2015-09-21
Kommentar till budgetpropositionen för 2016
Regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen 2015—2019 är i stora drag lik Konjunkturinstitutets prognos från augusti. Regeringen är något mera pessimistisk om BNP-tillväxten 2015 och 2016 då de räknar med en svagare utveckling av inhemsk efterfrågan. På lite längre sikt förutser dock regeringen en något högre BNP-tillväxt än Konjunkturinstitutet.
Arbetslösheten faller snabbare 2016—2019 än i Konjunkturinstitutets prognos. Orsaken är att regeringen bedömer att arbetskraften ökar långsammare än vad Konjunkturinstitutet gör.
Regeringen har reviderat ned jämviktsarbetslösheten och är nu betydligt mer optimistiska än Konjunkturinstitutet, framför allt mot slutet av perioden. De små nya reformer som presenteras inom arbetsmarknadsområdet bedöms inte ha nämnvärda bestående effekter på sysselsättning och arbetslöshet.
Svag utveckling av offentlig konsumtion
Offentlig konsumtion utvecklas svagt i regeringens prognos, särskilt på längre sikt. För åren 2017—2019 minskar offentlig konsumtion per capita. Detta är enligt Konjunkturinstitutets bedömning en osannolikt svag utveckling.
Vid en mer sannolik utveckling av offentlig konsumtion skulle skatterna behöva höjas mer än i regeringens prognos om balans i de offentliga finanserna ska uppnås 2018.
Höjda marginalskatter
Budgetens utgiftssatsningar finansieras fullt ut, till största delen med skattehöjningar.
De största skattehöjningarna omfattar ett avtrappat jobbskatteavdrag för höga inkomster, utebliven uppräkning av skiktgränsen för statlig skatt, minskat ROT- och RUT-avdrag, särskild löneskatt för äldre, höjd skatt för sparande i investeringssparkonto och höjd skatt på drivmedel.
Avtrappningen av jobbskatteavdraget och den uteblivna uppräkningen av skiktgränsen för statlig skatt innebär höjda marginalskatter för vissa grupper. Detta kan minska arbetsutbudet vilket i förlängningen kan innebära att åtgärdernas offentligfinansiella effekter överskattas.
Särskild löneskatt för äldre kan också hämma arbetsutbudet. Minskningen av ROT- och RUT-avdraget bedöms däremot inte påverka arbetsutbudet i någon betydande omfattning. För RUT-avdragets del beror det på att förändringen är liten och endast påverkar en mycket begränsad del av de som använder RUT-tjänster.
Miljöekonomi
Konjunkturinstituet kommenterar flera miljöpolitiska förslag i budgetpropositionen:
- Ökad ambitionsnivå i elcertifikatsystemet
- Stöd till förnybar energi
- Förändingar i koldioxid- och energiskatter
- Annulering av 2013 års överskott av utsläppsenheter
- Stöd för klimatinvesteringar
- Ökade anslag för sanering av förorenade områden
Läs hela miljöekonomiska kommentaren
Nyckeltal
Regeringens prognos i budgetproposition för 2016 jämfört med Konjunkturinstitutets prognos från augusti 2015. Procentuell förändring om inte annat anges.
Nyckeltal | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|---|---|---|---|---|---|---|
BNP (faktisk) |
|
|
|
|
|
|
Regeringen | 2,3
| 2,8
| 2,8
| 2,6
| 2,4
| 2,0
|
Konjunkturinstitutet | 2,3
| 3,0
| 3,1
| 2,6
| 2,1
| 1,6
|
Arbetslöshet (procent av arbetskraften) |
|
|
|
|
|
|
Regeringen | 7,9
| 7,6
| 7,1
| 6,5
| 6,2
| 6,2
|
Konjunkturinstitutet | 7,9
| 7,7
| 7,5
| 7,0
| 6,6
| 6,8
|
Sysselsättning |
|
|
|
|
|
|
Regeringen | 1,4
| 1,3
| 1,5
| 1,4
| 1,0
| 0,5
|
Konjunkturinstitutet | 1,4
| 1,1
| 1,4
| 1,6
| 1,2
| 0,4
|
KPIF (årsgenomsnitt) |
|
|
|
|
|
|
Regeringen | 0,5
| 0,8
| 1,6
| 1,8
| 1,9
| 2,0
|
Konjunkturinstitutet | 0,5
| 0,9
| 1,6
| 1,7
| 2,1
| 2,3
|
Offentligt finansiellt sparande (procent av BNP) |
|
|
|
|
|
|
Regeringen | -1,9
| -0,9
| -0,9
| -0,5
| 0,0
| 0,3
|
Konjunkturinstitutet | -1,9
| -1,5
| -1,0
| -0,5
| -0,1
| 0,2 |
Kortslutning i förslag för att främja grön el
Föregående nyhetsartikel:
Svårt att visa samhällsnyttan med energi- och klimatrådgivning