Fit for 55 ger skäl att se över Sveriges klimatpolitik

När EU nu inför en striktare reglering av skogens och markens upptag av koldioxid och skärper sina utsläppsmål finns det skäl att se över den svenska klimatpolitiken. Dels för att hantera kraven på skogens koldioxidlagring på ett smart sätt. Dels för att när EU:s ambitioner på klimatområdet hamnar i paritet med de svenska ändras förutsättningarna för den svenska ”gå-före-politiken”. Ett alternativ är att formulera en svensk klimatpolitik som bättre harmonierar med EU:s och som låter Sverige utnyttja de flexibiliteter som finns inom EU:s politik. Detta skulle minska kostnaderna för att nå de nya klimatmålen, både för Sverige och för EU som helhet. Det framgår av Konjunkturinstitutets årliga rapport som lämnats till regeringen i dag.

För att uppfylla sitt löfte till Parisavtalet har EU-kommissionen presenterat det så kallade Fit for 55-paketet som innebär stora förändringar inom praktiskt taget alla delar av EU:s klimatpolitik. Förändringarna omfattar bland annat EU:s system för handel med utsläppsrätter, den så kallade icke-handlande sektorn (utsläpp från vägtransporter, jordbruk etc.) samt upptag av koldioxid i skog och mark. I alla dessa delar skärper EU ambitionen. Dessa förändringar påverkar svensk ekonomi och klimatpolitik på flera sätt.

Konjunkturinstitutets analys visar att det finns skäl att se över den svenska klimatpolitiken i ljuset av förändringarna på EU-nivå. EU:s ambitioner på klimatområdet är nu som helhet i paritet med Sveriges till 2030. Att harmonisera den svenska politiken med EU:s kan bidra till att de nya klimatmålen nås till en lägre kostnad, både för Sverige och för EU som helhet. En sådan omläggning av politiken skulle dock påverka Sveriges möjligheter att genom exemplets makt verka pådrivande. Samtidigt skulle andra demonstrationseffekter kunna realiseras på EU-nivå. Dessa förändringar behöver värderas politiskt och ställas mot de kostnadsbesparingar som kan göras genom utsläppshandel med andra EU-länder.

Reformeringen av EU:s utsläppshandelssystem leder till högre utsläppsrättspriser och, enligt Konjunkturinstitutets beräkningar, minskad produktion för svenska anläggningar inom systemet. Krav på ökat upptag av växthusgaser inom skog och mark ställer nya hårdare krav på den svenska markanvändningssektor och påverkar den samhälleliga kostnaden för att använda biomassa för energiändamål. För övriga delar av ekonomin, främst transporter och uppvärmning, är kommissionens förslag mindre strikta än de mål Sverige självt satt upp.