillväxten i den svenska ekonomin. En industri som får medvind från en global konjunkturuppgång och en expansiv finanspolitik bidrar till att svensk BNP växer snabbt 2018. Samtidigt fortsätter arbetslösheten att minska och bottnar på 6,2 procent 2019. Det är något högre än vid de närmast föregående två konjunkturtopparna på arbetsmarknaden. Ett skäl är att andelen personer i arbetskraften som saknar efterfrågad kompetens nu är betydligt större.

På hemmaplan innebär de senaste månadernas fall i bostadspriser en stor osäkerhetsfaktor. Höstens sättning på bostadsmarknaden bedöms vara tillfällig och prognosen förutsätter att bostadspriserna stabiliseras under inledningen av 2018. Bostadsinvesteringarna planar ut, men på en hög nivå, vilket innebär att tillväxten i byggproduktionen i det närmaste stagnerar 2019. Skulle prisfallet bli större och mer långvarigt kan det få mer märkbart negativa effekter på både konsumtion och bostadsinvesteringar, och därmed på ekonomin som helhet.

Även globalt finns en rad fallgropar för den svenska högkonjunkturen. Låga styrräntor och extraordinära penningpolitiska åtgärder har bidragit till att driva upp priserna på aktier och andra tillgångar. Det finns en risk att uppgången varit omotiverat snabb. Om tillgångspriserna plötsligt föll skulle det dämpa efterfrågetillväxten, både via minskade förmögenheter och genom minskad tillförsikt.

Nyckeltal (procentuell förändring)


2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

BNP till marknadspris

3,2

2,5

2,9

2,0

1,7

1,4

1,4

BNP per invånare

1,9

1,1

1,7

1,0

0,6

0,3

0,3

BNP, kalenderkorrigerad

3,0

2,7

3,0

2,1

1,4

1,3

1,4

BNP i världen

3,2

3,8

3,7

3,7

3,6

3,5

3,4

Bytesbalans (1)

5,1

4,8

4,7

4,9

4,9

4,7

4,5

Arbetade timmar (2)

2,1

1,7

1,9

0,9

0,3

0,0

–0,1

Sysselsättning

1,5

2,3

1,4

0,7

0,3

0,1

0,2

Arbetslöshet (3)

6,9

6,7

6,4

6,2

6,3

6,4

6,7

Arbetsmarknadsgap (4)

–0,2

0,6

1,6

1,8

1,5

1,0

0,2

BNP-gap (5)

0,8

1,6

2,3

2,3

1,7

0,9

0,2

Timlön (6)

2,4

2,7

3,0

3,3

3,7

3,9

3,9

Arbetskostnad per timme (2,7)

3,0

2,9

3,1

3,3

3,7

3,9

3,9

Produktivitet (2)

0,6

1,1

1,2

1,2

1,1

1,2

1,5

KPI

1,0

1,8

1,7

2,3

2,9

2,7

2,5

KPIF

1,4

2,0

1,8

1,8

2,1

2,0

2,0

Reporänta (8,9)

–0,50

–0,50

–0,25

0,25

1,25

1,75

2,50

Tioårig statsobligationsränta (8)

0,5

0,7

1,0

1,6

2,2

2,6

3,1

Kronindex (KIX) (10)

111,7

112,9

113,5

111,7

109,9

108,1

106,2

Offentligt finansiellt sparande (1)

1,2

1,0

0,9

1,1

1,2

0,9

0,6

Strukturellt sparande (11)

0,6

0,3

–0,1

0,1

0,5

0,5

0,5

Maastrichtskuld (1)

42,2

39,4

37,2

34,7

32,9

31,7

30,8

  1. Procent av BNP.
  2. Kalenderkorrigerad.
  3. Procent av arbetskraften.
  4. Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar.
  5. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP.
  6. Enligt konjunkturlönestatistiken.
  7. Avser anställdas timmar.
  8. Procent.
  9. Vid årets slut.
  10. Index 1992-11-18=100.
  11. Procent av potentiell BNP.

Källor: IMF, Medlingsinstitutet, Riksbanken, SCB och Konjunktur­institutet.

Alla data i Prognosdatabasen

Till prognosdatabasen

Diagram med underlag

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Sammanfattning.pptx 2.5 MB 2017-12-20 14.34
Internationell konjunkturutveckling.pptx 1.6 MB 2017-12-20 14.34
Konjunkturen i Sverige.pptx 3.9 MB 2017-12-20 14.35
Scenario för Svensk ekonomi.pptx 1.9 MB 2017-12-20 14.35
Offentliga finanser.pptx 1.4 MB 2017-12-20 14.35
Osäkerhet i prognosen.pptx 2.5 MB 2017-12-20 14.35
Fördjupningar.pptx 2.6 MB 2017-12-20 14.35
Bilder från presskonferensen.pptx 2.2 MB 2017-12-21 10.11
Underlag för diagram december 2017.XLSX 818.2 kB 2017-12-22 09.13

Sändning från presskonferens 21 december

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb