Små förändringar i konjunkturbarometern

I Konjunkturbarometern presenteras resultaten från Konjunkturinstitutets månadsvisa undersökning av företagens respektive hushållens syn på ekonomin. Konjunkturbarometern ingår i Sveriges officiella statistik. Till rapporten för januari har företagens svar samlats in 2 januari–22 januari. Hushållens svar har samlats in 2 januari–15 januari.

Januariundersökningen är en så kallad kvartalsbarometer och innehåller fler frågor än månadsbarometern. I Konjunkturinstitutets statistikdatabas finns alla resultat från Konjunkturbarometern tillgängliga som tidsserier. Konjunkturbarometern är en tendensundersökning och utgör en viktig källa till makroekonomiska prognoser, men utgör i sig ingen prognos.

Konjunkturbarometern har tagits fram under ledning av enhetschef Johan Samuelsson.

Stockholm 29 januari 2026

Albin Kainelainen
Generaldirektör

Stämningsläget fortsatt starkt

Stämningsläget är fortsatt starkare än normalt inom näringslivet som helhet även om konfidensindikatorn minskade något i januari. Samtliga sektorer bidrog till nedgången, där alla indikatorer utom byggverksamhet sjönk marginellt.

Företagens syn på efterfrågeläget är fortsatt svagare än normalt. Företagen rapporterar i större utsträckning än i december att antalet anställda har minskat de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna pekar sammantaget på en ökad personalstyrka de kommande tre månaderna. Var femte företag inom näringslivet uppger att de har brist på arbetskraft, normalt är det var fjärde. Inom handeln är bristen som lägst där endast var tionde företag upplever brist på personal.

Företagens syn på lönsamheten är oförändrad från oktober, då frågan senast ställdes, och anses fortsatt vara sämre än normalt.

Företagen uppger i normal utsträckning att försäljningspriserna har ökat de tre senaste månaderna. Företagens förväntningar pekar däremot fortsatt i högre utsträckning än normalt på prisökningar. Företagens inflationsförväntningar på tolv månaders sikt uppgår i januari till 1,7 procent, vilket är oförändrat sedan i oktober.

Produktionskapaciteten väntas öka

Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin var i januari i stort sett oförändrad och visar på ett starkare stämningsläge än normalt. Andelen företag som bedömer att färdigvarulagren är för stora är fortsatt lägre än normalt, vilket utgör det största positiva bidraget till indikatorns nivå. Även produktionsplanerna är starkare än det historiska genomsnittet, men företagens syn på den nuvarande orderstocken är svagare än normalt och håller tillbaka indikatorn.

Industriföretagen rapporterar fortsatt om en ökad produktionsvolym de senaste tre månaderna, men i lägre utsträckning än i december. Nettotalet för frågan ligger nu i nivå med det historiska genomsnittet. Orderingången uppges ha ökat, främst på hemmamarknaden men även på exportmarknaden. På tre månaders sikt är företagen mycket optimistiska i sina förväntningar på orderingången.

Produktionskapaciteten bedöms i något lägre utsträckning än normalt ha ökat de senaste tre månaderna. Det nuvarande kapacitetsutnyttjandet uppgår till 83 procent, vilket ligger nära det historiska genomsnittet. På tre månaders sikt väntas produktionskapaciteten öka och det i betydligt större utsträckning än normalt. Andelen företag som planerar att öka produktionskapaciteten är klart högst inom annan transportmedelsindustri där bland annat tillverkning av militära fordon ingår. Även elektronikindustrin och motorfordonsindustrin planerar i hög utsträckning att öka produktionskapaciteten.

Företagen rapporterar att antalet anställda har minskat de senaste tre månaderna medan anställningsplanerna pekar på en oförändrad personalstyrka på tre månaders sikt. Andelen företag som uppger brist på personal var i stort sett oförändrad för andra kvartalsundersökningen i rad och ligger nära det historiska genomsnittet.

Företagen rapporterar om prisökningar på hemmamarknaden och prissänkningar på exportmarknaden de senaste tre månaderna. Motorfordonsindustrin och pappersindustrin sticker ut genom att i hög utsträckning rapportera prissänkningar på både hemma- och exportmarknaden. På tre månaders sikt väntas försäljningspriserna i tillverkningsindustrin öka i normal utsträckning på både hemma- och exportmarknaden. Företagen är fortsatt missnöjda med lönsamheten och andelen företag som uppger att lönsamheten är dålig är som högst i trävaruindustrin samt massa- och pappersindustrin.

Indikatorn sjunker men på ett års sikt är optimismen stark

Konfidensindikatorn för byggverksamhet minskade i januari för andra månaden i rad. Nedgången förklaras av mindre optimistiska anställningsplaner som nu ligger i nivå med det historiska genomsnittet. Företagens syn på orderstocken är fortsatt svagare än normalt.

Stämningsläget skiljer sig fortsatt åt mellan de olika branscherna. Konfidensindikatorn för anläggningsbyggarna visar på ett starkare stämningsläge än normalt, indikatorn för husbyggarna ligger nära det historiska genomsnittet och för specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet pekar indikatorn på ett svagare stämningsläge än normalt.

Byggföretagen rapporterar fortsatt i högre utsträckning än normalt om ett ökat byggande de senaste tre månaderna. Förväntningarna på byggandet under de kommande tre månaderna är också mer optimistiska än normalt. Företagen är ännu mer optimistiska när det gäller utsikterna på byggmarknaden på ett års sikt. I samtliga branscher tror företagen i hög utsträckning att byggmarknaden kommer att förbättras. Nettotalet för frågan ligger på den högsta nivån sedan 2016.

Antalet anställda rapporteras ha minskat något de senaste tre månaderna och andelen företag som uppger att brist på arbetskraft begränsar byggandet är låg. Däremot uppger knappt fyra av fem företag att efterfrågan begränsar byggandet, vilket är en ökning jämfört med december.

Byggföretagen rapporterar om minskade anbudspriser de senaste tre månaderna, men på tre månaders sikt väntas priserna öka. Andelen företag som förväntar sig högre anbudspriser är störst inom anläggningsarbeten.

Partihandlarna nöjda med lönsamheten

Konfidensindikatorn för handeln sjönk marginellt till 109,6 och visar på ett starkare stämningsläge än normalt. Bakom nedgången ligger både synen på försäljningen de senaste tre månaderna och mindre optimistiska förväntningar på utvecklingen av försäljningsvolymen de kommande tre månaderna.

Företagens samlade omdöme om nuvarande försäljningssituation steg något och är nu mer positivt än normalt. Förväntningarna på försäljningssituationen på sex månaders sikt är mer optimistiska än normalt, inte minst bland partihandlarna där optimismen är ovanligt utbredd.

Andelen företag som uppger att lagren är för stora är högre än normalt. Inköpen av varor förväntas i större utsträckning än normalt att öka de kommande tre månaderna. Inom handel med motorfordon planerar företagen i betydligt större utsträckning än normalt att öka inköpen.

Företagen rapporterar om stigande försäljningspriser de tre senaste månaderna och de förväntar sig i normal utsträckning att priserna kommer att öka de kommande tre månaderna. Företagens missnöje över lönsamheten minskade för andra kvartalet i rad och är nu i nivå med det normala. Inom partihandeln är företagen dessutom nöjda, vilket är en klar förbättring mot oktober då missnöjet bland företagen var betydligt mer utbrett än normalt.

Antalet anställda rapporteras ha varit närmast oförändrat de senaste tre månaderna, vilket är det normala. Även anställningsplanerna pekar på en närmast oförändrad personalstyrka kommande tre månader, vilket är lägre än normalt. Ett av tio företag uppger, för tredje kvartalet i rad, att de har brist på personal, vilket är något lägre än det historiska genomsnittet.

Fortsatt stark konfidensindikator i tjänstesektorn

Konfidensindikatorn minskade något jämfört med i december men stämningsläget är fortfarande starkare än normalt. Samtliga delfrågor som ingår i indikatorn bidrar positivt till att indikatorn ligger över 100. Efterfrågan, både den bakåtblickande och den framåtblickande frågan, bidrar dock något mindre jämfört med i december.

Fler företag än i december rapporterar om en minskning av personalstyrkan under de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna för de kommande tre månaderna är däremot normala och ligger i linje med det historiska snittet.

Företagen är mer missnöjda än normalt med volymen på inneliggande uppdrag, och lönsamheten uppges vara svag. Samtidigt förväntar sig fler företag än normalt att efterfrågan på deras tjänster kommer att öka. Efterfrågan på sex månaders sikt är oförändrat stark och optimismen är mer utbredd än normalt.

Knappt två av tio företag rapporterar för sjätte kvartalet i rad brist på personal, vilket är lägre än normalt. Den faktor som flest tjänsteföretag uppger begränsar verksamheten är otillräcklig efterfrågan, närmare sex av tio anger detta.

Försäljningspriserna uppges i normal utsträckning ha ökat de senaste tre månaderna, men företagens prisplaner för de kommande tre månaderna ligger över det historiska genomsnittet.

Fortsatt dystert stämningsläge bland hushållen

Konfidensindikatorn för hushållen sjönk marginellt till 95,3 i januari och indikerar ett svagare stämningsläge än normalt. Hushållens syn på den egna ekonomin de senaste tolv månaderna och i viss mån också hushållens inställning till kapitalvaruinköp förklarar nedgången. Inställningen till ekonomin i Sverige de senaste tolv månaderna motverkade nedgången något. Inställningen till kapitalvaruinköp försämrades något och är fortfarande den fråga som främst förklarar att konfidensindikatorn ligger under sitt historiska medelvärde.

Konfidensindikatorn för män var i stort sett oförändrad i januari, medan den för kvinnor gick ner något sedan i december. Makroindex som sammanfattar hushållens syn på svensk ekonomi stärktes i januari och visar på ett starkare läge än normalt. Mikroindex däremot, som sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi, minskade något och fortsätter att ligga under sitt historiska genomsnitt, något det gjort sedan januari 2022.

Hushållen förväntar sig i lägre utsträckning än i december att arbetslösheten kommer att öka de kommande tolv månaderna. Synen på arbetslösheten är mindre negativ än den har varit de senaste fyra åren. När det gäller egen arbetslöshetsrisk så upplever hushållen i normal utsträckning att den minskat.

Hushållen uppger i större utsträckning än normalt att deras ekonomiska situation just nu är sådan att de sparar, medan de uppger i normal utsträckning att det är troligt att de kommer spara de kommande tolv. Hushållen upplever att det just nu är fel tidpunkt att köpa kapitalvaror. Samtidigt planerar hushållen att spendera mindre pengar på kapitalvaror de kommande tolv månaderna, jämfört med de senaste tolv månaderna.

Hushållens upplevda inflation under de senaste tolv månaderna sjönk och är nu den lägsta sedan maj 2022. Även inflationsförväntningarna föll tillbaka och uppgick till 6,5 procent i januari. Förväntningarna på de rörliga bostadsräntorna var i stort sett oförändrade.

I statistikdatabasen finns hushållsstatistiken uppdelad på kön, ålder och region.

Här förklaras några av de vanligaste begreppen i Konjunkturbarometern. Mer om begrepp och metoder finns i metodboken.

Barometerindikatorn mäter det aktuella stämnings­läget i den svenska ekonomin genom att sammanfatta resultaten från företags- och hushållsbarometern. Sektorernas vikt i Barometerindikatorn är fasta där tillverkningsindustrin väger 40 procent, tjänstesektorn väger 30 procent, hushåll 20 procent, handeln 5 procent och byggverksamhet 5 procent.

Konfidensindikatorer används för att sammanfatta situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor. Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas och standardiseras.

Mikroindex sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi.

Makroindex sammanfattar hushållens syn på svensk ekonomi.

Sektorernas vikt i totala näringslivet uppdateras en gång per år. För nuvarande urval väger tjänstesektorn 52,0 procent, handeln 19,2 procent, tillverkningsindustri 17,6 procent och byggverksamhet väger 11,1 procent.

Kvartalsvisa frågor är frågor som endast ställs var tredje månad (januari, april, juli och oktober). De enkätsvar som ligger till grund för kvartalsserier har samlats in under en enskild månad.

I statistikdatabasen är resultat som redovisas som Q1 beräknade på svar som har samlats in under april. På motsvarande sätt är resultat för:
Q2 beräknade på svar som har samlats in i juli
Q3 beräknade på svar som har samlats in i oktober
Q4 beräknade på svar som har samlats in i januari

Nettotal är skillnaden mellan andelen respondenter som svarat till exempel ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.

Läget uttrycks på detta sätt i tabellen:
++ mycket starkare än normalt
+ starkare än normalt
= ungefär som normalt
- svagare än normalt
-- mycket svagare än normalt

Säsongsrensning görs för att justera för regelbundet återkommande variationer under året.