Publicerat inom miljöekonomi
-
|
Specialstudie
September
Långsiktigt scenario för svensk ekonomi till 2055
I scenariot är den årliga genomsnittliga BNP-tillväxten 1,7 procent under perioden och strukturomvandlingen mot en högre andel tjänster i ekonomin fortsätter. Industrin ställer om till en mer grön produktion med hjälp av koldioxidinfångning och grönt stål.Rapporten innehåller även två alternativa scenarier och utgör en redovisning av regeringsuppdraget att publicera makroekonomiska långsiktsscenarier för utvecklingen av den svenska ekonomin.Scenarierna är en del av det underlag som Konjunkturinstitutet lämnar enligt 14a och 32 §§ klimatrapporteringsförordningen (2014:1434). Att beskriva en tänkbar utveckling av ekonomin för en så lång tidshorisont innebär stor osäkerhet vilket bör beaktas när resultaten tolkas.Basscenariot finns även publicerat i prognosdatabasen.Rättelse i avsnitt 5.2: Modellresultaten för alternativscenariot 2 har uppdaterats efter
den ursprungliga publiceringen. Uppdateringsdatum 2024-09-17.
Läs mer
-
|
Specialstudie
Juni
ETS2 efter 2030: Inom ESR, självständigt eller i EU ETS?
I rapporten finns en principiell analys, en diskussion utifrån resultaten från en allmän jämviktsstudie utförd av ett institut i Polen samt en diskussion baserad på data kring hur Sverige förhåller sig till andra EU-länder vad gäller ekonomi och växthusgasutsläpp.Sammantaget indikerar rapporten att Sverige skulle gynnas av att bryta ut ETS2 ur ESR, så att det skulle fungera som ett separat utsläppshandelssystem, likväl som av att föra in ETS2 i EU ETS. Det finns emellertid stora osäkerheter. Det gäller framför allt vilka krav som kommer ställas på de sektorer vars utsläpp fortsatt är kvar inom ESR och i vad mån förändringarna kan tänkas medföra krav på ytterligare kompensationer från länder med lägre BNP per capita.
Läs mer
-
|
Specialstudie
Februari 2024
Elasticiteter inom miljö-, klimat- och energiområdet
Denna specialstudie har som syfte att utveckla en allmän analysram för hur elasticiteter kan användas i utredningar inom miljö-, klimat- och energiområdet och att sammanställa relevanta skattningar av elasticiteter inom dessa områden.
Läs mer
-
|
Specialstudie
Januari
Ökade drivmedelspriser leder till liten kostnadsökning för de flesta näringslivsbranscher
Syftet med denna rapport är att analysera hur förändringar i drivmedelspriser påverkar kostnaderna i näringslivets branscher.
Läs mer
-
|
Specialstudie
December
Fördelningseffekter av bilstyrmedel för att nå klimatmålet 2030: En analys av inkomst- och geografisk dimension
Konjunkturinstitutet har gett i uppdrag till forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitutet (vti) att analysera fördelningseffekter till följd av olika bilstyrmedel för att uppnå 70 procentsmålet inom transportsektorn till 2030. Analysen genomförs med en kombination av aggregerad bilparksmodell och disaggregerade data över samtliga vuxna svenska individer och deras ägda personbilar.
Läs mer
-
|
Miljö, ekonomi och politik
Årlig rapport
Fördelningseffekter av klimatpolitiken hanteras bäst med annan politik
Höga ambitioner inom klimatpolitiken kan ge kännbara fördelningseffekter. Omfördelning hanteras dock bättre med fördelningspolitiska instrument än genom justeringar av klimatpolitiken. Klimatpolitikens inriktning bör vara att kostnadseffektivt minska utsläppen. Det är en av slutsatserna i Konjunkturinstitutets årliga miljöekonomiska rapport, ”Fördelningseffekter inom miljö- och klimatpolitik”.
Läs mer
-
|
Specialstudie
November
Analys av drivmedelspriser:
delrapportering av regeringsuppdrag
Konjunkturinstitutet har fått i uppdrag av regeringen att analysera drivmedelsprisernas utveckling (se gråruta nedan). Denna rapport utgör en delrapportering av uppdraget i enlighet med uppdragsbeskrivningen.
Läs mer
-
|
Specialstudie
November
Drivmedelsprisernas utveckling
Konjunkturinstitutet har fått i uppdrag av regeringen att analysera drivmedelspriser. Denna rapport är en del av uppdraget och har som syfte att analysera utvecklingen av drivmedelspriserna i Sverige samt hur dessa samt hur dessa har utvecklats relativt priserna i Sveriges grannländer.
Läs mer
-
|
Specialstudie
November
Reduktionsplikten och dieselpriset
Syftet med denna rapport är att undersöka hur mycket införandet och de höjningar som har gjorts av reduktionsplikten har påverkat dieselpriset i Sverige.
Läs mer
-
|
Specialstudie
November
Skatteförändringar och bensinpriset
Syftet med denna rapport är att analysera genomslaget av de skatteförändringar som gjordes under 2022 på bensinpriset.
Läs mer
-
|
Working Paper
156
The Environmental Medium-Term Economic (EMEC) Model: Version 4
Our objective with this working paper is to describe in full this latest version of the EMEC model and how we work with the model in reference and policy scenarios.By Vincent M. Otto and David von Below
Läs mer
-
|
Miljö, ekonomi och politik
Årlig rapport
Fit for 55 ger skäl att se över Sveriges klimatpolitik
När EU nu inför en striktare reglering av skogens och markens upptag av koldioxid och skärper sina utsläppsmål finns det skäl att se över den svenska klimatpolitiken. Dels för att hantera kraven på skogens koldioxidlagring på ett smart sätt. Dels för att när EU:s ambitioner på klimatområdet hamnar i paritet med de svenska ändras förutsättningarna för den svenska ”gå-före-politiken”. Ett alternativ är att formulera en svensk klimatpolitik som bättre harmonierar med EU:s och som låter Sverige utnyttja de flexibiliteter som finns inom EU:s politik. Detta skulle minska kostnaderna för att nå de nya klimatmålen, både för Sverige och för EU som helhet. Det framgår av Konjunkturinstitutets årliga rapport som lämnats till regeringen i dag.
Läs mer
-
|
Specialstudie
REPowerEU: effekter av finansiering via MSR
Syftet med REPowerEU-paketet är att minska beroendet av ryska fossila bränslen genom satsningar på bland annat energieffektivitet och förnybara energikällor. För detta bedöms ytterligare investeringar på 210 miljarder euro behövas. En, av flera, finansieringsåtgärder är riktad mot marknadsstabilitetsreserven (MSR) inom EU ETS. Tanken är att ta utsläppsrätter som ligger i reserven och auktionera ut dem till marknaden. Den centrala frågan som diskuteras i detta PM är i vad mån detta kommer leda till ökade utsläpp eller om framtida inmatningar till MSR kommer motverka en sådan utsläppsökning. I korthet är svaret att det beror på hur ETS-utsläppen utvecklas i närtid, men under tämligen realistiska antaganden – och den nya MSR-design som föreslås av EU-kommissionen i Fit-for-55-paketet – så blir sannolikt effekterna på de totala utsläppen låga eller inga alls.
Läs mer
-
|
Specialstudie
Juni 2022
Myndighetsgemensam vägledning om klimateffektbedömningar
Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Konjunkturinstitutet och Trafikverket har inom ramen för ett regeringsuppdrag tagit fram en myndighetsgemensam vägledning för bedömningar av hur olika styrmedel och åtgärder påverkar utsläppen och upptagen av växthusgaser och bidrar till klimatomställningen.
Läs mer
-
|
Specialstudie
EU ETS och koldioxidläckage
- gratis tilldelning och gränsjusteringsmekanism
I rapporten presenteras den faktiska tilldelningen av utsläppsrätter per anläggning i svenska CBAM-branscher.
Läs mer
-
|
Specialstudie
Förändrad bördefördelning och skärpt ETS – effekter på Sveriges ekonomi
Syftet med denna rapport är att skapa en uppfattning av hur förändringarna kan fortplantas genom ekonomin.
Läs mer
-
|
Miljö, ekonomi och politik
Årlig rapport
Svensk skog behöver en starkare klimatpolitik
Det finns ett stort klimatvärde av att kolet fortsatt är bundet i skog och mark eller i långlivade träprodukter i stället för att öka koncentrationen av koldioxid i atmosfären. En mer heltäckande klimatpolitik behövs för att bidra till detta. Det framgår av Konjunkturinstitutets årliga rapport för 2021 som studerar samspelet mellan skogen, klimatet och politiken.
Läs mer
-
|
Specialstudie
2021:28
Annulleringsmekanismens inverkan på konsekvenser av svenska åtgärder
Den här rapporten utgör Konjunkturinstitutets fjärde delstudie i ett pågående regeringsuppdrag om att analysera potentiella klimatåtgärder inom ramen för EU:s system för utsläppshandel (EU ETS). Uppdraget innebär bland annat att KI löpande ska analysera och redovisa de förslag som Europeiska kommissionen presenterar gällande EU ETS.
Läs mer
-
|
Specialstudie
2021:23
Utsläppshandel för byggnader och vägtransporter
Den här rapporten utgör Konjunkturinstitutets tredje delstudie inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag: ”Analysera potentiella klimatåtgärder inom ramen för EU:s system för utsläppshandel”.
Läs mer
-
|
Specialstudie
2021:12
Efterkonvertering av personbilar – en samhällsekonomisk analys
Denna rapport diskuterar förutsättningar för, och konsekvenser av, efterkonvertering av personbilar till etanol- eller gasdrift.
Läs mer
-
|
Specialstudie
2021:10
Potentiella klimatåtgärder inom ramen för EU:s system för utsläppshandel
Regeringen gav i juni 2020 Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera potentiella klimatåtgärder inom ramen för EU:s system för utsläppshandel. Denna rapport är framtagen inom ramen för uppdraget och omfattar en analys av vilka effekter en utvidgning av EU ETS med vägtransporter har för Sverige samt vilka effekter ett införande av en gränsjusteringsmekanism har för svenskt näringsliv.
Läs mer
-
|
Miljö, ekonomi och politik
Årlig rapport
Begränsad nytta med offentlig upphandling som klimatpolitiskt styrmedel
I regeringens klimatpolitiska handlingsplan lyfts offentlig upphandling fram som ett sätt att nå Sveriges klimatmål. Som svensk klimatpolitik är utformad riskerar emellertid de utsläppsminskningar som följer av klimathänsyn vid offentlig upphandling endast att omfördela utsläpp från ett område till ett annat. Endast då klimathänsynen vid upphandling riktas mot områden där den generella klimatpolitiken är svag kan den bidra till att de svenska utsläppsmålen nås till lägre kostnad. Klimathänsyn kan även tänkas bidra mer indirekt till målen, såsom genom spridning av ny utsläppssnål teknik. Utmaningarna är dock många och det finns mer träffsäkra styrmedel. Detta är några av slutsatserna i Konjunkturinstitutets årliga rapport som analyserar klimathänsyn i offentlig upphandling.
Läs mer
-
|
Specialstudie
KI 2020:1
Biodrivmedel och kolförråden
I denna specialstudie beskrivs biodrivmedlens klimategenskaper. Här beskrivs även ett globalt samhällsekonomiskt effektivt sätt att hantera biogena koldioxidutsläpp och upptag av koldioxid, samt den framväxande lagstiftningen som är avsedd att hantera detta.
Läs mer
-
|
Specialstudie
KI 2019:23
Reduktionsplikten – en analys av incitament och konsekvenser
År 2018 infördes en så kallad reduktionsplikt för drivmedelsleverantörer, tillsammans med en likformig beskattning av de fossila och biogena komponenterna i blanddrivmedel. Reduktionsplikten kräver att drivmedelsbolagen minskar utsläppen av växthusgaser genom inblandning av biodrivmedel.
Läs mer
-
|
Miljö, ekonomi och politik
Årlig rapport
Planerad politik når inte transportsektorns klimatmål
Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter ska på tio år minska med minst 70 procent. De styrmedel som ska bidra till att uppnå detta mål behöver bli kraftfullare. Exempelvis skulle beskattningen på låginblandade bränslen behöva höjas, vilket skulle innebära väsentligt höjda bränslepriser. De negativa fördelningseffekter som blir resultatet är exempel på de svårigheter klimatpolitiken kommer att möta för att uppnå målet.
Läs mer
-
|
Specialstudie
KI 2019:22
Styrning mot energi- och fossilsnåla fordon – en analys av det svenska bonus-malus-systemet
Styrning mot mer energieffektiva fordon kan behövas. Bonus-malus-systemet påverkar individernas nybilsval genom att göra nya bilar med höga utsläpp dyrare och de med låga utsläpp billigare. Det kan verka som ett rimligt styrmedel - det är enklare att nå utsläppsmålet med en mindre bränsletörstig bilpark. Men jämförelsen haltar. Rationella bilköpare tar de förväntade bränslepriserna i beaktande när de väljer bil. Om bränslepriserna är ”rätt” så kommer därmed även bilvalet att bli ”rätt”. Här finns redan befintlig styrning via reduktionsplikt och bränsleskatter.
Läs mer
-
|
Miljö, ekonomi och politik
Årlig rapport
Mer styrning krävs för att nå energipolitiska mål
Om vi ska nå Sveriges mål om lägre energiintensitet till 2030 behöver vi säkerställa att etappmålen för klimatutsläppen uppnås, inklusive det särskilda målet för transportsektorn. Dessutom krävs förstärkt styrning mot kostnadseffektiv energibesparing. Det visar Konjunkturinstitutets årliga miljöekonomiska rapport.
Läs mer
-
|
Specialstudie
KI-nr: 2018:23
Konsekvensanalys – internalisering av trafikens samhällsekonomiska kostnader
Syftet med denna rapport är att analysera vilka konsekvenser en fullständig internalisering av transporters samhällsekonomiska kostnader skulle innebära.
Läs mer
-
|
Working Paper
151
EU ETS emissions under the cancellation mechanism
Effects of national measuresFrom 2023 onwards, allowances held in the market stability reserve above the number of allowances auctioned the previous year will be cancelled. In this paper, we analyse what consequences additional national emission reductions in the EU ETS sector will have on total emissions given this new cancellation mechanism.By Björn Carlén, Anna Dahlqvist, Svante Mandell and Pelle Marklund
Läs mer
-
|
Specialstudie
KI-nr: 2018:10
Åtgärder på kort sikt minskar utsläppen mest
Den automatiska annulleringen av utsläppsrätter möjliggör för Sverige att genom lokala och nationella åtgärder påverka mängden utsläpp som ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. Men detta gäller endast under en kort tid.
Läs mer
-
|
Specialstudie 60
Kostnader och intäkter i Sverige av långsiktiga klimatförändringar – en litteraturöversikt
Regeringen har i regleringsbrev för 2017 gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera de samhällsekonomiska konsekvenserna för Sverige av långsiktiga klimatförändringar.En uppskattning av samhällets kostnader av en klimatförändring innebär i allt väsentligt en jämförelse mellan två eller flera olika tänkbara utvecklingsbanor, eller scenarier, för klimatet. De kan sägas vara projektioner av framtida klimatförhållanden som baseras på olika antaganden om bland annat befolkningsutveckling, ekonomisk utveckling, teknisk utveckling och klimatpolitik.
Läs mer
-
|
Specialstudie 59
Klimatpolitisk inventering – del 2
Sverige har i sitt klimatpolitiska ramverk satt upp egna mål som är mer ambitiösa än de mål som EU bestämt för oss. I denna rapport, som utgör del 2 av regeringsuppdraget Klimatpolitisk inventering, har som syfte att uppskatta var potentialen är störst för att införa eller skärpa en kostnadseffektiv insats av styrmedel.
Läs mer
-
|
Miljö, ekonomi och politik
Årlig rapport
Jordbruket bär tungt klimatpolitiskt lass
Konjunkturinstitutet har analyserat vem som bär klimatpolitikens kostnader. Dessa kostnader påverkar sektorer i ekonomin på olika sätt och kan resultera i strukturomvandling. En sektor som drabbas hårt beroende på hur politiken utformas är jordbrukssektorn.
Läs mer
-
|
Specialstudie 57
Oprecis klimatpolitik kan bli kostsam
Konjunkturinstitutet har granskat det klimatpolitiska ramverk för Sverige som anger mål för utsläpp av växthusgaser. Granskningen visar att den föreslagna klimatpolitiken kräver kraftigt förstärkta styrmedel, för med sig merkostnader för svensk ekonomi och leder till strukturomvandlingar, som särskilt drabbar jordbrukssektorn och boende i glesbygd. Riksdagen beslutar om ramverket i dag.
Läs mer
-
|
Miljö, ekonomi och politik
2016
Cirkulär ekonomi bör fokusera på miljöproblemen
I debatten framställs cirkulär ekonomi som en mirakelmedicin för fler jobb, högre tillväxt och bättre miljö. Särskilt viktiga anses styrmedel som uppmuntrar ökad resurseffektivitet, minskade avfallsströmmar, återvinning och återanvändning. Ett så snävt fokus riskerar att vilseleda miljöpolitiken och ger inte önskade effekter på jobb och tillväxt.
Läs mer
-
|
Specialstudie
51
Premiera rätt biobränslen i energibeskattningen
Sveriges ambition om 100 procent förnybar energi kommer till stor del att behöva mötas genom ökad användning av biodrivmedel. Men om den politiska styrningen inte blir träffsäkrare riskerar en storslagen satsning på biobränslen att bli onödigt kostsam och påverka både luften och klimatet negativt.
Läs mer
-
|
Miljö, ekonomi och politik
2015
Koldioxidskatten kan behöva höjas kraftigt om vi ska nå ambitiösa klimatmål
Transportsektorn är den stora utmaningen för svensk klimatpolitik. Därför kan koldioxidskatten behöva höjas kraftigt om vi ska nå ambitiösa klimatmål. Även en höjning av energiskatten på diesel kan behöva övervägas. Det är några av grundbultarna för en kostnadseffektiv omställning av den svenska transportsektorn från Konjunkturinstitutets miljöekonomiska rapport 2015.
Läs mer
-
|
Miljö, ekonomi och politik
2014
Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker
Den statliga styrningen på jordbruksområdet domineras av stöd i olika former. De breda miljöstöden fungerar mer som inkomststöd och ger endast små positiva miljöeffekter. Stöden som syftar till att omfördela inkomster ges till rika jordbruk i intensivt odlade områden med negativa miljöeffekter som följd. Det finns således ett behov av att öka träffsäkerheten i jordbrukspolitiken. Vår analys visar fem områden där styrning saknas eller inte fungerar som den ska.
Läs mer
-
|
Konsekvensanalys av EU:s klimat och energiramverk till 2030
Konjunkturinstitutet fick tillsammans med Energimyndigheten och Naturvårdsverket regeringens uppdrag att analysera konsekvenserna för Sverige av EU-kommissionens förslag till klimat- och energiramverk till 2030. Konjunkturinstitutets analys visar på 10 förutsättningar som gör det möjligt med en ambitiös klimatpolitik utan att kostnaderna blir onödigt höga:
Läs mer
-
|
Utsläppshandel kan minska klimatpolitikens kostnader
Handel mellan sektorer utanför EU:s nuvarande utsläppshandelssystem kan minska kostnaderna för att nå EU:s utsläppsmål till 2030. För Sveriges del beror värdet av handeln främst på hur stor utsläppskvot vi tilldelas och på hur kostnaderna för att minska utsläppen utvecklas.
Läs mer
-
|
Mål för energieffektivisering gör klimatpolitiken dyrare
Genom ett utsläppsmål, och inte genom särskilda mål för förnybar energi och energieffektivisering, ökar förutsättningarna att bedriva en kostnadseffektiv klimatpolitik. Konjunkturinstitutet har på regeringens uppdrag analyserat energieffektivisering som en del i EU-kommissionens förslag på klimat- och energipolitiskt ramverk till 2030.
Läs mer
-
|
Klimatmål nås till lägre kostnad med handel
EU-kommissionen föreslår en minskning av utsläppen utanför EU:s utsläppshandelssystem med 30 procent till 2030. Ambitiösa klimatmål innebär betydande samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige. Storskalig handel med utsläppsrätter mellan länder kan hålla nere kostnaden för klimatpolitiken.
Läs mer
-
|
Miljö, ekonomi och politik
2013
Snårig energipolitik ger mindre klimatnytta
Dagens klimat- och energipolitik utgör ett lapptäcke av skatter, subventioner och andra styrmedel som gör politiken dyr och ineffektiv. Det finns behov av att renodla politiken efter principen ett mål ett styrmedel. Med en kostnadseffektiv politik kan större effekter, som utsläppsminskningar nås. Det är några av de slutsatser som visas i årets miljöekonomiska rapport som lämnas till regeringen i dag.
Läs mer
-
|
Stöd till förnybar elproduktion bör ses över
I ett nytt pm analyserar Konjunkturinstitutet kostnadseffektiviteten i stöden till förnybar elproduktion.
Läs mer
-
|
Specialstudie
Specialstudie 35
Vem ska betala för den förnybara elkraften? – Analys av kvotplikten
I rapporten analyserar Konjunkturinstitutet de ekonomiska effekterna vid förändrade undantagsregler för kvotplikten inom elcertifikatssystemet för den elintensiva industrin. Resultaten pekar på liten långsiktig påverkan på samhällsekonomin.
Läs mer
-
|
Specialstudie
Specialstudie 34
Från vision till verklighet – En samhällsekonomisk analys av Färdplan 2050
Regeringens vision är att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. I den här rapporten analyserar Konjunkturinstitutet effekterna på samhällsekonomin av olika scenarier för färden mot 2050.
Läs mer
-
|
Verkningslöst med kommunala krav på energieffektivisering i byggsektorn
Kommunala särkrav är ett ineffektivt styrmedel, som inte påverkar de totala utsläppen utan enbart fördyrar klimatpolitiken. Konjunkturinstitutets analys visar att energieffektiviseringskrav inom boende- och byggsektorn inte leder till mindre utsläpp av koldioxid, utan bara till en omfördelning av utsläppen. Därmed instämmer Konjunkturinstitutet i konsekvensutredningens slutsatser.
Läs mer
-
|
Specialstudie 33
Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen
Högt ställda mål för förnybarhet och energieffektivisering leder till höjd ambitionsnivå i klimatpolitiken. Samtidigt ger ökade utsläppsmål motsvarande utsläppsminskning till lägre kostnad. Kostnaden för ambitiösa förnybarhets- och energieffektiviseringsmål måste därför motiveras av att de uppnår andra syften än minskade utsläpp av växthusgaser.
Läs mer
-
|
Specialstudie
Specialstudie 32
Mjuklänkning mellan EMEC och TIMES-Sweden
Projektets övergripande mål har varit att utveckla en metod för hur modellerna TIMES-Sweden och EMEC kan samverka för att bidra till att förbättra energipolitiska beslutsunderlag.
Läs mer
-
|
Miljö, ekonomi och politik
2012
Sverige når sannolikt klimatmålet för 2020
Klimatmålet för 2020 ser ut att nås med nuvarande bedömning av den ekonomiska utvecklingen och med befintliga nivåer på klimatpolitiska styrmedel som exempelvis koldioxidskatten. Men för att nå regeringens vision om kraftigt minskade utsläpp till 2050 kan utsläppen utanför EU:s utsläppshandelssystem behöva minska med så mycket som 25 procent mellan 2020 och 2030. Det visar Konjunkturinstitutets årliga utvärdering av miljöpolitiken.
Läs mer
-
|
Statistik för miljöekonomisk analys – behov, kvalitet och tillgänglighet
Tillgång till tillförlitlig statistik är en förutsättning för att bättre kunna förstå komplexa samband mellan ekonomi och miljö samt öka miljöpolitikens samhällsekonomiska effektivitet. I dagsläget är energi- och miljöstatistiken bristfällig och i flera fall svårtillgänglig.
Läs mer
-
|
Specialstudie
Specialstudie 28
Är energieffektivisering effektiv miljöpolitik eller långdistans i ett ekorrhjul?
Från ett strikt ekonomiskt perspektiv kan rekyleffekten ses som en oproblematisk ekonomisk dynamik som följer av teknologisk utveckling. Rekyleffekten blir ett problem först när det finns restriktioner för den ekonomiska tillväxten i form av energi- och miljömål.
Läs mer
-
|
Specialstudie
Specialstudie 26
Samhällsekonomiska effekter av två styrmedel för minskade avfallsmängder
Nya styrmedel behövs för att nå regeringens mål om att den totala mängden genererat avfall inte ska öka. Konjunkturinstitutet har analyserat effekterna av en differentierad moms respektive en råvaruskatt.
Läs mer
-
|
Specialstudie
Specialstudie 25: Klimatpolitikens utmaningar under mandatperioden
Klimatpolitikens utmaningar under mandatperioden
Sverige har länge fört en ambitiös miljö- och klimatpolitik, där införandet av koldioxidskatten utgör en viktig komponent. Samtidigt har den höga ambitionsnivån lett till införandet av styrmedel, som på vissa områden blivit för många. För att klimatpolitiken ska nå målet utan resursslöseri krävs det att den är kostnadseffektiv. Hur en sådan politik kan utformas beskrivs i rapporten.
Läs mer
-
|
Specialstudie
Specialstudie 23
En utvärdering av det ekonomiska stödet till åtgärder för att främja hållbara städer
Det ekonomiska stödet till åtgärder för att främja hållbara städer är inte ett kostnadseffektivt styrmedel. En fortsatt satsning kan inte motiveras utifrån minskningen av växthusgaser. Det visar Konjunkturinstitutets utvärdering.
Läs mer
-
|
Specialstudie
Specialstudie 22
Kostnadseffektiviteten i stödet till energiinvesteringar i lokaler för offentlig verksamhet
Konjunkturinstitutet har analyserat Offrot-stödets kostnadseffektivitet som ett uppdrag för Boverket. I maj 2005 infördes Offrot-stödet till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet.
Läs mer
-
|
Specialstudie
Specialstudie 14
Ekonomisk värdering av biologisk mångfald ger bättre beslutsunderlag
Konjunkturinstitutet har på uppdrag av Miljödepartementet undersökt möjligheten att värdera biologisk mångfald ekonomiskt. Analysen visar att en ekonomisk värdering ger bättre beslutsunderlag eftersom en sådan värdering lättare synliggör effekterna av förändrad biologisk mångfald.
Läs mer
-
|
Specialstudie
Specialstudie 13
Samhällsekonomiska värderingar av luft- och bullerrelaterade hälsoproblem
Ökad transparens i åtgärders kostnader och effekter skulle kunna leda till effektivare insatser och till en större allmän acceptans av beslutade hälsoförbättrande åtgärder inom miljöpolitiken.
Läs mer
-
|
Specialstudie
Specialstudie 12
En utvärdering av kostnadseffektiviteten i klimatinvesteringsprogrammen
Konjunkturinstitutet har analyserat hur klimatinvesteringsprogrammen (Klimp), som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser, har fördelats. Analysen visar att åtminstone 39 procent av bidragen, motsvarande 432 miljoner kronor, skulle kunna ha fördelats mer kostnadseffektivt, vilket skulle kunna ha minskat utsläppen av växthusgaser med ytterligare 73 000 ton.
Läs mer
-
|
Specialstudie
Specialstudie 10
Konsekvenser för skogsindustrin vid ett eventuellt införande av en svensk kilometerskatt
Konjunkturinstitutet har analyserat hur en svensk kilometerskatt påverkar trävaruindustrin och massa- och pappersindustrin. Resultaten visar att effekterna totalt sett blir små, men stora lokala effekter kan inte uteslutas. Produktionen minskar med 0,4-1,3 procent, vinsterna blir i stort oförändrade och vägtransporterna minskar med mellan 4-19 procent.
Läs mer
-
|
Specialstudie
Specialstudie 8
Kostnadseffektiva styrmedel i den svenska klimat- och energipolitiken?
I rapporten analyserar vi hur en utvärdering av kostnadseffektiviteten i energi- och klimatpolitiska styrmedel kan göras. Kostnadseffektivitet är viktigt för politikens legitimitet; styrmedel som medför onödigt höga kostnader för ekonomins aktörer riskerar att motarbetas, och innebär dessutom ett slöseri med samhällets resurser.
Läs mer
-
|
Specialstudie
Specialstudie 4
Ecosystems, Sustainability and Growth for Sweden during 1991-2001
I denna rapport beräknas värdet av förändringar i ekosystemtjänster, som inte är marknadsprissatta, tillhandahållna av fyra naturkapital; våtmark, skog, jordbrukslandsskap och luftkvalitet. Resultaten visar att förändringen i nettovälfärden under perioden 1991-2001 är positiv men att nyttjandet av naturtillgångarna ej är hållbart.
Läs mer