Stämningsläget bland hushållen fortsätter att förbättras

I Konjunkturbarometern presenteras resultaten från Konjunkturinstitutets månadsvisa undersökning av företagens respektive hushållens syn på ekonomin. Konjunkturbarometern ingår i Sveriges officiella statistik. Till rapporten för september har företagens svar samlats in 29 augusti–16 september. Hushållens svar har samlats in 1 september–15 september.

I Konjunkturinstitutets statistikdatabas finns alla resultat från Konjunkturbarometern tillgängliga som tidsserier. Konjunkturbarometern är en tendensundersökning och utgör en viktig källa till makroekonomiska prognoser, men utgör i sig ingen prognos.

Konjunkturbarometern har tagits fram under ledning av enhetschef Johan Samuelsson.

Stockholm 24 september 2025

Albin Kainelainen
Generaldirektör

Konfidensindikatorn kvar på genomsnittsnivå

Konfidensindikatorn för näringslivet var oförändrad i september och ligger kvar på det historiska genomsnittet. Även i de olika sektorerna var rörelserna i indikatorerna små. Företagens syn på efterfrågeläget var också oförändrad jämfört med i augusti och är svagare än normalt i alla sektorer förutom handeln. Inom handeln minskade missnöjet med försäljningssituationen i nuläget och nettotalet för frågan ligger nu nära det normala.

Företagen rapporterar fortsatt om en liten minskning av antalet anställda under de senaste tre månaderna och på tre månaders sikt tror företagen på en oförändrad personalstyrka.

Normala prisplaner

Tillverkningsindustrins konfidensindikator steg till 98,6 och pekar efter uppgången på ett normalt stämningsläge. Bakom uppgången ligger främst företagens omdöme om nuvarande lager. Varulagerfrågan är även den enda indikatorfrågan som bidrar positivt till indikatorn. Företagens förväntningar på utvecklingen av produktionsvolymen de närmaste tre månaderna är den fråga som bidrar mest negativt, även om den gick upp marginellt denna månad.

Industriföretagen rapporterar att produktionsvolymen har varit oförändrad de tre senaste månaderna. Orderingången på hemmamarknaden rapporteras i normal utsträckning ha ökat de senaste tre månaderna medan orderingången på exportmarknaden uppges ha minskat.

Antalet anställda uppges ha ökat något de senaste tre månaderna, normalt rapporterar företagen om en minskad personalstyrka. Anställningsplanerna pekar dock på en normal minskning av personalstyrkan de kommande tre månaderna.

Industriföretagen förväntar sig i normal utsträckning ökade försäljningspriser både på hemma- och exportmarknaden.

Tillfälliga tullfrågor

Något fler industriföretag än i augusti uppger att produktionsvolymen har minskat de senaste tre månaderna till följd av förändrade tullar eller den osäkerhet som råder kring tullnivåerna. Tre av tio företag förväntar sig att produktionsvolymen kommer att minska i liten omfattning till följd av förändrade tullar. Lika stor andel företag förväntar sig, i någon grad, en minskning av sina investeringar under de kommande tolv månaderna på grund av förändrade tullar eller den osäkerhet som råder kring tullnivåerna. Majoriteten, sex av tio företag, uppger att framtida investeringar inte kommer att påverkas. Läs mer om själva frågeställningarna och svarsalternativen [här]. Resultaten från tullfrågorna finns att ta del av [här].

Byggandet förväntas bli oförändrat

Konfidensindikatorn för byggverksamhet sjönk något till 97,3 och är nu svagare än normalt. Det var anställningsplanerna som blev något dystrare än i augusti, medan synen på orderstockens storlek blev oförändrad. Husbyggarna är något dystrare än det historiska medelvärdet, medan anläggningsbyggare och specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet har en konfidensindikator på normal nivå.

Byggföretagen uppger att byggandet varit oförändrat de senaste tre månaderna. I augusti visade svaren i liten utsträckning på minskat byggande. Förväntningarna på de kommande tre månadernas byggande visar på ett nära oförändrat byggande, vilket är något mer pessimistiskt än i augusti. Företagen upplever i samma utsträckning som de senaste månaderna en ökad orderingång, men de är mer missnöjda än normalt gällande orderstockens storlek.

Företagen uppger i normal utsträckning att anbudspriserna har minskat de senaste tre månaderna. Förväntningarna på de kommande tre månadernas anbudspriser har stärkts och företagen förväntar sig nu i liten utsträckning ökande anbudspriser.

Antalet anställda uppges ha varit i stort sett oförändrat de senaste tre månaderna och även anställningsplanerna pekar på en oförändrad personalstyrka kommande tre månader.

Starkare stämningsläge än normalt

Konfidensindikatorn för handel ökade i september till 104,5 och stämningsläget är starkare än normalt. Det är framför allt försäljningsvolymen de senaste tre månaderna som bidrar till uppgången, medan frågan om varulagrens storlek motverkar den.

Företagen uppger i större utsträckning än normalt att försäljningen har ökat de senaste tre månaderna, samtidigt som ungefär lika stor andel av företagen svarar att försäljningssituationen är god som svarar att den är dålig. De förväntar sig i normal utsträckning att försäljningen kommer att öka de kommande tre månaderna.

Försäljningspriserna uppges i större utsträckning än normalt ha ökat de senaste tre månaderna och förväntningarna på försäljningspriserna förväntas i större utsträckning än normalt att öka.

Antalet anställda uppges i liten utsträckning ha minskat de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna pekar på i stort sett oförändrad personalstyrka de kommande tre månaderna.

Normalt stämningsläge i tjänstesektorn

Konfidensindikatorn uppgår i september till 98,8, vilket signalerar ett normalt stämningsläge. Jämfört med augusti har indikatorn försvagats något till följd av svagare bedömningar av efterfrågan under de senaste tre månaderna samt en mer dämpad syn på efterfrågeutvecklingen framöver.

Tjänsteföretagen rapporterar i lägre utsträckning än normalt att verksamheten har förbättrats under de senaste tre månaderna. Företagen rapporterar också om en minskning av antalet anställda under de senaste tre månaderna. Nettotalet för försäljningspriserna de senaste tre månaderna är närapå oförändrade jämfört med i augusti och är fortsatt i linje med sitt historiska medelvärde.

Synen på volymen av inneliggande uppdrag är fortsatt mer negativ än normalt. Men de framåtblickande frågorna är alla i linje med sitt historiska medelvärde. Efter den kraftiga uppgången i nettotalet för efterfrågan förra månaden har förväntningarna dämpats något. Även förväntningarna på försäljningspriserna och antalet anställda har minskat något.

Hushållen mindre pessimistiska kring Sveriges ekonomi om tolv månader

Hushållens konfidensindikator steg för femte månaden i rad och ligger i september på 93,2. Uppgången förklaras till största delen av hushållens mindre pessimistiska förväntningar på sin egen ekonomi de kommande tolv månaderna följt av en nu mindre pessimistisk syn än normalt på Sveriges ekonomi om tolv månader. De frågor som tynger indikatorn mest är fortsatt hushållens inställning till kapitalvaruinköp i nuläget följt av hushållets ekonomi nu jämfört med för tolv månader sedan. Nettotalen för dessa två frågor sjönk dessutom marginellt i september. Synen på ekonomin i Sverige de senaste tolv månaderna blev i september något mindre dyster än den var i augusti men är fortsatt dystrare än normalt.

Makroindex, som sammanfattar hushållens syn på den svenska ekonomin, steg och ligger nu på 97,6, vilket precis räcker för att klassas som ett normalt läge. Även mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på den egna ekonomin, steg men är fortsatt svagare än makroindex. Konfidensindikatorn för kvinnor steg till 93,0 medan konfidensindikatorn för män sjönk till 89,8. Denna månad var skillnaden i förändringen mellan kvinnor och män ovanligt stor. Det är i mikroindex skillnaden är som störst, där männen är ovanligt dystra medan stämningsläget stärktes bland kvinnorna. I makroindex är kvinnorna däremot något mer dystra än männen. Hushåll som bor i hyresrätt har under de senaste två åren varit mer pessimistiska än hushåll i bostadsrätt eller småhus och denna skillnad mellan grupperna kvarstår även i september.

Hushållen förväntar sig fortsatt i högre utsträckning än normalt att arbetslösheten kommer att öka de kommande tolv månaderna, även om andelen minskat sedan augusti. Risken att själv bli arbetslös bedöms vara oförändrad jämfört med hur hushållen svarade på frågan i augusti.

Andelen hushåll som uppger att de sparar i nuläget är fortsatt över det historiska genomsnittet, något det varit sedan 2012. Nettotalet för frågan har i september inte varit lägre sedan 2019. Under pandemin var nettotalet som högst. Hushållen uppger i normal utsträckning, att det är troligt att hushållet kommer spara något de kommande tolv månaderna. Inställningen till köp av kapitalvaror, så som möbler, vitvaror och elektronik, blev något mer negativ jämfört med i augusti och är kvar på en mycket låg nivå. Hushållens planer på kapitalvaruinköp de kommande tolv månaderna är dessutom fortsatt återhållsamma.

Hushållens inflationsförväntningar på tolv månaders sikt sjönk till 6,9 procent i september. Förväntningarna på den rörliga bostadsräntan på samtliga tre tidshorisonter har varit oförändrad tre månader i rad.

I statistikdatabasen finns hushållsstatistiken uppdelad på kön, ålder och region.

Här förklaras några av de vanligaste begreppen i Konjunkturbarometern. Mer om begrepp och metoder finns i metodboken.

Barometerindikatorn mäter det aktuella stämnings­läget i den svenska ekonomin genom att sammanfatta resultaten från företags- och hushållsbarometern. Sektorernas vikt i Barometerindikatorn är fasta där tillverkningsindustrin väger 40 procent, tjänstesektorn väger 30 procent, hushåll 20 procent, handeln 5 procent och byggverksamhet 5 procent.

Konfidensindikatorer används för att sammanfatta situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor. Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas och standardiseras.

Mikroindex sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi.

Makroindex sammanfattar hushållens syn på svensk ekonomi.

Sektorernas vikt i totala näringslivet uppdateras en gång per år. För nuvarande urval väger tjänstesektorn 52,0 procent, handeln 19,2 procent, tillverkningsindustri 17,6 procent och byggverksamhet väger 11,1 procent.

Kvartalsvisa frågor är frågor som endast ställs var tredje månad (januari, april, juli och oktober). De enkätsvar som ligger till grund för kvartalsserier har samlats in under en enskild månad.

I statistikdatabasen är resultat som redovisas som Q1 beräknade på svar som har samlats in under april. På motsvarande sätt är resultat för:
Q2 beräknade på svar som har samlats in i juli
Q3 beräknade på svar som har samlats in i oktober
Q4 beräknade på svar som har samlats in i januari

Nettotal är skillnaden mellan andelen respondenter som svarat till exempel ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.

Läget uttrycks på detta sätt i tabellen:
++ mycket starkare än normalt
+ starkare än normalt
= ungefär som normalt
- svagare än normalt
-- mycket svagare än normalt

Säsongsrensning görs för att justera för regelbundet återkommande variationer under året.