Miljöekonomi
Konjunkturinstitutet gör samhällsekonomiska analyser för att ge bättre beslutsunderlag och en effektivare miljöpolitik.
Miljöekonomi är ett område inom nationalekonomi som behandlar miljö- och klimatfrågor. Utgångspunkten är kopplingen samhällsekonomi och miljö, och att effektivt hushålla med begränsade resurser.
Tillämpad forskning, uppdrag och modellutveckling
På Konjunkturinstitutet arbetar den miljöekonomiska enheten med att utvärdera miljöpolitiska styrmedel genom tillämpad forskning, uppdrag och modellutveckling.
Sedan riksdagen antog miljökvalitetsmålen ställs högre krav på att miljöpolitiska beslut ska vara kostnadseffektiva och föregås av samhällsekonomiska konsekvensanalyser.
Projekt och uppdrag
Vi åtar oss miljöekonomiska uppdrag. Våra uppdragsgivare är främst Regeringskansliet och andra myndigheter. Ett uppdrag kan vara i form av en utredning eller en modellsimulering för att beskriva effekter av ändrad miljöekonomisk politik.
Ett av våra uppdrag är den årliga rapporten Miljö, ekonomi och politik. Rapporten är en översyn och analys av miljöpolitikens samhällsekonomiska aspekter. En utblick på miljö- och klimatområdet ingår också. Utblicken är författad av det vetenskapliga råd som är kopplad till den miljöekonomiska verksamheten.
Vetenskapliga rådet
Ett vetenskapligt råd är knutet till Konjunkturinstitutets miljöekonomiska verksamhet. Rådet ska bistå i frågor om metoder och modeller och medverka till analysen av den ekonomiska politikens lång- och kortsiktiga effekter på riksdagens mål för miljökvalitet.
Vetenskapliga rådet ska bestå av sex ledamöter som är verksamma inom ekonomi, naturvetenskap och statsvetenskap:
Runar Brännlund, professor i nationalekonomi, Umeå universitet (ordförande)
Thomas Aronsson, professor i nationalekonomi, Umeå universitet
Caroline Leck, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet
Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi, Göteborgs universitet
Jessica Coria, professor vid Institut for Miljøvidenskab på Aarhus Universitet, Danmark
EMEC (Environmental Medium Term Economic Model) är Konjunkturinstitutets miljöekonomiska allmänjämviktsmodell. Modellen har använts i utredningssammanhang sedan slutet av 1990-talet.
Modellens uppbyggnad följer huvudsakligen den grundläggande struktur som är basen för flertalet andra beräkningsbara allmänjämviktsmodeller. Modellen utvecklas kontinuerligt, vilket bland annat har redogjorts för i flera analyser publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Modellen är nu inne på sin fjärde version. Bland annat har representationen av fordons- och bränslevalet för företag och hushåll förbättrats. Detta möjliggör mer detaljerade analyser av styrmedelsförändringar riktade mot vägtransporter så som förändringar i reduktionsplikterna och bonus-malus-systemet.
Lämplig för att studera energi- och miljöpolitiska effekter
EMEC:s speciella inriktning på energiomvandling och branschspecifika luftutsläpp gör att den lämpar sig särskilt väl för att studera ekonomiövergripande effekter av olika energi- och miljöpolitiska initiativ.
EMEC har 34 näringslivsbranscher och en offentlig sektor. Varje bransch/sektor efterfrågar varor och tjänster samt arbetskraft, realkapital, energi och material som insatsfaktorer i sin produktion. Företagen antas minimera sina kostnader för att nå en viss produktionsnivå.
Hushållen är indelade i sex hushållsgrupper beroende på inkomst (över/under medianinkomst) samt bostadsort (glesbygd, tätort eller stor-stad). Hushållen efterfrågar varor, tjänster och fritid för privat konsumtion och de antas fatta sina beslut för att maximera sin nytta givet priser och sin inkomst.
Utlandet behandlas i huvudsak exogent i modellen. Handelsbalansen (export minus import) antas på lång sikt vara given och världsmarknadspriserna är exogent givna.
Beräknar utsläpp av konsumtion och produktion
Hushållens konsumtion och näringslivets produktion medför luftutsläpp av olika ämnen och EMEC beräknar utsläpp av bland annat koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider samt partiklar (PM 2,5 och PM 10) från stationära och mobila källor samt industriprocesser.
Hushållens och företagens användning av energi är belagd med energiskatt och miljöskatter (koldioxidskatt och svavelskatt) vilka aktörerna tar som givna. De branscher som ingår i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) köper utsläppsrätter till ett givet pris.
Aktörerna kan påverka sina utsläpp både genom att substituera mellan olika insats- och konsumtionsvaror och/eller minska sin produktion eller konsumtion. Exempelvis kan de minska sina utsläpp av koldioxid genom att byta till bränsle med lägre fossilt kolinnehåll (exempelvis gå från kol till naturgas eller icke-fossila bränslen) eller el, lägga om produktionen så att mindre energi krävs per producerad enhet eller minska produktionen.
Data från nationalräkenskaperna och miljöräkenskaperna
Data över den svenska ekonomins samlade ekonomiska aktivitet, dess fördelning samt priser och skatter hämtas från nationalräkenskaperna och data över luftutsläpp och miljöskatter hämtas från miljöräkenskaperna. Dessa data ger en konsistent helhetsbild av flödena i den svenska ekonomin.
Avsedd för långsiktiga analyser
EMEC kan användas för att studera bland annat vad ändrade världsmarknadspriser eller olika energi- och miljöpolitiska val betyder för den svenska ekonomins utveckling, näringslivets strukturomvandling samt för olika hushållsgruppers välfärd på lång sikt.
Working paper 156: The Environmental Medium-Term Economic (EMEC) Model: Version 4 