2026-03-25
Återhämtningen fortsätter trots kriget i Mellanöstern
Tillväxten i den svenska ekonomin bromsar in det första kvartalet i år när konsumtionen växer långsammare. Men i takt med att inhemsk efterfrågan växer snabbare ebbar lågkonjunkturen ut mot slutet av 2026. Kriget i Mellanöstern har en viss dämpande effekt på ekonomin genom framför allt högre inflation.
Från pressträffen den 25 mars
Återhämtningen på arbetsmarknaden tar längre tid och det dröjer till slutet av 2027 innan arbetslösheten har minskat till en ungefär normal nivå.
I år och nästa år blir KPIF-inflationen fortsatt något lägre än inflationsmålet på 2 procent. De högre oljepriserna bedöms dock höja inflationen med 0,6 procentenheter 2026 och 0,2 procentenheter 2027. Riksbanken höjer räntan i slutet av 2026.
Prognosen vilar på antagandet att de makroekonomiska effekterna av kriget i Mellanöstern blir små och gradvis börjar ebba ut efter sommaren. Om så inte skulle bli fallet kan de negativa effekterna av kriget bli betydligt mer omfattande, vilket visas i ett alternativscenario.
Den förda finanspolitiken innebär att det strukturella offentliga sparandet blir betydligt lägre än överskottsmålet i år. Det låga strukturella sparandet i utgångsläget begränsar budgetutrymmet för perioden 2027–2030 som sammantaget uppgår till cirka 60 miljarder kronor.
| 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | 2030 | |
| BNP till marknadspris | 1,5 | 2,5 | 2,8 | 1,4 | 1,6 | 1,9 |
| BNP per invånare | 1,3 | 2,4 | 2,8 | 1,2 | 1,4 | 1,6 |
| BNP, kalenderkorrigerad | 1,8 | 2,2 | 2,6 | 1,7 | 1,7 | 1,9 |
| BNP, KIX-vägd (1) | 1,9 | 1,8 | 2,0 | 1,9 | 1,8 | 1,8 |
| KPI, KIX-vägd (1) | 2,7 | 2,7 | 2,3 | 2,2 | 2,2 | 2,2 |
| Bytesbalans (2) | 5,2 | 4,1 | 3,5 | 2,8 | 2,5 | 2,5 |
| Arbetade timmar (3) | -0,4 | 0,6 | 1,5 | 0,8 | 0,7 | 0,5 |
| Sysselsättning | 0,4 | 1,0 | 1,1 | 1,0 | 0,6 | 0,5 |
| Arbetslöshet (4) | 8,8 | 8,4 | 7,8 | 7,2 | 7,1 | 7,0 |
| Arbetsmarknadsgap (4) | -1,9 | -1,5 | -0,5 | -0,2 | 0,0 | 0,0 |
| BNP-gap (6) | -1,8 | -0,8 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Timlön (7) | 3,7 | 3,4 | 3,3 | 3,3 | 3,2 | 3,3 |
| Arbetskostnad per timme (3,8) | 2,1 | 3,6 | 3,5 | 3,5 | 3,2 | 3,3 |
| Produktivitet (3) | 2,1 | 1,4 | 1,0 | 0,8 | 1,0 | 1,4 |
| KPI | 0,7 | 0,9 | 2,2 | 3,3 | 2,4 | 2,1 |
| KPIF | 2,6 | 1,7 | 1,6 | 2,6 | 2,0 | 2,0 |
| Styrränta (9,10) | 1,75 | 2,00 | 2,25 | 2,75 | 2,75 | 2,75 |
| Tioårig statsobligationsränta (9) | 2,5 | 2,8 | 2,9 | 3,1 | 3,2 | 3,1 |
| Kronindex (KIX) (11) | 119,7 | 116,2 | 116,0 | 115,1 | 114,2 | 113,2 |
| Offentligt finansiellt sparande (2) | -1,5 | -2,6 | -2,2 | -1,1 | -0,8 | -0,6 |
| Strukturellt sparande (12) | -0,4 | -2,1 | -2,2 | -1,2 | -1,0 | -0,7 |
| Justerat strukturellt sparande (12) | -0,1 | -1,1 | -1,1 | -0,7 | -0,3 | 0,0 |
| Maastrichtskuld (2) | 35,1 | 36,8 | 37,6 | 38,1 | 38,6 | 38,9 |
1 KIX-vägd BNP och KIX-vägd KPI är aggregat som vägs samman med hjälp av Riksbankens KIX-vikter. I KIX ingår Sveriges 32 viktigaste handelspartners.
2 Procent av BNP.
3 Kalenderkorrigerad.
4 Procent av arbetskraften.
5 Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar.
6 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP.
7 Enligt konjunkturlönestatistiken.
8 Avser anställdas timmar.
9 Procent.
10 Vid årets slut.
11 Index 1992–11–18=100.
12 Procent av potentiell BNP.
