Koldioxid­skatten kan behöva höjas kraftigt om vi ska nå ambitiösa klimatmål

Transportsektorn är den stora utmaningen för svensk klimatpolitik. Därför kan koldioxidskatten behöva höjas kraftigt om vi ska nå ambitiösa klimatmål. Även en höjning av energiskatten på diesel kan behöva övervägas. Det är några av grundbultarna för en kostnadseffektiv omställning av den svenska transportsektorn från Konjunkturinstitutets miljöekonomiska rapport 2015.

Kostnaden för att nå ambitiösa klimatmål bestäms bland annat av hur snabbt fordonsflottan kan effektiviseras. Med förhållandevis långsam teknik bedöms en halvering av utsläppen till 2030 leda till att BNP blir knappt två procent lägre än med en fortsättning av dagens politik. För att begränsa oönskade fördelningseffekter kan koldioxidskattehöjningar behöva kombineras med någon form av kompensation till framförallt hushåll i glesbygd. Andra åtgärder som underlättar för att nå klimatmålen är EU:s koldioxidkrav på nya bilar. Sveriges nybilsförsäljning hade tidigare bland de högsta utsläppen men ligger nu nära genomsnittet inom EU.

Grunden för klimat- och energipolitiken bör utgöras av prissättande styrmedel

Den skattereform som träder i kraft vid årsskiftet innebär att ett stort undantag i koldioxidbeskattningen tas bort, vilket ökar politikens kostnadseffektivitet. I motsatt riktning går undantagen för vissa verksamheter och en fortsatt för låg energiskatt på diesel. Om EU hindrar Sverige från att undanta biodrivmedel från koldioxidbeskattning kan en kvotplikt för biodrivmedel vara motiverad.

En fortsatt snabb utveckling mot allt bränslesnålare fordon, gör att det blir allt svårare att med drivmedelsbeskattning spegla trafikens miljö- och hälsoeffekter (exklusive koldioxid) samt buller och olycksrisker. Med tiden finns därför ett behov att se över någon form av körsträckeberoende beskattning för att styra trafikens utveckling.

Flera skäl talar emot ett svenskt koldioxidbaserat bonus-malus-system för nya bilar

Regeringen utreder ett svenskt bonus-malus-system som innebär att fordon med låga koldioxidutsläpp per kilometer får ett bidrag vid inköpstillfället medan de med höga utsläpp får betala en skatt. Åtgärden riskerar att leda till ökat bilinnehav. Dessutom överensstämmer ett sådant system dåligt med EU:s avgaskrav. Eftersom när fler bränslesnåla bilar säljs i Sverige ökar biltillverkarnas utrymme att sälja bränsletörstiga bilar i andra medlemsländer.