Utvärdering av makroekonomiska prognoser

I denna specialstudie jämförs Konjunktur­institutets prognosfel för BNP-tillväxten, arbetslösheten, sysselsättningstillväxten, timlöneutvecklingen, inflationen, reporäntan (vid årets slut och som årsgenomsnitt) och det offentligfinansiella sparandet med motsvarande prognosfel för tio andra svenska prognosinstitut.

Detta görs för prognoser för två olika utvärderingsperioder: 2019 (kapitel 3) och 2015–2019 (kapitel 4). De genomsnittliga prognosfelen, de så kallade medelfelen, studeras i syfte att undersöka om Konjunktur­institutet, regeringen och andra prognosinstitut tenderar att under- eller överskatta utfallen. Dessutom studeras prognosprecisionen för att undersöka träffsäkerheten i de olika prognosinstitutens prognoser.

Samtliga prognosmakare som undersökts överraskades av den snabba inbromsningen som skedde under 2019. BNP- och sysselsättningstillväxten överskattades medan arbetslösheten underskattades. Även reporäntan överskattades, eftersom många förväntade sig höjningar som sedan uteblev. Timlöneutvecklingen blev, för femte året i rad, lägre än vad samtliga prognosinstitut hade väntat sig. Inflationstakten överskattades i prognoser gjorda under 2018, men förutspåddes därefter väl från och med början av 2019. Konjunkturinstitutets prognosprecision var bättre än, eller lika med, genomsnittet för alla undersökta variabler.

För utvärderingsperioden 2015–2019 visar resultaten på ett i allt väsentligt obefintligt systematiskt fel för BNP-tillväxten för både innevarande och nästkommande år för de flesta prognosmakare. Prognoserna för arbetslösheten och KPIF-inflationen visar även de på små medelfel. Reporäntan har överskattats i prognoser avseende nästkommande år, vilket förklaras av att många prognosinstitut hade väntat sig fler räntehöjningar under perioden. Det offentligfinansiella sparandet har underskattats under perioden.