Den asylrelaterade migrationens effekter på arbetsmarknaden

Konjunkturinstitutet har fått i uppdrag av regeringen att analysera den historiska, nuvarande och framtida asylrelaterade migrationens effekter på svensk arbetsmarknad. Med asylrelaterad migration avses flyktingar och andra skyddsbehövande samt anhöriga till dessa, exklusive ukrainska skyddsbehövande och anhöriga till dessa. Bland annat ska det beräknas hur sysselsättningsgraden och arbetslösheten hade sett ut i dag om den asylrelaterade migrationen sedan 2010 hade varit på dagens nivåer. Myndigheten ska även beskriva scenarier för sysselsättningsgraden och arbetslösheten fram till 2060 vid en återgång till den asylrelaterade migrationens genomsnittliga volymer och sammansättning 2010–2020.

För att utföra uppdraget använder Konjunkturinstitutet en demografisk modell för arbetsmarknadsvariabler där befolkningen delas in i grupper efter ålder, kön och bosättningsgrund. I beräkningarna används olika scenarier för befolkningsutvecklingen samt data över olika befolkningsgruppers arbetsmarknadsstatus från arbetskraftsundersökningarna (AKU). Med hjälp av data som SCB tagit fram specifikt för uppdraget skapas ett scenario för hur olika arbetsmarknasvariabler skulle komma att utvecklas 2026–2060 om den asylrelaterade migrationen skulle bli i linje med den genomsnittliga volymen och sammansättningen under perioden 2010–2020. På motsvarande sätt skapas ett scenario för åren 2013–2025 för hur olika arbetsmarknadsvariabler då skulle ha utvecklats om den asylrelaterade migrationen hade varit på 2025 års nivå. Anledningen till att åren 2010–2012 inte analyseras är begränsningar i dataunderlaget.

Det alternativa scenariot för 2026–2060 indikerar bland annat att en återgång till högre asylrelaterad migration skulle leda till att arbetslösheten blir ca 1,5 procentenheter högre i slutet av perioden jämfört med i huvudscenariot. Det kontrafaktiska scenariot för 2013–2025 med lägre asylrelaterad migration indikerar att arbetslösheten skulle ha varit ca en halv procentenhet lägre under stora delar av perioden jämfört med vad som faktiskt var fallet.

De redovisade scenarierna baseras på en statisk analys där det antas att olika befolkningsgruppers status på arbetsmarknaden inte påverkas när den asylrelaterade migrationen förändras. Detta grundantagande är en kraftig förenkling. I framskrivningen med högre asylrelaterad migration 2026–2060 innebär den utsträckta tidsperioden att ekonomins inneboende anpassningsförmåga sannolikt skulle dämpa effekterna på arbetsmarknaden. I det kontrafaktiska scenariot med lägre asylrelaterad migration under 2013–2025 skulle effekterna på arbetsmarknaden även ha påverkats av konsekvenser för konjunkturförloppet och stabiliseringspolitiken. Dessutom är det möjligt att politiska åtgärder som påverkar sysselsättningen och arbetslösheten strukturellt skulle ha utformats annorlunda om den asylrelaterade migrationen hade varit på dagens nivåer under perioden.

Detta betyder att de redovisade scenarierna för effekter på arbetsmarknaden av en alternativ asylrelaterad migration inte ger en fullständig bild, utan snarare en starkt förenklad sådan. Modellresultaten ska mot denna bakgrund tolkas med stor försiktighet och de redovisade estimaten ska främst ses som en indikation på storleksordningen på effekterna och inte precisa skattningar av dem.