Utvärdering av makroekonomiska prognoser

I denna specialstudie analyseras Konjunktur­institutets prognoser för några av de mest centrala variablerna. Konjunktur­institutet publicerar varje år en prognosutvärdering där prognoserna för föregående år samt de senaste fem åren studeras. I årets rapport utvärderas prognoser gjorda under 2020 och 2021 avseende utfallsåret 2021, samt prognoser gjorda under 2016–2021 avseende utfallsåren 2017–2021.

Covid-19-pandemin har lett till stora svängningar i ekonomin. I samband med detta förändrade Konjunktur­institutet arbetet med att ta fram ekonomiska prognoser, och under 2020 publicerades en extra prognosuppdatering mellan de ordinarie prognoserna. Nya prognosantaganden har introducerats och behovet av ny statistik har ökat. Under 2021 återgick Konjunktur­institutet till tidigare publiceringsmönster men pandemin har haft en bestående påverkan på prognosarbetets utformning. De nya virusvarianter och återkommande smittvågor som har inträffat sedan pandemins start har medfört att Konjunktur­institutet, som de flesta andra prognosmakare, har behövt basera sina prognoser på antaganden om smittans fortsatta utveckling, vaccineringskampanjens utveckling och de motverkande åtgärdernas effekter på ekonomin.

Givet den stora påverkan som covid-19-pandemin har haft på den svenska ekonomin under de senaste två åren har prognoserna för 2021 gjorda under 2020 och 2021 präglats av den stora osäkerheten som utmärkte perioden sedan pandemin började. Av denna anledning har denna specialstudie ett större fokus på prognoser gjorda de senaste två åren än på den fleråriga utvärderingsperioden. I kapitel 2 presenteras en detaljerad beskrivning och jämförelse av prognoserna för 2021. I likhet med tidigare rapporter redovisas statistiska utvärderingsmått både för den korta och för den långa utvärderingsperioden. Resultaten av utvärderingen avseende utfallsåren 2017–2021 presenteras i kapitel 3.

I jämförelse med andra prognosmakare stod sig Konjunktur­institutet relativt väl med avseende på prognoser för 2021. Konjunktur­institutet hade högst prognosprecision enligt både medelabsolut- och rotmedelkvadratfelen för reporäntans årsgenomsnitt samt reporäntan i slutet av året. Enligt medelabsolutfelet var Konjunktur­institutet näst bäst för BNP, arbetslöshet, KPIF-inflationen och offentligfinansiellt sparande. Vad gäller den långa utvärderingsperioden 2017–2021 så varierar Konjunktur­institutets rankning mellan olika variabler och prognoshorisonter. I jämförelse med andra prognosmakare har i synnerhet Konjunktur­institutets prognoser för innevarande år varit mest träffsäkra för alla variabler förutom BNP, mätt med medelabsolut- och rotmedelkvadratfelen. Prognoserna för nästkommande år placerar sig Konjunktur­institutet generellt något sämre än i prognoserna för innevarande år. Utvärderingen visar dock att Konjunktur­institutets träffsäkerhet för nästkommande år ligger bland den bättre hälften av samtliga prognosmakare, utom för inflationen och medelfelet för BNP och sysselsättning.