Våra prognoser

Arbetet med att ta fram en konjunkturprognos börjar med ett internt startmöte. Startmötet är en gemensam utgångspunkt för prognosens olika delar. På mötet går vi igenom frågor som väntas bli viktiga, ny statistik och andra indikatorer som kommit in sedan den senaste prognosen.

Efter startmötet inleds själva prognosarbetet. Eftersom Sveriges ekonomi är starkt utrikesberoende gör vi först en prognos för den internationella ekonomin. Vi gör också en preliminär prognos för räntor och växelkurs.

Konjunkturbarometern viktigt prognosunderlag

Ett annat underlag är information som grundar sig på förväntningar. Vår egen Konjunkturbarometer är exempel på sådan information.

Konjunkturbarometern ger en snabb bild av svenska företag och hushålls syn på ekonomin, både utfall, nuläge och förväntningar för viktiga ekonomiska variabler.

En gemensam bild av svensk ekonomi

Efter det första gemensamma stormötet fortsätter arbetet med att göra en prognos för de enskilda variablerna som till exempel BNP, efterfråge-, produktion- och inkomstsidan, arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner, inflation och offentliga finanser.

Därefter presenterar specialisterna på de olika områdena sina prognosförslag. Prognoserna för de olika variablerna ska hänga ihop, därför innebär prognosarbetet ett stort antal större och mindre omräkningar. När prognoserna på kort sikt (ca två år) har börjat sätta sig beräknas ett medelfristikt scenario på lite längre sikt fram. Mot slutet träffas alla specialister igen vid ett avstämningsmöte för att göra en sista kontroll av att prognosens olika delar är konsistenta och för att avsluta beräkningsarbetet.

Parallellt med prognosberäkningarna skriver de områdesansvariga experterna texter om sina respektive områden till rapporten Konjunkturläget. Texternas innehåll och språk diskuteras och granskas. Målet är att så många som möjligt ska kunna ta del av rapporten. Därför arbetar vi mycket med pedagogik och begriplighet.