Kommentarer till regeringens vårproposition 2016

Regeringen anger att Sverige ska nå en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Konjunkturinstitutet finner det anmärkningsvärt att prioriteringen skärps då det både föregår Miljömålsberedningens utredning och går emot OECD:s rekommendationer för svensk klimatpolitik.

Att ha klimatmål för enskilda sektorer ökar klimatpolitikens kostnader. Hur prioriteringen ska kunna nås saknar samhällsekonomiskt beslutsstöd.

Regeringen anger att de stärker arbetet för att öka miljöskatternas styrande effekt. Konjunkturinstitutet anser att detta är mycket angeläget men att de skatteförändringar som gjorts och som är på gång inte avsevärt förbättrar effektiviteten i styrningen.

Höjningen av energiskatten på bensin och diesel borde i ökad utsträckning ha strävat efter att utjämna skatteskillnaden mellan bensin och diesel. Nedsättningen av koldioxidskatten för dieselbränsle som används i skepp och båtar, som nu är på remiss, minskar koldioxidskattens styrande effekt.

En utfasning av nedsättningen för arbetsmaskiner hade istället både ökat den miljöstyrande effekten och åstadkommit likabeskattning av dieselbränsle.

Regeringen avser intensifiera satsningarna på en biobaserad ekonomi. En sådan satsning behöver inte oavkortat ha positiva miljöeffekter och bör därför vara samhällsekonomiskt välavvägd.

Som ett led i satsningarna föreslår regeringen ökade skattelättnader för vissa biodrivmedel utan att påvisa samhällsekonomiska motiv eller konsekvenser av föreslagen.

Regeringen inväntar Bonus-malus-utredningens kommande förslag på hur ett svenskt bonus-malus-system kan utformas.

Konjunkturinstitutets analys visar att ett svenskt bonus-malus-system harmoniserar dåligt med EU:s koldioxidkrav som innebär att nyregistrerade bilar i genomsnitt får släppa ut en viss mängd koldioxid per kilometer år 2020. Genomsnittet beräknas per biltillverkare.

Detta innebär att om den svenska efterfrågan förskjuts mot utsläppssnålare bilar till följd av införandet av bonus-malus-systemet, ökar utrymmet för biltillverkare att sälja bilar med högre koldioxidutsläpp i andra EU-länder. Ett svenskt bonus-malus system bidrar alltså inte till en bränslesnålare fordonspark inom EU.

Regeringen kommer från 2017 att vartannat år inkludera en miljöbilaga i vårpropositionen. Bilagan ska innehålla indikatorer som belyser ekonomins långsiktiga hållbarhet.

Om syftet med miljöindikatorerna är att följa upp svensk miljöpolitik är det viktigt att välja indikatorer som kan antas påverkas av denna. Av det skälet ifrågasätter Konjunkturinstitutet indikatorn konsumtionsbaserade utsläpp. För det första är osäkerheten i mätningar av dessa utsläpp stor. För det andra finns en risk att nationella åtgärder för att styra dessa utsläpp felaktigt pekar ut den svenska importen som ett problem, då det är utsläppen som sker i länder med otillräcklig klimatpolitik som är problemet.