Oväntat snabb inbromsning av högkonjunkturen

Svensk BNP minskade oväntat det andra kvartalet i år. Samtidigt föll sysselsättningen för andra kvartalet i rad och det är nu tydligt att den svenska ekonomin har gått in i en avmattningsfas.

I den svenska tillverkningsindustrin har stämningsläget försämrats snabbt den senaste tiden och indikatorer pekar på att exportorderingången minskar. Risken för en ytterligare upptrappning av det internationella handelskriget, brexit och konflikterna i Mellanöstern skapar osäkerhet och försämrar tillväxtutsikterna på ett globalt plan, inte minst i Europa. Om något bedöms riskerna ha ökat under sommaren.

Sammantaget innebär detta att utsikterna för den svenska ekonomin nu ser något sämre ut än i juni.

Högkonjunkturen bedöms ändå bestå i år, men den ebbar gradvis ut nästa år. Inflationen faller tillbaka i år och blir något lägre än 2 procent både i år och nästa år. Lägre räntor i omvärlden bidrar till att Riksbanken avvaktar med nästa räntehöjning till hösten 2020. Det faktiska offentligfinansiella sparandet minskar i år till 0,1 procent av BNP, vilket är lågt för att vara i en högkonjunktur.

Budgetutrymmet för nästa år är i det närmaste obefintligt enligt Konjunkturinstitutets beräkningar. Budgeten väntas ändå innehålla ofinansierade åtgärder om drygt 20 miljarder kronor, vilket innebär att finanspolitiken i stort sett blir neutral. Enligt Konjunkturinstitutets beräkningar innebär detta att det strukturella, det vill säga det konjunkturjusterade, offentligfinansiella sparandet blir nära noll nästa år.

Uppdaterad prognos och revideringar jämfört med prognosen i juni 2019
	2018	2019	diff	2020	diff
BNP till marknadspris	2,4	1,5	–0,4	1,3	–0,2
Sysselsättning	1,8	0,7	–0,4	0,4	–0,1
Arbetslöshet (1)	6,3	6,4	0,0	6,5	0,1
Timlön (2)	2,5	2,6	0,0	2,7	0,0
KPI	2,0	2,0	0,1	1,9	0,0
KPIF	2,1	1,9	0,1	1,8	0,1
Reporänta (3,4)	–0,50	–0,25	0,00	0,00	0,00
Offentligt finansiellt sparande (5)	0,9	0,1	–0,1	–0,1	–0,2
Strukturellt sparande (6)	–0,3	–0,1	0,0	0,0	0,2