Publicerat inom miljöekonomi


  • 2017-06-14 |

    Oprecis klimatpolitik kan bli kostsam


    Konjunkturinstitutet har granskat det klimatpolitiska ramverk för Sverige som anger mål för utsläpp av växthusgaser. Granskningen visar att den föreslagna klimatpolitiken kräver kraftigt förstärkta styrmedel, för med sig merkostnader för svensk ekonomi och leder till strukturomvandlingar, som särskilt drabbar jordbrukssektorn och boende i glesbygd. Riksdagen beslutar om ramverket i dag.
    Läs mer

  • 2016-12-05 | Miljö, ekonomi och politik 2016

    Cirkulär ekonomi bör fokusera på miljöproblemen


    I debatten framställs cirkulär ekonomi som en mirakelmedicin för fler jobb, högre tillväxt och bättre miljö. Särskilt viktiga anses styrmedel som uppmuntrar ökad resurseffektivitet, minskade avfallsströmmar, återvinning och återanvändning. Ett så snävt fokus riskerar att vilseleda miljöpolitiken och ger inte önskade effekter på jobb och tillväxt.
    Läs mer

  • 2016-06-30 | Specialstudie 51

    Premiera rätt biobränslen i energibeskattningen


    Sveriges ambition om 100 procent förnybar energi kommer till stor del att behöva mötas genom ökad användning av biodrivmedel. Men om den politiska styrningen inte blir träffsäkrare riskerar en storslagen satsning på biobränslen att bli onödigt kostsam och påverka både luften och klimatet negativt.
    Läs mer

  • 2015-12-10 | Miljö, ekonomi och politik 2015

    Koldioxid­skatten kan behöva höjas kraftigt om vi ska nå ambitiösa klimatmål


    Transportsektorn är den stora utmaningen för svensk klimatpolitik. Därför kan koldioxidskatten behöva höjas kraftigt om vi ska nå ambitiösa klimatmål. Även en höjning av energiskatten på diesel kan behöva övervägas. Det är några av grundbultarna för en kostnadseffektiv omställning av den svenska transportsektorn från Konjunkturinstitutets miljöekonomiska rapport 2015.
    Läs mer

  • 2014-12-10 | Miljö, ekonomi och politik 2014

    Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker


    Den statliga styrningen på jordbruksområdet domineras av stöd i olika former. De breda miljöstöden fungerar mer som inkomststöd och ger endast små positiva miljöeffekter. Stöden som syftar till att omfördela inkomster ges till rika jordbruk i intensivt odlade områden med negativa miljöeffekter som följd. Det finns således ett behov av att öka träffsäkerheten i jordbrukspolitiken. Vår analys visar fem områden där styrning saknas eller inte fungerar som den ska. 
    Läs mer

  • 2014-10-30 |

    Konsekvensanalys av EU:s klimat och energiramverk till 2030


    Konjunkturinstitutet fick tillsammans med Energimyndigheten och Naturvårdsverket regeringens uppdrag att analysera konsekvenserna för Sverige av EU-kommissionens förslag till klimat- och energiramverk till 2030. Konjunkturinstitutets analys visar på 10 förutsättningar som gör det möjligt med en ambitiös klimatpolitik utan att kostnaderna blir onödigt höga:
    Läs mer

  • 2014-06-30 |

    Utsläppshandel kan minska klimatpolitikens kostnader


    Handel mellan sektorer utanför EU:s nuvarande utsläppshandelssystem kan minska kostnaderna för att nå EU:s utsläppsmål till 2030. För Sveriges del beror värdet av handeln främst på hur stor utsläppskvot vi tilldelas och på hur kostnaderna för att minska utsläppen utvecklas.
    Läs mer

  • 2014-06-27 |

    Mål för energieffektivisering gör klimatpolitiken dyrare


    Genom ett utsläppsmål, och inte genom särskilda mål för förnybar energi och energieffektivisering, ökar förutsättningarna att bedriva en kostnadseffektiv klimatpolitik. Konjunkturinstitutet har på regeringens uppdrag analyserat energieffektivisering som en del i EU-kommissionens förslag på klimat- och energipolitiskt ramverk till 2030.
    Läs mer

  • 2014-06-02 |

    Klimatmål nås till lägre kostnad med handel


    EU-kommissionen föreslår en minskning av utsläppen utanför EU:s utsläppshandelssystem med 30 procent till 2030. Ambitiösa klimatmål innebär betydande samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige. Storskalig handel med utsläppsrätter mellan länder kan hålla nere kostnaden för klimatpolitiken.
    Läs mer

  • 2013-12-10 | Miljö, ekonomi och politik 2013

    Snårig energipolitik ger mindre klimatnytta


    Dagens klimat- och energipolitik utgör ett lapptäcke av skatter, subventioner och andra styrmedel som gör politiken dyr och ineffektiv. Det finns behov av att renodla politiken efter principen ett mål ett styrmedel. Med en kostnadseffektiv politik kan större effekter, som utsläppsminskningar nås. Det är några av de slutsatser som visas i årets miljöekonomiska rapport som lämnas till regeringen i dag.
    Läs mer

  • 2013-10-22 |

    Stöd till förnybar elproduktion bör ses över


    I ett nytt pm analyserar Konjunkturinstitutet kostnadseffektiviteten i stöden till förnybar elproduktion.
    Läs mer

  • 2013-10-02 | Specialstudie Specialstudie 35

    Vem ska betala för den förnybara elkraften? – Analys av kvotplikten


    I rapporten analyserar Konjunkturinstitutet de ekonomiska effekterna vid förändrade undantagsregler för kvotplikten inom elcertifikatssystemet för den elintensiva industrin. Resultaten pekar på liten långsiktig påverkan på samhällsekonomin.
    Läs mer

  • 2013-09-16 | Specialstudie Specialstudie 34

    Från vision till verklighet – En samhällsekonomisk analys av Färdplan 2050


    Regeringens vision är att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. I den här rapporten analyserar Konjunkturinstitutet effekterna på samhällsekonomin av olika scenarier för färden mot 2050.
    Läs mer

  • 2013-09-04 |

    Verkningslöst med kommunala krav på energieffektivisering i byggsektorn


    Kommunala särkrav är ett ineffektivt styrmedel, som inte påverkar de totala utsläppen utan enbart fördyrar klimatpolitiken. Konjunkturinstitutets analys visar att energieffektiviseringskrav inom boende- och byggsektorn inte leder till mindre utsläpp av koldioxid, utan bara till en omfördelning av utsläppen. Därmed instämmer Konjunkturinstitutet i konsekvensutredningens slutsatser.
    Läs mer

  • 2013-01-15 | Specialstudie 33

    Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen


    Högt ställda mål för förnybarhet och energieffektivisering leder till höjd ambitionsnivå i klimatpolitiken. Samtidigt ger ökade utsläppsmål motsvarande utsläppsminskning till lägre kostnad. Kostnaden för ambitiösa förnybarhets- och energieffektiviseringsmål måste därför motiveras av att de uppnår andra syften än minskade utsläpp av växthusgaser.
    Läs mer

  • 2013-01-08 | Specialstudie Specialstudie 32

    Mjuklänkning mellan EMEC och TIMES-Sweden


    Projektets övergripande mål har varit att utveckla en metod för hur modellerna TIMES-Sweden och EMEC kan samverka för att bidra till att förbättra energipolitiska beslutsunderlag.
    Läs mer

  • 2012-12-06 | Miljö, ekonomi och politik 2012

    Sverige når sannolikt klimatmålet för 2020


    Klimatmålet för 2020 ser ut att nås med nuvarande bedömning av den ekonomiska utvecklingen och med befintliga nivåer på klimatpolitiska styrmedel som exempelvis koldioxidskatten. Men för att nå regeringens vision om kraftigt minskade utsläpp till 2050 kan utsläppen utanför EU:s utsläppshandelssystem behöva minska med så mycket som 25 procent mellan 2020 och 2030. Det visar Konjunkturinstitutets årliga utvärdering av miljöpolitiken.
    Läs mer

  • 2012-06-15 |

    Statistik för miljöekonomisk analys – behov, kvalitet och tillgänglighet


    Tillgång till tillförlitlig statistik är en förutsättning för att bättre kunna förstå komplexa samband mellan ekonomi och miljö samt öka miljöpolitikens samhällsekonomiska effektivitet. I dagsläget är energi- och miljöstatistiken bristfällig och i flera fall svårtillgänglig. 
    Läs mer

  • 2011-12-22 | Specialstudie Specialstudie 28

    Är energieffektivisering effektiv miljöpolitik eller långdistans i ett ekorrhjul?


    Från ett strikt ekonomiskt perspektiv kan rekyleffekten ses som en oproblematisk ekonomisk dynamik som följer av teknologisk utveckling. Rekyleffekten blir ett problem först när det finns restriktioner för den ekonomiska tillväxten i form av energi- och miljömål.
    Läs mer

  • 2011-05-27 | Specialstudie Specialstudie 26

    Samhällsekonomiska effekter av två styrmedel för minskade avfallsmängder


    Nya styrmedel behövs för att nå regeringens mål om att den totala mängden genererat avfall inte ska öka. Konjunkturinstitutet har analyserat effekterna av en differentierad moms respektive en råvaruskatt.
    Läs mer

  • 2011-03-11 | Specialstudie Specialstudie 25: Klimatpolitikens utmaningar under mandatperioden

    Klimatpolitikens utmaningar under mandatperioden


    Sverige har länge fört en ambitiös miljö- och klimatpolitik, där införandet av koldioxidskatten utgör en viktig komponent. Samtidigt har den höga ambitionsnivån lett till införandet av styrmedel, som på vissa områden blivit för många. För att klimatpolitiken ska nå målet utan resursslöseri krävs det att den är kostnadseffektiv. Hur en sådan politik kan utformas beskrivs i rapporten.
    Läs mer

  • 2010-05-20 | Specialstudie Specialstudie 23

    En utvärdering av det ekonomiska stödet till åtgärder för att främja hållbara städer


    Det ekonomiska stödet till åtgärder för att främja hållbara städer är inte ett kostnadseffektivt styrmedel. En fortsatt satsning kan inte motiveras utifrån minskningen av växthusgaser. Det visar Konjunkturinstitutets utvärdering.
    Läs mer

  • 2009-06-30 | Specialstudie Specialstudie 22

    Kostnadseffektiviteten i stödet till energiinvesteringar i lokaler för offentlig verksamhet


    Konjunkturinstitutet har analyserat Offrot-stödets kostnadseffektivitet som ett uppdrag för Boverket. I maj 2005 infördes Offrot-stödet till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet.
    Läs mer

  • 2007-12-19 | Specialstudie Specialstudie 14

    Ekonomisk värdering av biologisk mångfald ger bättre beslutsunderlag


    Konjunkturinstitutet har på uppdrag av Miljödepartementet undersökt möjligheten att värdera biologisk mångfald ekonomiskt. Analysen visar att en ekonomisk värdering ger bättre beslutsunderlag eftersom en sådan värdering lättare synliggör effekterna av förändrad biologisk mångfald. 
    Läs mer

  • 2007-12-19 | Specialstudie Specialstudie 13

    Samhällsekonomiska värderingar av luft- och bullerrelaterade hälsoproblem


    Ökad transparens i åtgärders kostnader och effekter skulle kunna leda till effektivare insatser och till en större allmän acceptans av beslutade hälsoförbättrande åtgärder inom miljöpolitiken.
    Läs mer

  • 2007-05-03 | Specialstudie Specialstudie 12

    En utvärdering av kostnadseffektiviteten i klimatinvesteringsprogrammen


    Konjunkturinstitutet har analyserat hur klimatinvesteringsprogrammen (Klimp), som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser, har fördelats. Analysen visar att åtminstone 39 procent av bidragen, motsvarande 432 miljoner kronor, skulle kunna ha fördelats mer kostnadseffektivt, vilket skulle kunna ha minskat utsläppen av växthusgaser med ytterligare 73 000 ton.
    Läs mer

  • 2006-12-13 | Specialstudie Specialstudie 10

    Konsekvenser för skogsindustrin vid ett eventuellt införande av en svensk kilometerskatt


    Konjunkturinstitutet har analyserat hur en svensk kilometerskatt påverkar trävaruindustrin och massa- och pappersindustrin. Resultaten visar att effekterna totalt sett blir små, men stora lokala effekter kan inte uteslutas. Produktionen minskar med 0,4-1,3 procent, vinsterna blir i stort oförändrade och vägtransporterna minskar med mellan 4-19 procent.
    Läs mer

  • 2005-11-16 | Specialstudie Specialstudie 8

    Kostnadseffektiva styrmedel i den svenska klimat- och energipolitiken?


    I rapporten analyserar vi hur en utvärdering av kostnadseffektiviteten i energi- och klimatpolitiska styrmedel kan göras. Kostnadseffektivitet är viktigt för politikens legitimitet; styrmedel som medför onödigt höga kostnader för ekonomins aktörer riskerar att motarbetas, och innebär dessutom ett slöseri med samhällets resurser.
    Läs mer

  • 2004-05-26 | Specialstudie Specialstudie 4

    Ecosystems, Sustainability and Growth for Sweden during 1991-2001


    I denna rapport beräknas värdet av förändringar i ekosystemtjänster, som inte är marknadsprissatta, tillhandahållna av fyra naturkapital; våtmark, skog, jordbrukslandsskap och luftkvalitet. Resultaten visar att förändringen i nettovälfärden under perioden 1991-2001 är positiv men att nyttjandet av naturtillgångarna ej är hållbart.
    Läs mer

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb