Modeller och modellutveckling

Konjunkturinstitutet utvecklar och använder flertalet olika modeller in sin verksamhet. Modellerna utgör ett stöd i analyser, prognoser och makroekonomiska scenarier.

Centrala modeller i vår verksamhet:

EMEC - en miljöekonomisk allmänjämviktsmodell

EMEC (Environmental Medium Term Economic Model) är Konjunkturinstitutets miljöekonomiska allmänjämviktsmodell. Modellen har använts i utredningssammanhang sedan slutet av 1990-talet.

Modellens uppbyggnad följer huvudsakligen den grundläggande struktur som är basen för flertalet andra beräkningsbara allmänjämviktsmodeller. Modellen utvecklas kontinuerligt, vilket bland annat har redogörts för i flera analyser publicerade i vetenskapliga tidskrifter.

Lämplig för att studera energi- och miljöpolitiska effekter

EMEC:s speciella inriktning på energiomvandling och branschspecifika luftutsläpp gör att den lämpar sig särskilt väl för att studera ekonomiövergripande effekter av olika energi- och miljöpolitiska initiativ.

EMEC har 33 näringslivsbranscher och en offentlig sektor. Varje bransch/sektor efterfrågar varor och tjänster samt arbetskraft, realkapital, energi och material som insatsfaktorer i sin produktion. Företagen antas minimera sina kostnader för att nå en viss produktionsnivå.

Hushållen är indelade i sex hushållsgrupper beroende på inkomst (över/under medianinkomst) samt bostadsort (glesbygd, tätort eller stor-stad). Hushållen efterfrågar varor, tjänster och fritid för privat konsumtion och de antas fatta sina beslut för att maximera sin nytta givet priser och sin inkomst.

Fimo – en analysmodell för finansiellt sparande

Fimo är en kalkyl- och simuleringsmodell som på årsbasis belyser finansiella flöden och sparande uppdelat i ekonomins institutionella sektorer som dessa beskrivs i nationalräkenskaperna.

Sektoruppdelningen i modellen omfattar stat, pensionssystem, kommuner, hushåll, företag samt utland. Detaljeringsgraden är stor och majoriteten avvariablerna beskriver transaktioner inom den offentliga sektorn och mellan offentlig sektor och hushållen.

Ett antal aggregat beräknas i modellen, dels sektorvis, dels med olika transaktionstyper som grund. Exempel på de förra är sammanlagda intäkter och utgifter, finansiellt sparande, disponibel inkomst, nettosparande och förändringar av skuld- och tillgångsstockar, medan aggregerade betalningsströmmar mellan sektorerna som totala skatteinbetalningar och transfereringar till hushållen utgör exempel på de senare.

IOR – en input-outputmodell

IOR är Konjunkturinstitutets input-outputmodell för den svenska ekonomin. Modellen används för att göra kortsiktiga prognoser på import och branschfördelad produktion. Den används även för strukturell analys av ekonomins funktionssätt.

I modellen delas hela ekonomin upp i ungefär 30 olika produkter och branscher, och cirka 40 efterfrågekomponenter.

För varje komponent i slutlig efterfrågan kan man spåra tillförseln från förädlingsvärdet i olika branscher inklusive handelsmarginaler och trepartshandel, offentliga myndigheters produktion, import, skatter och subventioner. 

KAVEL – ett långsiktigt analysverktyg

KAVEL är Konjunkturinstitutets analysverktyg för ekonomin på lång sikt. Modellen används i första hand i Konjunkturinstitutets beräkningar av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna.

KAVEL är en enkel makroekonomisk modell utan beteendeeffekter, där utbud och efterfrågan helt bestäms av den demografiska utvecklingen och av exogena antaganden för produktivitetsutvecklingen.

MIMER – en dynamisk allmän jämviktsmodell för långsiktig analys

MIMER är en dynamisk makroekonomisk allmän-jämviktsmodell med överlappande generationer. Dess primära syfte är att analysera de offentliga finansernas och den svenska ekonomins utveckling på längre sikt.

SELMA: Svensk Ekonomisk Lineariserad Modell för samhällsekonomisk Analys

SELMA är en Ny-Keynesiansk allmän-jämviktsmodell med trögrörliga priser och löner, där Sverige modelleras som en liten öppen ekonomi. Modellen innehåller en detaljerad finanspolitisk sektor för Sverige där offentlig sektor har flera finanspolitiska instrument som kan användas till konjunkturstabilisering och till att hålla sig inom det finanspolitiska ramverket.

I SELMA finns två regioner, Sverige och omvärldsekonomin. Omvärlden modelleras som en stor ekonomi som inte påverkas av det som händer i Sverige, medan Sverige modelleras som en liten öppen ekonomi som påverkas av vad som sker i omvärldsekonomin. De två regionerna handlar varor och obligationer med varandra. Varje ekonomi innehåller hushåll och företag som gör optimala val givet sina målfunktioner. Vidare har de rationella framåtblickande förväntningar. Båda ekonomierna innehåller även en centralbank som för penningpolitik.

SELMA ger en fullgod miljö för att genomföra policyanalys och utvärdera alternativa ekonomiska scenarier.