Fördjupningar i Konjunkturläget

Nedan finns titlarna på de senaste årens fördjupningstexter i Konjunkturläget.

2024

Juni

  • Kommunsektorns skuldutveckling

Mars

  • BNP revideras återkommande

2023

December

  • Budgetpropositionen för 2024
  • Utrikes föddas stora sysselsättningsökning

September

  • Räntehöjningar påverkar både skatteutgifter och skatteinkomster

Mars

  • Elstöd
  • Stagflation

2022

December

  • Budgetpropositionen för 2023
  • Inflationens påverkan

Juni

  • Finanspolitiska åtgärder aviserade under våren 2022
  • Konsekvenser av brist på insatsvaror

Mars

  • Lagerinvesteringar
  • Långtidsarbetslöshet

2021

December

  • Statens budget 2022

September

  • Jämförelse av prognoser
  • Flaskhalsproblem

Juni

  • Varför fler arbetslösa
  • Utvärdering av makroekonomiska prognoser
  • Zombieföretag och stödåtgärder under pandemin

Mars

  • AKU 2021
  • Uppdatering av SELMA

2020

December

  • Arbetslöshet i covid-19-pandemin
  • Växelkursens genomslag på svenska priser under 2000-talet

September

  • Budgetpropositionen för 2021

Juni

  • Effekter av den svenska pensionsreformen 1994
  • Företagens kostnader när efterfrågan plötsligt försvinner
  • Prognososäkerhet i osäkra tider
  • Prognosutvärdering av prosperaenkäten
  • Skuldmått i offentlig sektor
  • Utvärdering av makroekonomiska prognoser
  • Alternativscenarier

2019

December

  • Internationalisering och utvecklingen av globala värdekedjor
  • Jämförelse mellan regeringens och Konjunkturinstitutets prognoser
  • Ny, lägre bedömning av realräntor på tio års sikt
  • Ramverk inget stort hinder för tillfälligt expansiv finanspolitik
  • Resultat, finansiellt sparande och

Oktober

  • Effekten av ekonomisk-politisk osäkerhet på svensk BNP
  • Klimatförändringens och klimatpolitikens effekter på arbetsproduktiviteten
  • Automatisk budgetförstärkning ger utrymme för ofinansierade åtgärder
  • Budgetpropositionen för 2020
  • BNP per capita – en historisk jämförelse med åren framöver

Juni

  • Befolkningen och arbetskraften växer långsammare
  • Strukturellt sparande
  • Utvärdering av prognoserna
  • Världshandel, utsläpp av växthusgaser och miljöskatter

Mars

  • Långsiktig hållbarhet i offentliga finanser
  • SELMA

2018

December

  • Produktivitetsutveckling i offentlig

Oktober

  • Direkta effekter av högre räntor
  • Konjunkturterminologi

Juni

  • Normalisering av penningpolitiken
  • Utvärdering av prognoserna för 2017 samt 2013−2017

Mars

  • Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden
  • Ny metod för finanspolitiskt scenario

2017

December

  • Effekter av centralbankers tillgångsköp
  • Prisutvecklingen på bostadsmarknaden
  • Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft
  • Konsumtionen, befolkningen och välståndet

Oktober

  • Inflationen tillfälligt över målet
  • Budgetpropositionen för 2018
  • Vad förklarar skillnader i det strukturella sparandet

Juni

  • Kortsiktiga effekter av finanspolitik på BNP och sysselsättning i Sverige
  • Vårändringsbudgeten 2017

Mars

  • Effekten på svensk BNP av ekonomisk-politisk osäkerhet
  • Könsskillnader på arbetsmarknaden
  • Ny lägre bedömning av realräntor på längre sikt
  • Bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet

2016

December

  • Så beräknas drivkrafter till BNP
  • Utvecklingen på arbetsmarknaden på lång sikt
  • Budgetpropositionen för 2017

Augusti

  • Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet
  • Ett nytt överskottsmål

Juni

  • Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna
  • En sammanfattande indikator för resursutnyttjandet i ekonomin
  • Ny målvariabel för inflationsmålet?
  • Effekter av en åtstramande inriktning av finanspolitiken 2017
  • Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak
  • Skatter på köp, ägande och försäljning av bostäder

Mars

  • Konjunkturinstitutets prognosmodell för aktieprisindex
  • Arbetsmarknadsreformer i Tyskland och i Sverige
  • Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna
  • Bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet

2015

December

  • Bostadspriser och ränteutveckling
  • Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens
  • Effekter av ökad flyktinginvandring till Sverige
  • Från asylsökande till arbetssökande – det svenska flyktingmottagandet

Augusti

  • BNP kan tolkas på många olika sätt
  • Konsekvenser av ett balansmål för de offentliga finanserna

Juni

  • Befolkningsutvecklingen påverkar arbetsmarknaden
  • Effekterna av en markant konjunkturnedgång i Kina
  • Ny politik får varaktiga effekter på arbetsmarknaden
  • Vårpropositionen 2015

Mars

  • Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet
  • Bostadsfinansieringsvillkor och hushållens skulder — en internationell jämförelse
  • Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna
  • Löneökningar rensade för sammansättningsförändringar

2014

December

  • De låga inflationsförväntningarna – hur påverkar de ekonomin och vad kan penningpolitiken göra för att mildra deras effekter?
  • Historiskt låga realräntor det kommande decenniet
  • Osäkerheten i Konjunktur - institutets prognoser
  • Risk för svagare utveckling av hushållens konsumtion

Augusti

  • Inflationsförväntningar uppdelade på kön, ålder och utbildning
  • Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad
  • Nationalräkenskaperna byter regelverk till ENS 2010
  • Osäkra preliminära nationalräkenskapsdata försvårar prognosarbetet
  • Makroekonomiska effekter av ett bostadsprisfall i Sverige

Juni

  • Kommunbarometern
  • Den finansiella förmögenheten i offentlig sektor
  • Ny befolkningsprognos påverkar sysselsättning och produktion på lång sikt

Mars

  • Arbetskraftsdeltagandet har ökat
  • Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna
  • Folkmängdsförändring spelar roll vid tillväxtjämförelser
  • Utvärdering av prognoserna för 2013 samt 1997−2013

2013

December

  • Bostadspriser och bostadsbyggande – en internationell utblick
  • Budgetpropositionen för 2014
  • Det samlade finansiella sparandet i Sverige mindre än tidigare beräknat
  • Höjt riskviktsgolv för bolån
  • Ombalansering i Kina
  • Uppdaterad bedömning av jämviktsarbetslösheten

Augusti

  • Äldres deltagande på arbetsmarknaden
  • Riksbanken har systematiskt överskattat inflationen

Juni

  • Alternativ finanspolitik: Effekter på konjunkturåterhämtning och offentligt finansiellt sparande
  • Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998—2012
  • Framåtblickande indikatorer för byggproduktionen
  • Lånar hushållen för mycket?
  • Ny befolkningsprognos påverkar prognosen för arbetsmarknaden på längre sikt

Mars

  • Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet
  • Uppdaterad syn på potentiell produktion och sysselsättning
  • Överskottsmålet för offentliga finanser

2012

December

  • Budgetpropositionen för 2013
  • En jämförelse av svensk och finsk konkurrenskraft efter finanskrisen
  • Framåtblickande indikatorer pekar på sämre utveckling på arbetsmarknaden
  • Perspektiv på de federala finanserna i USA
  • Ännu lägre reporänta bör övervägas

Augusti

  • Bemanningsbranschen — en liten bransch på fram

Mars

  • Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen
  • Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet
  • Fördjupnings-pm nr 16: Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen
  • Kort kommentar till regeringens aviserade förslag på ofinansierade åtgärder 2013

Juni

  • Arbetslöshet bland unga
  • Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
  • Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker
  • Ny befolkningsprognos får effekter på sysselsättningen på lång sikt
  • Scenario för en oordnad upplösning av eurokrisen

Mars

  • Lägre reporänta påskyndar återhämtningen
  • Nivån på infrastrukturinvesteringarna i Sverige
  • Uppfyllelse av överskottsmålet
  • EUs-finanspakt

2011

December

  • Budgetpropositionen för 2012
  • Avtalsrörelsen 2011 och 2012
  • Konjunkturinstitutets bedömning av jämviktsarbetlösheten
  • Oordnad upplösing av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam
  • Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?
  • Långsiktiga effekter på arbetsmarknaden av ekonomisk-politiska reformer

Augusti

  • Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet
  • Tidigarelagd finanspolitik mildrar lågkonjunkturen

Juni

  • Deltagande på arbetsmarknaden: En jämförelse mellan ålders-grupperna 15–74 år och 16–64 år
  • Saab har begränsad betydelse för svensk ekonomi

Mars

  • De amerikanska hushållens sparkvot
  • Har obalanserna på arbets-marknaden ökat i samband med konjunkturnedgången?
  • Konjunkturinstitutets prognosmetod för offentliga finanser på medellång sikt
  • Modellbaserad beräkning för 2011–2015 med uppskjutna finanspolitiska stimulanser
  • Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

2010

December

  • Budgetpropositionen för 2011 och Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognos
  • Makroekonomisk utveckling 2013–2020
  • Uppföljning av de personer som har lämnat sjukförsäkringen
  • Regeringens reformer och ekonomiska drivkrafter för arbete

September

  • Klimatmålet och finanskrisen
  • Makroekonomisk utveckling 2013–2020
  • Ovanligt stor osäkerhet i underlagen för prognosen

Juni

  • Effekter av kraftigare åtstramningar i USA, Japan och Storbritannien

Mars

  • Bilden av BNP-utvecklingen under 2009 – en historia att skriva om
  • Utvecklingen fram till 2020
  • Konjunkturinstitutets reporäntebedömning
  • Hushållens konsumtion bromsade BNP-fallet 2009
  • Finanskrisens långvariga effekter på arbetsmarknaden
  • Den ekonomiska politiken i USA på 1930-talet och nu
  • Effekter av ytterligare finanspolitisk konsolidering i euroområdet