2020-12-10

Årlig rapport: Miljö, ekonomi och politik 2020

Begränsad nytta med offentlig upphandling som klimatpolitiskt styrmedel

I regeringens klimatpolitiska handlingsplan lyfts offentlig upphandling fram som ett sätt att nå Sveriges klimatmål. Som svensk klimatpolitik är utformad riskerar emellertid de utsläppsminskningar som följer av klimathänsyn vid offentlig upphandling endast att omfördela utsläpp från ett område till ett annat. Endast då klimathänsynen vid upphandling riktas mot områden där den generella klimatpolitiken är svag kan den bidra till att de svenska utsläppsmålen nås till lägre kostnad. Klimathänsyn kan även tänkas bidra mer indirekt till målen, såsom genom spridning av ny utsläppssnål teknik. Utmaningarna är dock många och det finns mer träffsäkra styrmedel. Detta är några av slutsatserna i Konjunkturinstitutets årliga rapport som analyserar klimathänsyn i offentlig upphandling.

Svensk klimatpolitik är redan i dagsläget närmast heltäckande. Detta ger hushåll, företag och upphandlande myndigheter incitament att minska sina koldioxidutsläpp. Därmed är utrymmet begränsat för att genom extra klimathänsyn vid upphandling bidra kostnadseffektivt till de klimatpolitiska målen. Om sådan klimathänsyn tas bör den riktas mot utsläpp i Sverige från sektorer där den generella klimatpolitiken är relativt svag. Risken är överhängande att upphandlande myndigheter väljer klimatpolitikiska åtgärder till så låga kostnader som möjligt för den egna verksamheten utan hänsyn till vad som är bäst samhällsekonomiskt. En viktig aspekt är att när upphandlare tar extra klimathänsyn står den upphandlande myndigheten för en del av utsläppsminskningskostnaderna, vilket i slutändan belastar skattebetalarna.

När det gäller spridning av utsläppssnål teknik kan offentlig upphandling ha betydelse. I praktiken är det dock ett styrmedel som är svårt att utforma träffsäkert. Rimligen kan en bredare statlig styrning ha större potential att kostnadseffektivt lösa problem med för långsam kunskapsuppbyggnad på grund av så kallat kunskapsläckage. Sådan styrning finns redan på flera områden.