Oförändrat stämningsläge men fler företag förväntar sig prisökningar framöver

I Konjunkturbarometern presenteras resultaten från Konjunkturinstitutets månadsvisa undersökning av företagens respektive hushållens syn på ekonomin. Konjunkturbarometern ingår i Sveriges officiella statistik. Till rapporten för maj har företagens svar samlats in mellan den 30 april och 21 maj. Hushållens svar har samlats in mellan den 4 maj och 18 maj.

I Konjunkturinstitutets statistikdatabas finns alla resultat från Konjunkturbarometern tillgängliga som tidsserier. Konjunkturbarometern är en tendensundersökning och utgör en viktig källa till makroekonomiska prognoser, men utgör i sig ingen prognos.

Konjunkturbarometern har tagits fram under ledning av enhetschef Johan Samuelsson.

Stockholm 28 maj 2026

Albin Kainelainen
Generaldirektör

Prisplanerna pekar uppåt

Näringslivets konfidensindikator var näst intill oförändrad i maj och visar fortsatt på ett starkare stämningsläge än det normala.

Antalet anställda rapporteras ha varit i stort sett oförändrat de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna pekar på att företagen även framöver förväntar sig en ungefär oförändrad personalstyrka. Byggsektorn är den enda sektorn där företagen väntar sig en ökning av personalstyrkan.

Företagen i näringslivet räknar i mycket större utsträckning än normalt med prisökningar de kommande tre månaderna. Den största förändringen mot april syns i dagligvaruhandeln, där nettotalet ökat kraftigt. Denna ökning kan dock förklaras av att företagen i dagligvaruhandeln har förväntat sig prissänkningar i tre undersökningar i rad, vilket sammanfaller med momssänkningen på livsmedel den 1 april i år.

Prisplanerna stärks ytterligare på hemmamarknaden

Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin steg marginellt i maj men ligger fortfarande i linje med sitt historiska genomsnitt. Ökningen beror på att missnöjet med orderstocken har fortsatt att minska. Företagens syn på färdigvarulagrens storlek och produktionsvolymen de kommande tre månaderna var oförändrade jämfört med april.

Prisplanerna på hemmamarknaden, som steg kraftigt i april, ökade något ytterligare och ligger klart över det historiska genomsnittet. På exportmarknaden är prisplanerna också fortsatt högre än normalt, men inte på lika hög nivå som på hemmamarknaden. De höga nettotalen beror på att en stor andel företag planerar att höja priserna, medan få räknar med att sänka dem (se diagrambilaga priser). Sammantaget tyder prisplanerna på ett fortsatt högt pristryck i tillverkningsindustrin framöver.

Företagens syn på utvecklingen av produktionsvolymen de senaste tre månaderna är mycket starkare än i april. Orderingången uppges fortsatt ha ökat på både hemma- och exportmarknaden under de senaste tre månaderna, men nettotalen har dämpats tydligt jämfört med april. På hemmamarknaden ligger orderingången fortsatt över det normala, medan den på exportmarknaden nu är nära det historiska genomsnittet.

Omdömena om orderstocken har blivit något mindre negativa jämfört med april. Både omdömet om den samlade orderstocken och exportorderstocken ligger ungefär i nivå med sina historiska genomsnitt.

Antalet anställda har enligt företagen minskat de senaste tre månaderna. Samtidigt pekar anställningsplanerna på en oförändrad personalstyrka under de kommande tre månaderna, vilket är mer positivt än normalt.

Orderstock och anbudspriser förväntas öka

Konfidensindikatorn för byggverksamhet fortsatte att sjunka även i maj, vilket förklaras av mindre optimistiska anställningsplaner. Synen på den nuvarande orderstocken är samtidigt oförändrad. Konfidensindikatorn sjönk inom specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet, som är den största delbranschen (se tabellen ”Branscher i byggsektorn” nedan), medan de steg svagt hos både husbyggare och anläggningsarbetare.

Byggandet rapporteras i större utsträckning än normalt ha ökat de senaste tre månaderna. Företagen förväntar sig också ett ökat byggande på tre månaders sikt, även om utsikterna inte är lika starka som i april. Orderstocken uppges ha ökat de senaste tre månaderna i större utsträckning än normalt, men företagen är fortsatt missnöjda med orderstockens storlek. Framöver förväntar sig företagen i betydligt högre utsträckning än normalt att orderstockarna kommer att öka.

Knappt sex av tio företag uppger att byggandet begränsas av otillräcklig efterfrågan, medan drygt tre av tio har svårt att rekrytera rätt personal.

Anbudspriserna uppges ha ökat de senaste tre månaderna i större utsträckning än normalt, om än mer dämpat än i april. Förväntningarna på anbudspriserna de kommande tre månaderna har dock ökat och ligger nu mycket över det normala.

Antalet anställda rapporteras ha varit oförändrat de senaste tre månaderna, men anställningsplanerna pekar på en ökning av personalstyrkan på tre månaders sikt.

Priserna förväntas öka

Konfidensindikatorn för handeln gick upp marginellt i maj och ligger starkare än normalt på 109,1. Uppgången förklaras främst av frågan om försäljningen de senaste tre månaderna, medan frågan om den förväntade försäljningen de kommande tre månaderna motverkade uppgången.

Företagen är ungefär lika nöjda som normalt med försäljningssituationen. De tror samtidigt i ungefär normal utsträckning att försäljningssituationen kommer att förbättras de kommande sex månaderna. Företagen uppger i mindre utsträckning än normalt att varulagren är för stora.

Antalet anställda uppges i normal utsträckning ha ökat under de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna pekar på en ungefär oförändrad personalstyrka under de kommande tre månaderna.

Försäljningspriserna i handeln uppges i mindre utsträckning än normalt ha gått upp de senaste tre månaderna. Bilden skiljer sig dock åt mellan branscherna. I sällanköpshandeln uppger företagen i mycket större utsträckning än normalt att priserna har ökat de senaste tre månaderna, medan företagen i dagligvaruhandeln i stor utsträckning uppger att priserna har sänkts de senaste tre månaderna. Den 1 april sänktes momsen på livsmedel, vilket sammanfaller med svaren från dagligvaruhandeln.

Prisplanerna för de kommande tre månaderna pekar i mycket större utsträckning än normalt på prishöjningar, och är tydligt högre än i april. Denna ökning kan dock förklaras av att företagen i dagligvaruhandeln har förväntat sig prissänkningar i de senaste tre undersökningarna, vilket sammanfaller med momssänkningen.

Normalt stämningsläge i tjänstesektorn

Tjänstesektorns konfidensindikator minskade marginellt i maj men visar fortsatt på ett normalt stämningsläge. Det var även små rörelser i de frågor som ingår i indikatorn, där företagens förväntningar på efterfrågan på tre månaders sikt dämpades något jämfört med april. Inom branschen researrangörer sjönk förväntningarna på efterfrågan förhållandevis mycket och ligger nu på den lägsta nivån sedan början av pandemin 2020.

Tjänsteföretagen uppger i normal utsträckning att efterfrågan har ökat de senaste tre månaderna. Synen på volymen av inneliggande uppdrag är dock fortsatt mer negativ än normalt.

Företagen uppger att antalet anställda har minskat något de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna sjönk jämfört med april och pekar nu på små personalminskningar.

Andelen företag som anger att de höjt sina priser de senaste tre månaderna ligger på normala nivåer. Förväntningarna på försäljningspriserna på tre månaders sikt har stigit, främst eftersom färre företag tror på minskade försäljningspriser. Andelen företag som förväntar sig att försäljningspriserna kommer att öka är ungefär oförändrad jämfört med april. Prisplanerna varierar mycket mellan olika tjänstebranscher. Bland informations- och kommunikationsföretag ligger prisplanerna betydligt över det normala, medan de bland företag inom bank och försäkring ligger betydligt under det normala och indikerar minskade försäljningspriser.

Stämningsläget lika hos kvinnor och män

Efter två månaders nedgång steg hushållens konfidensindikator marginellt i maj, men stämningsläget är fortsatt svagare än normalt. Bakom uppgången ligger hushållens mindre pessimistiska förväntningar på den egna ekonomin de kommande tolv månaderna samt en något mindre negativ syn på kapitalvaruinköp. Samtidigt är det fortfarande dessa två frågor som tynger indikatorn mest.

Konfidensindikatorn för kvinnor sjönk i maj, medan männens indikator steg och ligger inte längre på en ovanligt låg nivå. Därmed minskade den stora skillnaden mellan könen, och stämningsläget är nu i stort sett lika. Både makroindex, som sammanfattar hushållens syn på den svenska ekonomin, och mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på den egna ekonomin, steg något, men ligger fortsatt under det normala.

Hushållens syn på sin egen ekonomi de senaste tolv månaderna är i nivå med det normala. Synen på ekonomin i Sverige de senaste tolv månaderna är fortsatt dystrare än normalt. Förväntningarna på ekonomin i Sverige om tolv månader är oförändrat mer pessimistiska än normalt.

Hushållen förväntar sig i normal utsträckning att arbetslösheten kommer att öka de kommande tolv månaderna. Samtidigt är den bedömda risken att själv bli arbetslös närmast oförändrad sedan april och något högre än normalt.

Andelen hushåll som uppger att de sparar i nuläget är över det historiska medelvärdet. Hushållen uppger i normal utsträckning att det är troligt att de kommer spara något de kommande tolv månaderna. Inställningen till köp av kapitalvaror, som möbler, vitvaror och elektronik, är kvar på en mycket låg nivå. Hushållens planer pekar dessutom fortsatt i högre utsträckning än normalt på ett minskat inköp av kapitalvaror de kommande tolv månaderna.

Hushållens inflationsförväntningar på tolv månaders sikt sjönk något till 7,4 procent i maj. På både ett och två års sikt förväntas den rörliga bostadsräntan uppgå till 3,8 procent, medan den på fem års sikt förväntas ligga på 3,7 procent.

I statistikdatabasen finns hushållsstatistiken uppdelad på kön, ålder och region.

Här förklaras några av de vanligaste begreppen i Konjunkturbarometern. Mer om begrepp och metoder finns i metodboken.

Barometerindikatorn mäter det aktuella stämnings­läget i den svenska ekonomin genom att sammanfatta resultaten från företags- och hushållsbarometern. Sektorernas vikt i Barometerindikatorn är fasta där tillverkningsindustrin väger 40 procent, tjänstesektorn väger 30 procent, hushåll 20 procent, handeln 5 procent och byggverksamhet 5 procent.

Konfidensindikatorer används för att sammanfatta situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor. Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas och standardiseras.

Mikroindex sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi.

Makroindex sammanfattar hushållens syn på svensk ekonomi.

Sektorernas vikt i totala näringslivet uppdateras en gång per år. För nuvarande urval väger tjänstesektorn 51,6 procent, handeln 19,5 procent, tillverkningsindustri 17,8 procent och byggverksamhet 11,2 procent.

Kvartalsvisa frågor är frågor som endast ställs var tredje månad (januari, april, juli och oktober). De enkätsvar som ligger till grund för kvartalsserier har samlats in under en enskild månad.

I statistikdatabasen är resultat som redovisas som Q1 beräknade på svar som har samlats in under april. På motsvarande sätt är resultat för:
Q2 beräknade på svar som har samlats in i juli
Q3 beräknade på svar som har samlats in i oktober
Q4 beräknade på svar som har samlats in i januari

Nettotal är skillnaden mellan andelen respondenter som svarat till exempel ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.

Läget uttrycks på detta sätt i tabellen:
++ mycket starkare än normalt
+ starkare än normalt
= ungefär som normalt
- svagare än normalt
-- mycket svagare än normalt

Säsongsrensning görs för att justera för regelbundet återkommande variationer under året.