Normalt stämningsläge men mer pessimistiska hushåll

I Konjunkturbarometern presenteras resultaten från Konjunkturinstitutets månadsvisa undersökning av företagens respektive hushållens syn på ekonomin. Konjunkturbarometern ingår i Sveriges officiella statistik. Till rapporten för april har företagens svar samlats in mellan den 1 april och 22 april. Hushållens svar har samlats in mellan den 1 april och 16 april.

Aprilundersökningen är en så kallad kvartalsbarometer och innehåller fler frågor än månadsbarometern. I Konjunkturinstitutets statistikdatabas finns alla resultat från Konjunkturbarometern tillgängliga som tidsserier. Konjunkturbarometern är en tendensundersökning och utgör en viktig källa till makroekonomiska prognoser, men utgör i sig ingen prognos.

Konjunkturbarometern har tagits fram under ledning av enhetschef Johan Samuelsson.

Stockholm 29 april 2026

Albin Kainelainen
Generaldirektör

Efterfrågeläget fortsatt svagare än normalt

Konfidensindikatorn för totala näringslivet steg till 103,3 i april och är nu starkare än normalt.

Företagens syn på efterfrågeläget är oförändrad jämfört med i mars men mer negativ än normalt.

Antalet anställda uppgavs ha minskat något de senaste tre månaderna. Handeln är undantaget, där företagen svarade att antalet anställda har ökat. Anställningsplanerna pekar i normal utsträckning på nyanställningar. Två av tio företag uppger att de har brist på arbetskraft. I tillverkningsindustrin är det störst andel företag som upplever brist, minst är det i handeln.

Försäljningspriserna uppges i normal utsträckning ha ökat de senaste tre månaderna. Samtliga sektorer rapporterar att priserna har ökat. Prisplanerna pekar i större utsträckning än normalt på ökade priser. Allra högst är prisplanerna i tillverkningsindustrin och handeln. I dagligvaruhandeln är det något fler företag som uppger att de kommer att sänka priserna än som uppger att de kommer att öka dem, medan prisplanerna i sällanköpshandeln i mycket stor utsträckning pekar på höjda priser. Lönsamheten upplevs i större utsträckning än normalt som dålig.

Prisplanerna stiger

Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin är i stort sett oförändrad i april och ligger på sitt historiska genomsnitt. Men utvecklingen i de ingående frågorna är splittrad. Missnöjet med orderstocken fortsätter att minska, vilket bidrar positivt till indikatorn. Färdigvarulagren bidrar mindre positivt till utvecklingen jämfört med i mars. Förväntningarna på produktionsvolymen de kommande tre månaderna är oförändrade.

Orderingången på hemmamarknaden uppges ha ökat i betydligt större utsträckning än normalt. Även exportorderingången är högre än normalt. Samtidigt har missnöjet med orderstocken minskat. Förväntningarna på orderingången på hemmamarknaden är fortsatt betydligt mer optimistiska än normalt men har dämpats sedan januari. Samtidigt är förväntningarna på exportmarknaden oförändrade jämfört med januari och ligger kvar över det historiska genomsnittet.

Företagen uppger i större utsträckning än i januari att produktionskapaciteten har ökat de senaste tre månaderna. Det nuvarande kapacitetsutnyttjandet uppgår till 83 procent, vilket ligger något under det historiska genomsnittet. Bedömningen av den nuvarande produktionskapaciteten är däremot mer i linje med det historiska genomsnittet.

Företagen rapporterar i normal utsträckning att antalet anställda har minskat under de tre senaste månaderna. De förväntar sig även i ungefär normal utsträckning att antalet anställda kommer att minska de kommande tre månaderna. Samtidigt rapporterar knappt fyra av tio företag brist på arbetskraft, framför allt bland tekniska tjänstemän, där bristen är större än normalt.

Prisplanerna pekar nu i betydligt högre grad på höjda priser jämfört med i mars. Trots det är prisplanerna fortfarande inte lika högt ställda som under 2022. Det var framför allt på hemmamarknaden som prisplanerna steg, där ökningen i nettotalet var den största sedan mätningen startade 1996. Prisplanerna på hemmamarknaden ligger nu klart över sitt historiska genomsnitt. Även på exportmarknaden pekar företagens svar i större utsträckning än normalt på höjda priser. 

Oförändrat stark optimism kring byggmarknaden på ett års sikt

Konfidensindikatorn för byggverksamhet sjönk i april och ligger nu i nivå med det normala. Det är mindre optimistiska anställningsplaner som huvudsakligen förklarar nedgången, men även synen på orderstockens storlek blev något mer negativ och är den fråga som tynger ner indikatorn. Konfidensindikatorn sjönk som mest inom specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet som nu tillsammans med anläggningsarbeten ligger på en normal nivå. Stämningsläget bland husbyggarna ligger under det normala. 

Byggandet rapporteras i mindre utsträckning än i mars ha ökat de senaste tre månaderna men är fortsatt över det normala. Företagen förväntar sig i högre utsträckning än normalt att byggandet kommer att öka de kommande tre månaderna. Orderstocken uppges i större utsträckning än normalt ha ökat de senaste tre månaderna. Företagen är missnöjda med orderstockens storlek, men de förväntar sig i betydligt högre utsträckning än normalt ökade orderstockar de kommande tre månaderna. Optimismen är ovanligt utbredd gällande utsikterna på byggmarknaden på ett års sikt.

Drygt hälften av företagen upplever att otillräcklig efterfrågan begränsar byggandet, vilket är en minskning jämfört med i mars. Samtidigt har andelen företag som inte ser några bygghinder ökat och motsvarar nu drygt en fjärdedel.

Anbudspriserna uppges i större utsträckning än normalt ha ökat de senaste tre månaderna och företagen förväntar sig även i högre utsträckning än normalt ökade anbudspriser de kommande tre månaderna.

Antalet anställda uppges ha varit närmast oförändrat de senaste tre månaderna och anställningsplanerna pekar i större utsträckning än normalt på en ökning de kommande tre månader.

Försäljningsförväntningarna stärks i april

Konfidensindikatorn för handeln är åter starkare än normalt efter nedgången i mars. Samtliga delfrågor bidrar till uppgången. Frågan om varulagrens storlek bidrar mest till indikatorns nivå över det historiska genomsnittet. 

Företagen uppgav i normal utsträckning att försäljningsvolymen har ökat de senaste tre månaderna, medan förväntningarnas nettotal ligger över sitt historiska genomsnitt och pekar på ökad försäljningsvolym de kommande tre månaderna. Den nuvarande försäljningssituationen bedöms som tillfredsställande, vilket motsvarar ett normalt läge. Förväntningarna på försäljningssituationen på sex månaders sikt är däremot starkare än normalt.

Efter att ha rapporterat minskat antal anställda i februari och mars rapporterar företagen nu i större utsträckning än normalt att antal anställda har ökat de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna pekar på oförändrat antal anställda de kommande tre månaderna. Knappt ett av tio företag uppger att de har brist på personal, vilket är lägre än normalt.

I handeln som helhet uppger företagen i mindre utsträckning än normalt att de har höjt priserna de senaste tre månaderna. Utvecklingen skiljer sig åt mellan branscherna, där företagen i sällanköpshandeln i större utsträckning än normalt har höjt priserna, medan företagen i dagligvaruhandeln i mycket stor utsträckning har sänkt priserna de senaste tre månaderna, vilket sammanfaller med momssänkningen på livsmedel som infördes den 1 april. Prisplanerna pekar, i betydligt större utsträckning än i mars, på prisökningar de kommande tre månaderna. I dagligvaruhandeln svarade fortfarande fler företag att de kommer sänka priserna de kommande tre månaderna än att de kommer öka priserna. Handelsföretagen är sammantaget ungefär lika missnöjda som normalt med lönsamheten.

Fortsatt få företag med personalbrist

Tjänstesektorns konfidensindikator steg marginellt i april och visar, liksom i mars, på ett normalt stämningsläge. Tjänsteföretagen har en mer positiv syn på den egna verksamhetens utveckling jämfört med mars, men uppgången i indikatorn motverkades av att företagen i mindre utsträckning uppger att efterfrågan ökat de senaste tre månaderna. Förväntningarna på efterfrågan på tre månaders sikt är oförändrade och ligger nära det historiska genomsnittet.

Tjänsteföretagens syn på volymen av inneliggande uppdrag är fortsatt mer negativ än normalt. Företagens förväntningar på efterfrågan på sex månaders sikt har dämpats något, men är trots detta mer optimistiska än normalt.

Företagen uppger att antalet anställda har minskat något de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna är oförändrade jämfört med mars och pekar på nyanställningar i normal utsträckning. Knappt två av tio företag uppger att de har brist på personal, vilket är lägre än det historiska genomsnittet. Andelen har varit i stort sett oförändrad det senaste ett och ett halvt året. Drygt ett av tio företag uppger att brist på arbetskraft är en faktor som begränsar verksamheten. Den vanligaste begränsningen är efterfrågan, vilket sex av tio företag anger.

Företagen rapporterar om i stort sett oförändrade försäljningspriser de senaste tre månaderna. Prisplanerna har dämpats och ligger nu nära det historiska genomsnittet. Lönsamhetsomdömena är oförändrade sedan januari och företagen är fortsatt mer missnöjda med lönsamheten än normalt. Exempel på branscher där stor andel av företagen är missnöjda med lönsamheten är personaluthyrning, landtransport samt uthyrnings- och leasingföretag.

Svagare stämningsläge bland män

Hushållens konfidensindikator minskade i april och visar fortsatt på ett svagare stämningsläge än normalt. Samtliga frågor i indikatorn försvagades, där de som rör den svenska ekonomin stod för det största negativa bidraget till nedgången i indikatorn. Hushållens förväntningar på den egna ekonomin på tolv månaders sikt och inställningen till kapitalvaruinköp ligger betydligt under det normala och bidrar mest till indikatorns låga nivå.

Konfidensindikatorn för män föll kraftigt med 6,2 enheter till 88,1, medan indikatorn för kvinnor ökade något med 1,1 enheter till 91,6. Skillnaden i förändring mellan konfidensindikatorerna för män och kvinnor från mars till april är den största som har uppmätts sedan tidsseriernas start 1996.

Stämningsläget bland hushåll med lägst inkomst förbättrades för femte månaden i rad, samtidigt som konsumentförtroendet bland hushåll med de högsta inkomsterna försämrades. Under de senaste två åren har stämningsläget varit tydligt svagare bland låginkomsthushåll än bland höginkomsthushåll, men denna skillnad har nu i stort sett försvunnit. I april visar samtliga inkomstgrupper ett ungefär lika svagt stämningsläge.

Det kvarstår dock skillnader i stämningsläget mellan olika boendeformer. Hushåll i hyresrätt är mer pessimistiska än hushåll i bostadsrätt eller småhus, vilket även varit fallet under de senaste två åren.[1]

Både makroindex, som sammanfattar hushållens syn på Sveriges ekonomi, och mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på den egna ekonomin, minskade i april. Både makro- och mikroindex ligger under det normala.

Andelen hushåll som uppger att de sparar i nuläget är fortsatt högre än normalt. Samtidigt ligger nettotalet för frågan om hushållets eget sparande de kommande tolv månaderna på det historiska genomsnittet.

Hushållen planerar i större utsträckning än normalt att minska sina inköp av kapitalvaror de kommande tolv månaderna. Hushållens planer på bostadsköp och bostadsrenoveringar ligger under det normala, medan planerna för bilköp ligger på det historiska genomsnittet.

Hushållens inflationsförväntningar på tolv månaders sikt ökade något till 7,5 procent i april. Även hushållens uppfattning om inflationen de senaste tolv månaderna steg något, till 11,2 procent, efter den relativt stora nedgången i mars. Förväntningarna på den rörliga bostadsräntan ökade och uppgår till strax under 4 procent på samtliga tidshorisonter.

I statistikdatabasen finns hushållsstatistiken uppdelad på kön, ålder och region.

Här förklaras några av de vanligaste begreppen i Konjunkturbarometern. Mer om begrepp och metoder finns i metodboken.

Barometerindikatorn mäter det aktuella stämnings­läget i den svenska ekonomin genom att sammanfatta resultaten från företags- och hushållsbarometern. Sektorernas vikt i Barometerindikatorn är fasta där tillverkningsindustrin väger 40 procent, tjänstesektorn väger 30 procent, hushåll 20 procent, handeln 5 procent och byggverksamhet 5 procent.

Konfidensindikatorer används för att sammanfatta situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor. Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas och standardiseras.

Mikroindex sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi.

Makroindex sammanfattar hushållens syn på svensk ekonomi.

Sektorernas vikt i totala näringslivet uppdateras en gång per år. För nuvarande urval väger tjänstesektorn 52,0 procent, handeln 19,2 procent, tillverkningsindustri 17,6 procent och byggverksamhet väger 11,1 procent.

Kvartalsvisa frågor är frågor som endast ställs var tredje månad (januari, april, juli och oktober). De enkätsvar som ligger till grund för kvartalsserier har samlats in under en enskild månad.

I statistikdatabasen är resultat som redovisas som Q1 beräknade på svar som har samlats in under april. På motsvarande sätt är resultat för:
Q2 beräknade på svar som har samlats in i juli
Q3 beräknade på svar som har samlats in i oktober
Q4 beräknade på svar som har samlats in i januari

Nettotal är skillnaden mellan andelen respondenter som svarat till exempel ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.

Läget uttrycks på detta sätt i tabellen:
++ mycket starkare än normalt
+ starkare än normalt
= ungefär som normalt
- svagare än normalt
-- mycket svagare än normalt

Säsongsrensning görs för att justera för regelbundet återkommande variationer under året.