Fördjupningar i Konjunkturläget

Nedan finns titlarna på de senaste årens fördjupningstexter i Konjunkturläget.

2025

Konjunkturläget mars

Finanspolitiska åtgärder 2002–2025

Mycket snabb tillväxt i utrikeshandel med tjänster sedan 2020

Generativ AI som teknikskifte

Varför har hushållens konsumtionen varit så låg?

2024

Konjunkturläget december

Budgetpropositionen för 2025

Konjunkturläget juni

Kommunsektorns skuldutveckling

Konjunkturläget mars

BNP revideras återkommande

2023

Konjunkturläget december

Budgetpropositionen för 2024

Utrikes föddas stora sysselsättningsökning

Konjunkturläget september

Räntehöjningar påverkar både skatteutgifter och skatteinkomster

Konjunkturläget mars

Elstöd

Stagflation

2022

Konjunkturläget december

Budgetpropositionen för 2023

Inflationens påverkan

Konjunkturläget juni

Finanspolitiska åtgärder aviserade under våren 2022

Konsekvenser av brist på insatsvaror

Konjunkturläget mars

Lagerinvesteringar

Långtidsarbetslöshet

2021

Konjunkturläget december

Statens budget 2022

Konjunkturläget september

Jämförelse av prognoser

Flaskhalsproblem

Konjunkturläget juni

Varför fler arbetslösa

Utvärdering av makroekonomiska prognoser

Zombieföretag och stödåtgärder under pandemin

Konjunkturläget mars

AKU 2021

Uppdatering av SELMA

2020

Konjunkturläget december

Arbetslöshet i covid-19-pandemin

Växelkursens genomslag på svenska priser under 2000-talet

Konjunkturläget september

Budgetpropositionen för 2021

Konjunkturläget juni

Effekter av den svenska pensionsreformen 1994

Företagens kostnader när efterfrågan plötsligt försvinner

Prognososäkerhet i osäkra tider

Prognosutvärdering av prosperaenkäten

Skuldmått i offentlig sektor

Utvärdering av makroekonomiska prognoser

Alternativscenarier

2019

Konjunkturläget december

Internationalisering och utvecklingen av globala värdekedjor

Jämförelse mellan regeringens och Konjunkturinstitutets prognoser

Ny, lägre bedömning av realräntor på tio års sikt

Ramverk inget stort hinder för tillfälligt expansiv finanspolitik

Resultat, finansiellt sparande och

Konjunkturläget oktober

Effekten av ekonomisk-politisk osäkerhet på svensk BNP

Klimatförändringens och klimatpolitikens effekter på arbetsproduktiviteten

Automatisk budgetförstärkning ger utrymme för ofinansierade åtgärder

Budgetpropositionen för 2020

BNP per capita – en historisk jämförelse med åren framöver

Konjunkturläget juni

Befolkningen och arbetskraften växer långsammare

Strukturellt sparande

Utvärdering av prognoserna

Världshandel, utsläpp av växthusgaser och miljöskatter

Konjunkturläget mars

Långsiktig hållbarhet i offentliga finanser

SELMA

2018

Konjunkturläget december

Produktivitetsutveckling i offentlig sektor

Konjunkturläget oktober

Direkta effekter av högre räntor

Konjunkturterminologi

Konjunkturläget juni

Normalisering av penningpolitiken

Utvärdering av prognoserna för 2017 samt 2013−2017

Konjunkturläget mars

Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden

Ny metod för finanspolitiskt scenario

2017

Konjunkturläget december

Effekter av centralbankers tillgångsköp

Prisutvecklingen på bostadsmarknaden

Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft

Konsumtionen, befolkningen och välståndet

Konjunkturläget oktober

Inflationen tillfälligt över målet

Budgetpropositionen för 2018

Vad förklarar skillnader i det strukturella sparandet

Konjunkturläget juni

Kortsiktiga effekter av finanspolitik på BNP och sysselsättning i Sverige

Vårändringsbudgeten 2017

Konjunkturläget mars

Effekten på svensk BNP av ekonomisk-politisk osäkerhet

Könsskillnader på arbetsmarknaden

Ny lägre bedömning av realräntor på längre sikt

Bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet

2016

Konjunkturläget december

Så beräknas drivkrafter till BNP

Utvecklingen på arbetsmarknaden på lång sikt

Budgetpropositionen för 2017

Konjunkturläget augusti

Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet

Ett nytt överskottsmål

Konjunkturläget juni

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

En sammanfattande indikator för resursutnyttjandet i ekonomin

Ny målvariabel för inflationsmålet?

Effekter av en åtstramande inriktning av finanspolitiken 2017

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak

Skatter på köp, ägande och försäljning av bostäder

Konjunkturläget mars

Konjunkturinstitutets prognosmodell för aktieprisindex

Arbetsmarknadsreformer i Tyskland och i Sverige

Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna

Bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet

2015

Konjunkturläget december

Bostadspriser och ränteutveckling

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

Effekter av ökad flyktinginvandring till Sverige

Från asylsökande till arbetssökande – det svenska flyktingmottagandet

Konjunkturläget augusti

BNP kan tolkas på många olika sätt

Konsekvenser av ett balansmål för de offentliga finanserna

Konjunkturläget juni

Befolkningsutvecklingen påverkar arbetsmarknaden

Effekterna av en markant konjunkturnedgång i Kina

Ny politik får varaktiga effekter på arbetsmarknaden

Vårpropositionen 2015

Konjunkturläget mars

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Bostadsfinansieringsvillkor och hushållens skulder — en internationell jämförelse

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Löneökningar rensade för sammansättningsförändringar

2014

Konjunkturläget december

De låga inflationsförväntningarna – hur påverkar de ekonomin och vad kan penningpolitiken göra för att mildra deras effekter?

Historiskt låga realräntor det kommande decenniet

Osäkerheten i Konjunktur - institutets prognoser

Risk för svagare utveckling av hushållens konsumtion

Konjunkturläget augusti

Inflationsförväntningar uppdelade på kön, ålder och utbildning

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad

Nationalräkenskaperna byter regelverk till ENS 2010

Osäkra preliminära nationalräkenskapsdata försvårar prognosarbetet

Makroekonomiska effekter av ett bostadsprisfall i Sverige

Konjunkturläget juni

Kommunbarometern

Den finansiella förmögenheten i offentlig sektor

Ny befolkningsprognos påverkar sysselsättning och produktion på lång sikt

Konjunkturläget mars

Arbetskraftsdeltagandet har ökat

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Folkmängdsförändring spelar roll vid tillväxtjämförelser

Utvärdering av prognoserna för 2013 samt 1997−2013

2013

Konjunkturläget december

Bostadspriser och bostadsbyggande – en internationell utblick

Budgetpropositionen för 2014

Det samlade finansiella sparandet i Sverige mindre än tidigare beräknat

Höjt riskviktsgolv för bolån

Ombalansering i Kina

Uppdaterad bedömning av jämviktsarbetslösheten

Konjunkturläget augusti

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Riksbanken har systematiskt överskattat inflationen

Konjunkturläget juni

Alternativ finanspolitik: Effekter på konjunkturåterhämtning och offentligt finansiellt sparande

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998—2012

Framåtblickande indikatorer för byggproduktionen

Lånar hushållen för mycket?

Ny befolkningsprognos påverkar prognosen för arbetsmarknaden på längre sikt

Konjunkturläget mars

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Uppdaterad syn på potentiell produktion och sysselsättning

Överskottsmålet för offentliga finanser

2012

Konjunkturläget december

Budgetpropositionen för 2013

En jämförelse av svensk och finsk konkurrenskraft efter finanskrisen

Framåtblickande indikatorer pekar på sämre utveckling på arbetsmarknaden

Perspektiv på de federala finanserna i USA

Ännu lägre reporänta bör övervägas

Konjunkturläget augusti

Bemanningsbranschen — en liten bransch på fram

Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Fördjupnings-pm nr 16: Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen

Kort kommentar till regeringens aviserade förslag på ofinansierade åtgärder 2013

Konjunkturläget juni

Arbetslöshet bland unga

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Ny befolkningsprognos får effekter på sysselsättningen på lång sikt

Scenario för en oordnad upplösning av eurokrisen

Konjunkturläget mars

Lägre reporänta påskyndar återhämtningen

Nivån på infrastrukturinvesteringarna i Sverige

Uppfyllelse av överskottsmålet

EUs-finanspakt

2011

Konjunkturläget december

Budgetpropositionen för 2012

Avtalsrörelsen 2011 och 2012

Konjunkturinstitutets bedömning av jämviktsarbetlösheten

Oordnad upplösing av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Långsiktiga effekter på arbetsmarknaden av ekonomisk-politiska reformer

Konjunkturläget augusti

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Tidigarelagd finanspolitik mildrar lågkonjunkturen

Konjunkturläget juni

Deltagande på arbetsmarknaden: En jämförelse mellan ålders-grupperna 15–74 år och 16–64 år

Saab har begränsad betydelse för svensk ekonomi

Konjunkturläget mars

De amerikanska hushållens sparkvot

Har obalanserna på arbets-marknaden ökat i samband med konjunkturnedgången?

Konjunkturinstitutets prognosmetod för offentliga finanser på medellång sikt

Modellbaserad beräkning för 2011–2015 med uppskjutna finanspolitiska stimulanser

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

2010

December

Budgetpropositionen för 2011 och Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognos

Makroekonomisk utveckling 2013–2020

Uppföljning av de personer som har lämnat sjukförsäkringen

Regeringens reformer och ekonomiska drivkrafter för arbete

September

Klimatmålet och finanskrisen

Makroekonomisk utveckling 2013–2020

Ovanligt stor osäkerhet i underlagen för prognosen

Juni

Effekter av kraftigare åtstramningar i USA, Japan och Storbritannien

Mars

Bilden av BNP-utvecklingen under 2009 – en historia att skriva om

Utvecklingen fram till 2020

Konjunkturinstitutets reporäntebedömning

Hushållens konsumtion bromsade BNP-fallet 2009

Finanskrisens långvariga effekter på arbetsmarknaden

Den ekonomiska politiken i USA på 1930-talet och nu

Effekter av ytterligare finanspolitisk konsolidering i euroområdet