2025-03-26
Bräcklig återhämtning i år
Sverige befinner sig i en lågkonjunktur där hög inflation och osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen håller tillbaka både konsumtion och investeringar. Osäkerheten gör dessutom att det finns en risk att den svaga konjunkturutvecklingen fortsätter längre än vad som prognosticeras.
Hushållen har ett högt sparande i utgångsläget och reallönerna ökar i år. När inflationen vänder nedåt bidrar det till att hushållen kan öka konsumtionen snabbare, vilket blir en viktig drivkraft för konjunkturåterhämtningen det andra halvåret i år.
Återhämtningen i ekonomin fortsätter nästa år men lågkonjunkturen består och arbetslösheten är tydligt förhöjd ännu i slutet av 2026. KPIF-inflationen dämpas senare i år och blir några tiondelar lägre än inflationsmålet nästa år. Riksbanken bedöms därför inte ändra styrräntan i år eller nästa år.
Det sammantagna budgetutrymmet för 2026–2029 beräknas uppgå till ca 170 miljarder kronor, vilket successivt tas i anspråk de kommande fyra åren.
Prognosen baseras på antagandet att de tullar som USA redan infört blir kvar och att det dessutom genomförs tullhöjningar på i genomsnitt 10 procent på alla andra importprodukter. Sammantaget bedöms konsekvenserna av tullarna i sig bli begränsade både på inflation och tillväxt i såväl Sverige som EU som helhet, medan effekterna för USA förväntas bli större. De försvarssatsningar som har aviserats i många europeiska länder antas inte heller få någon större påverkan på den ekonomiska utvecklingen i år och nästa år, dels på grund av att de tar tid att genomföra, dels på grund av ett högt importinnehåll.
|
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
2029 |
---|---|---|---|---|---|---|
BNP till marknadspris |
1,0 |
1,7 |
2,9 |
2,7 |
1,6 |
1,8 |
BNP per invånare |
0,7 |
1,5 |
2,7 |
2,5 |
1,3 |
1,6 |
BNP, kalenderkorrigerad |
1,0 |
1,9 |
2,7 |
2,5 |
1,8 |
1,9 |
BNP, KIX-vägd (1) |
1,8 |
1,7 |
2,1 |
2,2 |
2,0 |
1,9 |
KPI, KIX-vägd (1) |
3,0 |
2,7 |
2,3 |
2,2 |
2,2 |
2,2 |
Bytesbalans (2) |
7,0 |
7,5 |
6,6 |
6,2 |
5,6 |
5,2 |
Arbetade timmar (3) |
–0,3 |
0,5 |
1,1 |
1,4 |
0,7 |
0,5 |
Sysselsättning |
–0,5 |
0,2 |
1,1 |
1,3 |
1,0 |
0,5 |
Arbetslöshet (4) |
8,4 |
8,9 |
8,6 |
7,9 |
7,3 |
7,2 |
Arbetsmarknadsgap (4) |
–1,5 |
–1,6 |
–1,0 |
–0,2 |
0,0 |
0,0 |
BNP-gap (6) |
–1,9 |
–1,7 |
–0,8 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
Timlön (7) |
4,1 |
3,6 |
3,4 |
3,4 |
3,4 |
3,4 |
Arbetskostnad per timme (3,8) |
4,5 |
2,6 |
3,8 |
3,4 |
3,4 |
3,4 |
Produktivitet (3) |
1,3 |
1,4 |
1,4 |
1,1 |
1,0 |
1,4 |
KPI |
2,8 |
0,7 |
1,5 |
2,0 |
2,2 |
2,4 |
KPIF |
1,9 |
2,5 |
1,7 |
2,0 |
2,0 |
2,0 |
Styrränta (9,10) |
2,75 |
2,25 |
2,25 |
2,25 |
2,50 |
2,50 |
Tioårig statsobligationsränta (9) |
2,2 |
2,5 |
2,7 |
2,8 |
3,0 |
3,1 |
Kronindex (KIX) (11) |
125,9 |
121,8 |
120,8 |
120,3 |
119,8 |
119,3 |
Offentligt finansiellt sparande (2) |
–1,5 |
–0,4 |
–0,3 |
–0,1 |
0,2 |
0,1 |
Strukturellt sparande (12) |
0,3 |
0,5 |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
Maastrichtskuld (2) |
33,8 |
33,5 |
33,1 |
32,8 |
32,8 |
32,8 |
1 KIX-vägd BNP och KPI är aggregat som vägs samman med hjälp av Riksbankens KIX-vikter. I KIX ingår Sveriges 32 viktigaste handelspartners.
2 Procent av BNP.
3 Kalenderkorrigerad.
4 Procent av arbetskraften.
5 Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar.
6 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP.
7 Enligt konjunkturlönestatistiken.
8 Avser anställdas timmar.
9 Procent.
10 Avser tillämpad styrränta vid årets slut. Räntebeslutet i december 2024 tillämpades i januari 2025
11 Index 1992–11–18=100.
12 Procent av potentiell BNP.