2025-11-25
Årlig rapport
Svårt att förena Sveriges långsiktiga nationella utsläppsmål med EU:s utsläppshandelssystem
Sveriges nationella utsläppsmål för 2040 och 2045 är svåra att förena med EU:s ambitioner om gemensam prissättning av utsläpp. Det visar Konjunkturinstitutets rapport som analyserar hur Sveriges nationella långsiktiga klimatpolitik påverkas av EU:s framtida klimatpolitiska vägval.
Miljömålsberedningen har haft i uppdrag att analysera möjligheten att harmoniera Sveriges nationella utsläppsmål för 2030 med EU:s politik. Syftet med denna rapport är att bidra med underlag till framtida beslut om utformningen av Sveriges klimatpolitik efter 2030.
Rapporten analyserar två huvudsakliga frågeställningar. Den första frågeställningen är:
1. Vilka kostnader och intäkter ger de svenska utsläppsmålen till 2040 och 2045, och hur beror de på vilka vägval EU gör i sin framtida klimatpolitik?
För att besvara frågan används en principiell analys och simuleringar i en beräkningsbar allmänjämviktsmodell över den svenska ekonomin. Mer precist jämförs kostnaderna av att nå de nationella utsläppsmålen och på det sättet uppfylla Sveriges EU-åtagande med kostnaderna i det fall där Sverige enbart uppfyller sina EU-åtaganden på det minst kostsamma sättet. Särskild vikt läggs vid att analysera hur osäkerheten kring olika antaganden om den framtida pris- och teknikutvecklingen påverkar utfallet, något som är relevant inte minst med tanke på den nuvarande geopolitiska situationen med krig i Sveriges närområde och osäkerhet kring den global handeln. En grundläggande utgångspunkt för rapportens analys är att Parisavtalet och EU:s långsiktiga klimatpolitiska ambitioner står fast. Analysen av merkostnaden för de svenska utsläppsmålen kompletteras med en diskussion om de samhällsekonomiska intäkterna eller fördelarna av nationella utsläppsmål.
Den andra frågeställningen är:
2. Vad blir konsekvenserna av att använda olika kompletterande åtgärder för att nå de nationella målen?
För att besvara frågan analyseras ”för- respektive nackdelar med olika typer av kompletterande åtgärder. I analysen läggs särskilt fokus på hur interaktionen mellan de svenska utsläppsmålen och EU:s framtida klimatpolitiska arkitektur påverkar effekten av att använda de olika kompletterande åtgärderna.
