Ekonomiska drivkrafter för arbete

Konjunkturinstitutet mäter regelbundet de ekonomiska drivkrafterna för arbete — trösklarna att komma in på arbetsmarknaden och incitamenten att öka sina arbetade timmar — och hur dessa påverkas av förändringar i skatte- och transfereringssystemen.

Sveriges bruttonationalprodukt och tillväxt bestäms av antalet arbetade timmar och av arbetsproduktiviteten. Antalet arbetade timmar är direkt beroende av arbetskraftens storlek samt hur många timmar var och en arbetar.

På lång sikt bestämmer arbetskraftsdeltagandet och antalet arbetade timmar Sveriges materiella välstånd. Därför är det viktigt att kartlägga de ekonomiska drivkrafterna för att delta i arbetskraften och för valet av antalet arbetade timmar.

Konjunkturinstitutet mäter regelbundet de ekonomiska drivkrafterna för att arbeta. I denna studie presenteras de vanligaste måtten, hur de är definierade och något om deras egenskaper. Kapitel 2 går igenom olika sätt att mäta de ekonomiska incitamenten och trösklarna för att arbeta.

Kapitel 3 tillämpar några av dessa tröskel- och incitamentsmått empiriskt och presenterar nya resultat om tröskeleffekter för olika grupper av individer: arbetslösa, sjukskrivna samt personer med sjuk- eller aktivitetsersättning.

En annan ny ansats är att presentera fördelningen av tröskeleffekter inom dessa grupper samt efter ålder och lön. Det visar sig bland annat att de ekonomiska incitamenten för dem som inte arbetar är lägst för äldre personer samt för personer med inkomster runt inkomsttaken i transfereringssystemen.

Kapitel 3 presenterar också en sammanfattande analys av hur regeringens reformer under åren 2006—2010 har påverkat genomsnittliga marginal- och tröskeleffekter.