Årsredovisning 2020

Ett år som formats av covid-19-pandemin och klimatförändringarna

I början av 2020 bedömde Konjunkturinstitutet att ekonomin var på väg in i en mild lågkonjunktur. Vi såg till och med tecken på så kallade metkrokar, det vill säga positiva faktorer som dämpade konjunkturavmattningen. Den akuta situation som sedan inträffade när covid-19-pandemin nådde Europa och Sverige i början av mars kullkastade helt den tidigare bedömningen. Det snabba krisförloppet innebar att det fanns en stor eftersläpning i de indikatorer som vi normalt använder vid bedömningen av konjunkturutvecklingen, samtidigt som det fanns ett stort tryck på nya konjunkturbedömningar. Vi var dock snabba att ställa om i ett läge med extrem osäkerhet och kompletterade de normala indikatorerna och kortsiktsmodellerna med snabbstatistik av olika slag samt rimlighetsbedömningar på basis av våra expertkunskaper. I bedömningarna försökte vi bland annat fånga effekterna på utbud och efterfrågan i ekonomin av såväl de smittbromsningsåtgärder som den extremt expansiva ekonomiska politik som genomfördes i Sverige och omvärlden, samt effekterna av smittspridningen i sig på företags och hushålls beteende. Det historiskt stora fall i BNP som vi förutsåg för det andra kvartalet i våra prognoser och prognosuppdateringar i april visade sig senare vara av rätt storleksordning: det BNP-fall som SCB redovisade för det andra kvartalet kom att hamna på dramatiska 8 procent. Jag känner mig mycket nöjd med att vi i ett exceptionellt nytt läge med bristfällig information och extremt stor osäkerhet ändå hamnade någorlunda rätt i våra bedömningar.

I våra analyser av ekonomin har vi under året haft stor hjälp av våra barometerundersökningar. Barometerindikatorn, som sammanfattar stämningsläget i ekonomin, föll till sin lägsta nivå någonsin i april. Detta medförde att vi i enlighet med vår instruktion i ett brev till regeringen skrev att en synnerligen djup lågkonjunktur inträffat eller var på väg att inträffa och det fanns grund för regeringen att meddela föreskrifter om stöd vid korttidsarbete med anledning av det allmänna konjunkturläget. De ordinarie barometerundersökningarna släpade dock också efter något i förhållande till utvecklingen i realtid. I början av maj införde vi därför extramätningar av företagens omsättningstapp och risk för avveckling av verksamheten, som publicerades snabbt efter mätningen. Extramätningarna fortsatte under hela 2020 och var till nytta för vår och andras bedömning av den ekonomiska återhämningen under det andra halvåret och effekterna på ekonomin av pandemins andra våg i slutet av året. Förutom de extra mätningarna har KI även samlat in mer högfrekvent data (bland annat Googledata) för att löpande kunna följa smittspridningen och den ekonomiska utvecklingen. Statistiken har publicerats veckovis på vår hemsida.

Pandemin innebar vidare att vi under det andra halvåret kom att arbeta med ett regeringsuppdrag om dels en bedömning av pandemins sammantagna effekter på svensk ekonomi, dels en bedömning av de samhällsekonomiska effekterna av de åtgärder som under våren vidtogs i Sverige för att minska smittspridningen. Analyserna visar bland annat att produktionsfallet till följd av åtgärderna var påtagligt, men att andra faktorer såsom omvärldens efterfrågan har varit den främsta orsaken till produktionsfallet. I analysen redovisas också en bedömning av åtgärdernas effekter på bland annat produktionen, restidsvinster vid distansarbete och effekter på smittspridningen, vilket innebar att en kvalitativ, om än osäker, bedömning kunde göras av åtgärdernas olika grad av effektivitet. Denna analys kan exempelvis vara till nytta för överväganden om vilka åtgärder som bör fasas ut först när smittspridningen avtar.

Pandemin har också medfört att myndighetens egna arbetsformer har ändrats väsentligt. I början av året flyttade vi till mer moderna och yteffektiva lokaler på Kungsholmen i Stockholm, men vi hann bara sitta där ett par månader innan hemarbete påbjöds och omkring 90 procent av personalen arbetade på distans en normal arbetsdag. En ökad användning av digitala verktyg, som Microsoft Teams för möten, chatt, samtal och fikapauser, har till stor del kunnat kompensera för den kreativitet och framtagande av nya idéer som möjliggörs vid fysiska möten på kontoret. För att minska risken för ergonomiska problem vid arbete i hemmet har personalen försetts med kontorsstolar, skärmar och annat som efterfrågats. Företagshälsovården har också stöttat genom utbildning och myndighetsgemensamma aktiviteter. Kortare temperaturmätarunderökningar har indikerat att distansarbetet har upplevts fungera bra för flertalet medarbetare. En större medarbetarundersökning genomfördes också i slutet av 2020 med goda resultat.

Fokus i den miljöekonomiska verksamheten har fortsatt legat på klimatpolitiska analyser. I den årliga miljöekonomiska rapporten för 2020 analyseras hur den offentliga upphandlingen kan bidra till att de svenska klimatmålen nås. Rapporten visar bland annat att klimathänsyn vid offentlig upphandling riskerar att endast omfördela utsläpp från ett område till ett annat, men att klimathänsyn vid offentlig upphandling inom områden där klimatpolitiken är svag kan bidra till att målen nås till en lägre kostnad. Inom EU sker en skärpning av klimatpolitiken, bland annat genom ett nytt mål till 2030. Det har förts fram olika förslag till förändringar av styrmedlen, bland annat en så kallad gränsjusteringsmekanism och en utvidgning av utsläppshandelssystemet EU ETS till att omfatta fler sektorer i ekonomin. Inom ramen för ett flerårigt regeringsuppdrag överlämnades en första rapport till regeringen som belyste olika potentiella klimatåtgärder inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem.

2020 var ett år som präglades av hög aktivitet hos regeringen med många nya finans- och klimatpolitiska förslag, vilket innebar att vi skrev ett rekordstort antal remissvar. Jag har personligen satt stort värde på de alla de intressanta diskussioner som jag har haft med föredragande medarbetare kring dessa förslag.

Urban Hansson Brusewitz, februari 2021