Fördjupningar i Konjunkturläget
Nedan finns titlarna på de senaste årens fördjupningstexter i Konjunkturläget.
2025
Konjunkturläget mars
Finanspolitiska åtgärder 2002–2025
Mycket snabb tillväxt i utrikeshandel med tjänster sedan 2020
Generativ AI som teknikskifte
Varför har hushållens konsumtionen varit så låg?
2024
Konjunkturläget december
Budgetpropositionen för 2025
Konjunkturläget juni
Kommunsektorns skuldutveckling
Konjunkturläget mars
BNP revideras återkommande
2023
Konjunkturläget december
Budgetpropositionen för 2024
Utrikes föddas stora sysselsättningsökning
Konjunkturläget september
Räntehöjningar påverkar både skatteutgifter och skatteinkomster
Konjunkturläget mars
Elstöd
Stagflation
2022
Konjunkturläget december
Budgetpropositionen för 2023
Inflationens påverkan
Konjunkturläget juni
Finanspolitiska åtgärder aviserade under våren 2022
Konsekvenser av brist på insatsvaror
Konjunkturläget mars
Lagerinvesteringar
Långtidsarbetslöshet
2021
Konjunkturläget december
Statens budget 2022
Konjunkturläget september
Jämförelse av prognoser
Flaskhalsproblem
Konjunkturläget juni
Varför fler arbetslösa
Utvärdering av makroekonomiska prognoser
Zombieföretag och stödåtgärder under pandemin
Konjunkturläget mars
AKU 2021
Uppdatering av SELMA
2020
Konjunkturläget december
Arbetslöshet i covid-19-pandemin
Växelkursens genomslag på svenska priser under 2000-talet
Konjunkturläget september
Budgetpropositionen för 2021
Konjunkturläget juni
Effekter av den svenska pensionsreformen 1994
Företagens kostnader när efterfrågan plötsligt försvinner
Prognososäkerhet i osäkra tider
Prognosutvärdering av prosperaenkäten
Skuldmått i offentlig sektor
Utvärdering av makroekonomiska prognoser
Alternativscenarier
2019
Konjunkturläget december
Internationalisering och utvecklingen av globala värdekedjor
Jämförelse mellan regeringens och Konjunkturinstitutets prognoser
Ny, lägre bedömning av realräntor på tio års sikt
Ramverk inget stort hinder för tillfälligt expansiv finanspolitik
Resultat, finansiellt sparande och
Konjunkturläget oktober
Effekten av ekonomisk-politisk osäkerhet på svensk BNP
Klimatförändringens och klimatpolitikens effekter på arbetsproduktiviteten
Automatisk budgetförstärkning ger utrymme för ofinansierade åtgärder
Budgetpropositionen för 2020
BNP per capita – en historisk jämförelse med åren framöver
Konjunkturläget juni
Befolkningen och arbetskraften växer långsammare
Strukturellt sparande
Utvärdering av prognoserna
Världshandel, utsläpp av växthusgaser och miljöskatter
Konjunkturläget mars
Långsiktig hållbarhet i offentliga finanser
SELMA
2018
Konjunkturläget december
Produktivitetsutveckling i offentlig sektor
Konjunkturläget oktober
Direkta effekter av högre räntor
Konjunkturterminologi
Konjunkturläget juni
Normalisering av penningpolitiken
Utvärdering av prognoserna för 2017 samt 2013−2017
Konjunkturläget mars
Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden
Ny metod för finanspolitiskt scenario
2017
Konjunkturläget december
Effekter av centralbankers tillgångsköp
Prisutvecklingen på bostadsmarknaden
Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft
Konsumtionen, befolkningen och välståndet
Konjunkturläget oktober
Inflationen tillfälligt över målet
Budgetpropositionen för 2018
Vad förklarar skillnader i det strukturella sparandet
Konjunkturläget juni
Kortsiktiga effekter av finanspolitik på BNP och sysselsättning i Sverige
Vårändringsbudgeten 2017
Konjunkturläget mars
Effekten på svensk BNP av ekonomisk-politisk osäkerhet
Könsskillnader på arbetsmarknaden
Ny lägre bedömning av realräntor på längre sikt
Bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet
2016
Konjunkturläget december
Så beräknas drivkrafter till BNP
Utvecklingen på arbetsmarknaden på lång sikt
Budgetpropositionen för 2017
Konjunkturläget augusti
Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet
Ett nytt överskottsmål
Konjunkturläget juni
Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna
En sammanfattande indikator för resursutnyttjandet i ekonomin
Ny målvariabel för inflationsmålet?
Effekter av en åtstramande inriktning av finanspolitiken 2017
Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak
Skatter på köp, ägande och försäljning av bostäder
Konjunkturläget mars
Konjunkturinstitutets prognosmodell för aktieprisindex
Arbetsmarknadsreformer i Tyskland och i Sverige
Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna
Bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet
2015
Konjunkturläget december
Bostadspriser och ränteutveckling
Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens
Effekter av ökad flyktinginvandring till Sverige
Från asylsökande till arbetssökande – det svenska flyktingmottagandet
Konjunkturläget augusti
BNP kan tolkas på många olika sätt
Konsekvenser av ett balansmål för de offentliga finanserna
Konjunkturläget juni
Befolkningsutvecklingen påverkar arbetsmarknaden
Effekterna av en markant konjunkturnedgång i Kina
Ny politik får varaktiga effekter på arbetsmarknaden
Vårpropositionen 2015
Konjunkturläget mars
Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet
Bostadsfinansieringsvillkor och hushållens skulder — en internationell jämförelse
Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna
Löneökningar rensade för sammansättningsförändringar
2014
Konjunkturläget december
De låga inflationsförväntningarna – hur påverkar de ekonomin och vad kan penningpolitiken göra för att mildra deras effekter?
Historiskt låga realräntor det kommande decenniet
Osäkerheten i Konjunktur - institutets prognoser
Risk för svagare utveckling av hushållens konsumtion
Konjunkturläget augusti
Inflationsförväntningar uppdelade på kön, ålder och utbildning
Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad
Nationalräkenskaperna byter regelverk till ENS 2010
Osäkra preliminära nationalräkenskapsdata försvårar prognosarbetet
Makroekonomiska effekter av ett bostadsprisfall i Sverige
Konjunkturläget juni
Kommunbarometern
Den finansiella förmögenheten i offentlig sektor
Ny befolkningsprognos påverkar sysselsättning och produktion på lång sikt
Konjunkturläget mars
Arbetskraftsdeltagandet har ökat
Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna
Folkmängdsförändring spelar roll vid tillväxtjämförelser
Utvärdering av prognoserna för 2013 samt 1997−2013
2013
Konjunkturläget december
Bostadspriser och bostadsbyggande – en internationell utblick
Budgetpropositionen för 2014
Det samlade finansiella sparandet i Sverige mindre än tidigare beräknat
Höjt riskviktsgolv för bolån
Ombalansering i Kina
Uppdaterad bedömning av jämviktsarbetslösheten
Konjunkturläget augusti
Äldres deltagande på arbetsmarknaden
Riksbanken har systematiskt överskattat inflationen
Konjunkturläget juni
Alternativ finanspolitik: Effekter på konjunkturåterhämtning och offentligt finansiellt sparande
Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998—2012
Framåtblickande indikatorer för byggproduktionen
Lånar hushållen för mycket?
Ny befolkningsprognos påverkar prognosen för arbetsmarknaden på längre sikt
Konjunkturläget mars
Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet
Uppdaterad syn på potentiell produktion och sysselsättning
Överskottsmålet för offentliga finanser
2012
Konjunkturläget december
Budgetpropositionen för 2013
En jämförelse av svensk och finsk konkurrenskraft efter finanskrisen
Framåtblickande indikatorer pekar på sämre utveckling på arbetsmarknaden
Perspektiv på de federala finanserna i USA
Ännu lägre reporänta bör övervägas
Konjunkturläget augusti
Bemanningsbranschen — en liten bransch på fram
Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen
Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet
Fördjupnings-pm nr 16: Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen
Kort kommentar till regeringens aviserade förslag på ofinansierade åtgärder 2013
Konjunkturläget juni
Arbetslöshet bland unga
Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker
Ny befolkningsprognos får effekter på sysselsättningen på lång sikt
Scenario för en oordnad upplösning av eurokrisen
Konjunkturläget mars
Lägre reporänta påskyndar återhämtningen
Nivån på infrastrukturinvesteringarna i Sverige
Uppfyllelse av överskottsmålet
EUs-finanspakt
2011
Konjunkturläget december
Budgetpropositionen för 2012
Avtalsrörelsen 2011 och 2012
Konjunkturinstitutets bedömning av jämviktsarbetlösheten
Oordnad upplösing av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam
Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?
Långsiktiga effekter på arbetsmarknaden av ekonomisk-politiska reformer
Konjunkturläget augusti
Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet
Tidigarelagd finanspolitik mildrar lågkonjunkturen
Konjunkturläget juni
Deltagande på arbetsmarknaden: En jämförelse mellan ålders-grupperna 15–74 år och 16–64 år
Saab har begränsad betydelse för svensk ekonomi
Konjunkturläget mars
De amerikanska hushållens sparkvot
Har obalanserna på arbets-marknaden ökat i samband med konjunkturnedgången?
Konjunkturinstitutets prognosmetod för offentliga finanser på medellång sikt
Modellbaserad beräkning för 2011–2015 med uppskjutna finanspolitiska stimulanser
Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen
2010
December
Budgetpropositionen för 2011 och Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognos
Makroekonomisk utveckling 2013–2020
Uppföljning av de personer som har lämnat sjukförsäkringen
Regeringens reformer och ekonomiska drivkrafter för arbete
September
Klimatmålet och finanskrisen
Makroekonomisk utveckling 2013–2020
Ovanligt stor osäkerhet i underlagen för prognosen
Juni
Effekter av kraftigare åtstramningar i USA, Japan och Storbritannien
Mars
Bilden av BNP-utvecklingen under 2009 – en historia att skriva om
Utvecklingen fram till 2020
Konjunkturinstitutets reporäntebedömning
Hushållens konsumtion bromsade BNP-fallet 2009
Finanskrisens långvariga effekter på arbetsmarknaden
Den ekonomiska politiken i USA på 1930-talet och nu
Effekter av ytterligare finanspolitisk konsolidering i euroområdet