2012-03-28

Konjunkturläget Mars 2012

Flera tecken på en snar konjunkturuppgång

Under årets första månader har svenska hushålls och företags förtroende för ekonomin stärkts. Det är ett av tecknen på att konjunkturen är på väg att vända upp efter en dyster höst. Men återhämtningen blir långsam, bland annat genom en svag utveckling i viktiga exportländer. Därför behöver reporäntan hållas låg under lång tid.

Det positiva tonläget i dagens Konjunkturbarometer bekräftar bilden av att hushåll och företag ser ljusare på framtiden. De inhemska förutsättningarna för en successivt högre tillväxt är också goda. Bland annat är hushållens sparande högt i ett historiskt perspektiv, vilket ger ordentligt utrymme för konsumtionsökningar när framtidstron återvänder. Det är särskilt viktigt denna gång eftersom exporten inte kommer vara en lika stark motor som vid tidigare återhämtningar.

Den svaga internationella utvecklingen medför dock att återhämtningen behöver draghjälp av en expansiv stabiliseringspolitik. Regeringen bedöms inte bedriva någon expansiv finanspolitik medan Riksbanken förväntas låta reporäntan vara oförändrad på 1,5 procent till och med 2013. En ännu lägre ränta skulle dock stimulera efterfrågan och bidra till en snabbare återhämtning utan att inflationsmålet hotas.

Utmaningar kvarstår på arbetsmarknaden

Trots de positivare framtidsutsikterna kvarstår oroande tecken på arbetsmarknaden:

  • Arbetslösheten minskar endast långsamt i prognosen och är fortfarande över 7 procent 2014. Långtidsarbetslösheten kommer sannolikt att stiga ytterligare, vilket innebär att arbetskraft riskerar att permanent slås ut från arbetsmarknaden.
  • Matchningen fungerar sämre, det vill säga att företagen har svårt att rekrytera personal trots att arbetslösheten är hög. Det indikerar att arbetskraften har fel kompetens eller inte bor där jobben finns.
  • Produktivitetstillväxten har reviderats ned i prognosen, främst på grund av SCB:s kraftiga nedrevidering för 2010—2011. Produktiviteten mäter produktion per arbetad timme. En minskad produktivitetstillväxt är en viktig signal till arbetsmarknadens parter om att de behöver verka för reallöneökningar som är förenliga med den lägre produktivitetsutvecklingen.

Valda indikatorer

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

BNP till marknadspris

–5,0

6,1

3,9

0,4

2,5

   

BNP, kalenderkorrigerad

–4,9

5,9

4,0

0,8

2,5

2,9

2,7

2,4

Bytesbalans (1)

6,8

6,8

7,2

6,9

6,8

6,4

6,1

6,0

Arbetade timmar (2)

–2,6

2,6

2,3

0,2

0,5

1,1

1,0

0,7

Sysselsättning

–2,1

1,1

2,1

–0,1

0,6

1,1

1,0

0,7

Arbetslöshet (3)

8,3

8,4

7,5

7,7

7,7

7,3

6,7

6,3

Arbetsmarknadsgap (4)

–3,4

–2,5

–1,5

–2,1

–2,0

–1,2

–0,5

0,0

BNP-gap (5)

–8,2

–4,5

–1,9

–3,1

–1,9

–0,8

–0,1

0,2

Timlön i näringslivet (6)

3,2

2,5

2,8

3,4

2,9

3,0

3,2

3,4

Arbetskostnad i näringslivet (2)

2,4

–1,0

2,0

3,8

3,1

3,1

3,3

3,5

Produktivitet i näringslivet (2)

–3,6

3,8

2,4

0,6

2,3

2,1

2,2

2,1

KPI

–0,5

1,2

3,0

1,5

1,4

1,9

2,4

2,5

KPIF

1,7

2,0

1,4

1,4

1,6

1,5

1,8

2,0

Reporänta (7) (8)

0,25

1,25

1,75

1,50

1,50

2,25

2,75

3,25

Tioårig statsobligationsränta (7)

3,2

2,9

2,6

2,1

2,7

3,6

4,2

4,4

Kronindex, KIX (9)

122,8

114,3

107,6

106,8

105,5

103,9

102,8

102,3

BNP i världen

–0,7

5,1

3,8

3,4

4,1

4,8

4,8

4,7

Offentligt finansiellt sparande (1)

–1,0

–0,1

0,2

–0,4

0,2

0,6

1,2

1,4

Konjunkturjusterat sparande (10)

2,5

2,1

1,4

1,2

1,2

1,2

1,5

1,5

         

Procentuell förändring om inget annat anges. Källor: SCB, Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.

(1) Procent av BNP. (2) Kalenderkorrigerad. (3) Procent av arbetskraften. (4) Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar. (5) Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP. (6) Enligt konjunkturlönestatistiken. (7) Procent. (8) Vid årets slut. (9) Index 1992-11-18=100. (10) Procent av potentiell BNP.