Priseffekten av den förändrade reduktionsplikten 2025

Den 1 juli 2025 höjdes den svenska reduktionsplikten från 6 till 10 procent både för diesel och bensin. Det blev också möjligt för drivmedelsbolagen att uppfylla reduktionsplikten genom att förvärva utsläppsminskningar som uppnåtts via leverans av fossilfri el från publika laddstationer. Vid samma tillfälle justerades även skatten på drivmedlen för att kompensera för priseffekten av den förändrade reduktionsplikten. Syftet med den nya utformningen av reduktionsplikten är att bidra till att Sverige uppfyller sina åtaganden enligt ansvarsfördelningsförordningen (ESR) till 2030, samtidigt som styrmedlet blir mer teknikneutralt genom att det breddas till att även främja elektrifieringen av transportsektorn.

I denna rapport jämförs drivmedelspriserna i Sverige, Danmark, Finland, Tyskland och EU som helhet tre månader före och efter policyförändringarna i Sverige den 1 juli 2025. Dieselpriset exklusive skatt före och efter regeländringarna var lägre än i Danmark men något högre än i Tyskland och över genomsnittet inom EU27. Dieselpriset inklusive skatter i Sverige ligger under både grannländernas nivåer och genomsnittet inom EU27 både före och efter policyförändringarna. Det svenska bensinpriset exklusive och inklusive skatter uppvisar ett liknande mönster som diesel. Sammantaget pekar jämförelserna på att de svenska drivmedelspriserna vid pump är lägre än i våra grannländer under den studerande perioden.

Utöver prisjämförelsen mellan länder studeras effekten av höjningen av reduktionsplikten och skatteförändringar den 1 juli 2025 på de svenska drivmedelspriserna. I analysen tillämpas både en teoretisk och en empirisk ansats för att få en fördjupad förståelse av hur inblandning och elkrediter kan påverka drivmedelspriserna.

Den teoretiska modellen visar på två motverkande effekter. Den skärpta reduktionsplikten innebär att en större andel biodrivmedel behöver blandas in, vilket har en prishöjande effekt. Emellertid innebär möjligheten att använda elkrediter att prishöjningen dämpas jämfört med om reduktionsplikten enbart hade uppfyllts genom inblandning av biodrivmedel). Våra beräkningar indikerar att elkrediter i dagsläget kan minska inblandning av biodrivmedel med ca 0,1 procentenheter för diesel och 0,2 procentenheter för bensin jämfört med om plikten enbart uppfylls med hjälp av inblandning av biodrivmedel. Resultaten visar även att användningen av elkrediter kan dämpa prisökningen till följd av högre inblandning av biodrivmedel med upp till 1,3 öre per liter, vilket motsvarar ca 2,9 procent av den förväntade prisökningen utan elkrediter både för diesel och bensin. Detta innebär att elkrediternas påverkan på pumppriset förväntas vara liten. I stället är det den faktiska inblandningen av biodrivmedel som avgör reduktionspliktens inverkan på drivmedelspriserna.

Den empiriska analysen pekar på att den förändrade reduktionspliktens totala påverkan (inklusive elkrediter) på dieselpriset vid pump ligger mellan 0,5 och 0,7 kronor per liter. Motsvarande effekt för bensin uppskattas till mellan 0,4 och 0,8 kronor per liter. Den totala effekten av reduktionsplikten och skattelättnaden på dieselpriset beräknas uppgå till mellan 0,1 och 0,3 kronor per liter. Motsvarande prisspann är cirka 0,1–0,3 kronor per liter för bensin (beaktat både den teoretiska och empiriska skattningen).