Utmanande ekonomisk miljö inför avtalsrörelsen

Den höga inflationen och dess konsekvenser utgör fond för lönerörelsen. Arbetsmarknadens parter kommer att sluta nästa löneavtal i en mycket utmanande ekonomisk miljö. Svenska löntagare får för första gången på mycket länge minskade reallöner 2022 och 2023. Företagen möter högre kostnader för insatsvaror och räntebetalningar, samtidigt som näringslivet som helhet har ett relativt högt vinstläge.

Det är avgörande att inflationsmålets roll som makroekonomiskt ankare upprätthålls för den långsiktiga utvecklingen av välståndet. Inflationen är förhöjd under såväl 2022 som 2023 men förväntas återvända ner mot Riksbankens inflationsmål under slutet av nästa år. Den höga inflationen och de höjda räntorna i Sverige och omvärlden väntas utlösa en lågkonjunktur där arbetslösheten stiger från en redan hög nivå. Även om bedömningen är att konjunkturen mattas av framöver så är konjunkturläget i utgångsläget starkt med en hög efterfrågan på arbetskraft och för företagen, ur ett historiskt perspektiv, högt vinstläge. Samtidigt visar Konjunkturinstitutets analys att det finns stora skillnader i utgångsläge mellan olika branscher och nivåerna kan snabbt variera över tid. Även produktivitetstillväxten skiljer sig mellan olika branscher men bedöms på lång sikt växa trendmässigt med 1,7 procent per år i näringslivet som helhet.

Rapporten innehåller även en fördjupad analys av sambandet mellan arbetskraftsbrist och löneutveckling. Dessutom innehåller den en modellbaserad analys av hur en oväntat kraftig lönestigning i omvärlden påverkar svensk ekonomi.