Små förändringar i stämningsläget

I Konjunkturbarometern presenteras resultaten från Konjunkturinstitutets månadsvisa undersökning av företagens respektive hushållens syn på ekonomin. Konjunkturbarometern ingår i Sveriges officiella statistik. Till rapporten för maj har företagens svar samlats in 30 april – 19 maj. Hushållens svar har samlats in 2 maj – 15 maj.

I Konjunkturinstitutets statistikdatabas finns alla resultat från Konjunkturbarometern tillgängliga som tidsserier. Konjunkturbarometern är en tendensundersökning och utgör en viktig källa till makroekonomiska prognoser, men utgör i sig ingen prognos.

Konjunkturbarometern har tagits fram under ledning av enhetschef Johan Samuelsson.

Stockholm 27 maj 2025

Albin Kainelainen
Generaldirektör

Normalt stämningsläge

Konfidensindikatorn för näringslivet minskade något i maj, men visar fortsatt på ett normalt stämningsläge. Företagens syn på efterfrågeläget är mer negativ än normalt i samtliga sektorer, med undantag för byggverksamhet där nettotalet ligger nära det historiska genomsnittet.

Företagen rapporterar en mindre minskning av antalet anställda de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna är oförändrade sedan april och pekar på en ungefär oförändrad personalstyrka de kommande tre månaderna. 

En större andel företag än normalt tror att försäljningspriserna kommer att öka på tre månaders sikt. Prisförväntningarna skiljer sig dock mycket åt mellan sektorerna. Inom tillverkningsindustrin är det förhållandevis många företag som tror att försäljningspriserna kommer att öka, medan företagen inom byggverksamhet förväntar sig att anbudspriserna kommer att minska.

Ökade försäljningspriser på exportmarknaden

Tillverkningsindustrins konfidensindikator var närmast oförändrad i maj på 100,1 och pekar på ett normalt stämningsläge i industrin som helhet, men stämningsläget i de olika industribranscherna varierar. Inom investeringsvaruindustrin återfinns de branscher som uppvisar det starkaste stämningsläget, där det är som allra starkast inom annan transportmedelindustri. Signalerna är svagast inom konsumtionsvaruindustrin och då främst icke varaktiga konsumtionsvaror.

Industriföretagen rapporterar om en något ökad produktionsvolym de senaste tre månaderna men i lägre utsträckning än normalt. Förväntningarna på produktionsvolymen på tre månaders sikt sjönk något sedan april och ligger under det historiska genomsnittet. Företagen uppger att orderingången de senaste tre månaderna är oförändrad på hemmamarknaden medan den på exportmarknaden ökat i normal utsträckning. Företagen i tillverkningsindustrin är missnöjda i större utsträckning än normalt med såväl den totala orderstockens som exportorderstockens storlek.

Företagen uppger att antalet anställda varit oförändrat de tre senaste månaderna och anställningsplanerna för de kommande tre månaderna pekar på att det kommer fortsätta att vara så.

Industriföretagen förväntar sig ökade försäljningspriser i större utsträckning än normalt, både på hemma- och exportmarknaden, men i synnerhet på exportmarknaden.

Små effekter av ändrade tullar

De flesta industriföretag anger att de bara påverkas lite av de förändrade tullarna. Två av tio företag uppger nu i maj att deras produktionsvolym har minskat i liten utsträckning av förändrade tullar. Framöver förväntar sig drygt fyra av tio företag en minskning av produktionsvolymen till följd av förändrade tullar eller den osäkerhet som råder kring tullfrågan, men även detta bedöms ske i begränsad omfattning. Nästan inga företag anger att produktionsvolymen har påverkats, eller förväntas påverkas, i stor utsträckning. Inte heller investeringarna bedöms påverkas i stor utsträckning av tullarna. Läs mer om själva frågeställningarna och svarsalternativen [här ]. Resultaten från tullfrågorna finns att ta del av [här ].

Normalt stämningsläge inom byggverksamhet

Konfidensindikatorn för byggverksamhet ökade med 2,7 enheter i maj och visar fortsatt på ett normalt stämningsläge. Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet är den delbransch som stärkt sitt stämningsläge mest, medan anläggningsbyggarna visar på svagare stämningsläge än i april.

Byggföretagen uppger att byggandet varit nära oförändrat de senaste månaderna. Bilden skiljer sig åt mellan de olika delbranscherna, där husbyggare och specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet är nära oförändrade, medan anläggningsbyggarna i betydligt större utsträckning än normalt svarar att byggandet har ökat. Förväntningarna på de kommande tre månadernas byggande är mer optimistiskt, där företagen i större utsträckning än normalt förväntar sig ökat byggande kommande tre månader.

Orderstocken uppges i ungefär normal utsträckning ha ökat de senaste tre månaderna. Företagen uppger i normal, men lägre utsträckning än i april, att de är missnöjda med orderstockens storlek. Orderstocken förväntas öka de kommande tre månaderna.

Anbudspriserna uppges ha minskat de senaste tre månaderna. Förväntningarna pekar på minskade anbudspriser de kommande tre månaderna.

Företagen uppger i samma utsträckning som i april att antalet anställda har minskat de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna pekar på att antalet anställda kommer att öka något de kommande tre månaderna. Ett av fyra företag uppger att brist på arbetskraft begränsar byggandet. Drygt hälften av företagen uppger att otillräcklig efterfrågan begränsar byggandet.

Priserna väntas öka

Konfidensindikatorn för handeln gick upp till 104,6. Uppgången förklaras av att företagen i lägre utsträckning svarade att varulagren är för stora. Dystrare förväntningar på de kommande tre månadernas försäljning motverkade uppgången. 

Försäljningsvolymen uppges i normal utsträckning ha ökat de senaste tre månaderna. Företagen förväntar sig i normal utsträckning att försäljningsvolymen kommer att öka de kommande tre månaderna. Företagen är dystrare än vanligt gällande sin nuvarande försäljningssituation, men förväntar sig i högre utsträckning än normalt att den kommer förbättras de kommande sex månaderna.  

Antalet anställda uppges i liten utsträckning ha ökat de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna pekar på oförändrad personalstyrka de kommande tre månaderna. 

Företagen svarar i betydligt lägre utsträckning än i april, men i högre utsträckning än normalt, att de förväntar sig ökade försäljningspriser de kommande tre månaderna. Bilden skiljer sig åt mellan delbranscherna, där handel med motorfordon förväntar sig minskade priser, medan företagen i dagligvaruhandeln i mycket högre utsträckning än normalt förväntar sig ökade priser. Även företagen i sällanköpshandel förväntar sig ökade priser.

Lägre efterfrågan framöver

Konfidensindikatorn för tjänstesektorn sjönk i maj till 95,9, vilket visar på ett svagare stämningsläge än normalt. Nedgången förklaras främst av att tjänsteföretagens förväntningar på efterfrågeutvecklingen de kommande tre månaderna har försämrats.

Tjänsteföretagen rapporterar i lägre utsträckning än normalt att deras verksamhet har förbättrats den senaste tremånadersperioden. Efterfrågan uppges ha ökat, men i lägre utsträckning än normalt.

Det är fortsatt något fler tjänsteföretag än normalt som uppger att försäljningspriserna har ökat de senaste tre månaderna. Även på tre månaders sikt tror företagen, i större utsträckning än normalt, att försäljningspriserna kommer att öka. 

Antalet anställda uppges ha minskat de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna för de kommande tre månaderna pekar liksom i april på en närmast oförändrad personalstyrka, vilket är lägre än normalt 

Mindre pessimistiska förväntningar på egna ekonomin, men betydligt dystrare än normalt 

Hushållens konfidensindikator steg i maj till 83,1 efter att ha sjunkit kraftigt tre månader i rad, men visar fortsatt på ett betydligt svagare stämningsläge än normalt. Bakom uppgången ligger något mindre pessimistiska förväntningar på den egna ekonomin om tolv månader. Även förväntningarna på utvecklingen av den svenska ekonomin de kommande tolv månaderna blev något mindre pessimistiska.

Konfidensindikatorn för män steg marginellt till 81,9 medan indikatorn för kvinnor ökade till 81,8. Makroindex, som sammanfattar hushållens syn på den svenska ekonomin, sjönk marginellt och ligger nu på 87,5. Mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på den egna ekonomin, steg och ligger på 82,3.

Hushållens syn på sin egen ekonomi nu jämfört med för tolv månader sedan är oförändrad från april och därmed fortsatt betydligt mer negativ än normalt. Även hushållens bedömning av Sveriges ekonomi nu jämfört med för tolv månader sedan är betydligt mer negativ än normalt och försvagades dessutom ytterligare.

Hushållen förväntar sig i högre utsträckning än normalt att arbetslösheten kommer att öka de kommande tolv månaderna och risken att själv bli arbetslös upplevs som närmast oförändrad sedan i april och något högre än normalt.

Hushållens syn på hur lägligt det är att köpa kapitalvaror i nuläget är fortsatt ovanligt negativ. Även deras planer på inköp av kapitalvaror på tolv månaders sikt är betydligt mer återhållsamma än normalt. Andelen hushåll som uppger att de sparar i nuläget är högre än normalt. Knappt sju av tio hushåll uppger att de sparar, mindre än en tiondel uppger att de skuldsätter sig. Hushållen tror däremot i lägre utsträckning än normalt att de kommer kunna spara något under de närmaste tolv månaderna, dit räknas även minskning av eventuella lån. Nettotalet för frågan är nu nere på en nivå som endast har noterats vid ett tillfälle sedan 2005.

Hushållens inflationsförväntningarna på tolv månaders sikt sjönk från 9,5 till 8,9 procent i maj. Förväntningarna på den rörliga bostadsräntan sjönk något på både ett, två och fem års sikt. Hushållen förväntar sig att den rörliga bostadsräntan kommer vara 3,7 procent om ett år, 3,6 procent om två år och 3,5 procent om fem år.

I statistikdatabasen finns hushållsstatistiken uppdelad på kön, ålder och region.

Barometerindikatorn mäter det aktuella stämnings­läget i den svenska ekonomin genom att sammanfatta resultaten från företags- och hushållsbarometern. Sektorernas vikt i Barometerindikatorn är fasta. Tillverkningsindustri 40 %, Tjänstesektorn 30 %, Hushåll 20 %, Handeln 5 %, Byggverksamhet 5 %.

Konfidensindikatorer används för att sammanfatta situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor. Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas och standardiseras.

Mikroindex sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi.

Makroindex sammanfattar hushållens syn på svensk ekonomi.

Sektorernas vikt i totala näringslivet uppdateras en gång per år. För nuvarande urval gäller: Tjänstesektorn 52,0 %, Handel 19,2 %, Tillverkningsindustri 17,6 %, Byggverksamhet 11,1 %.

Kvartalsvisa frågor är frågor som endast ställs var tredje månad (januari, april, juli och oktober). De enkätsvar som ligger till grund för kvartalsserier har samlats in under en enskild månad.

I statistikdatabasen är resultat som redovisas som Q1 beräknade på svar som har samlats in under april. På motsvarande sätt är resultat för:
Q2 beräknade på svar som har samlats in i juli
Q3 beräknade på svar som har samlats in i oktober
Q4 beräknade på svar som har samlats in i januari

Nettotal är skillnaden mellan andelen respondenter som svarat till exempel ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.

Läget uttrycks på detta sätt i tabellen:
++ mycket starkare än normalt
+ starkare än normalt
= ungefär som normalt
- svagare än normalt
-- mycket svagare än normalt

Säsongsrensning görs för att justera för regelbundet återkommande variationer under året.