2025-12-02
KI-kommentar
Finanspolitiska multiplikatorer i SELMA
I denna studie beräknas multiplikatorer för BNP och arbetslöshet för åtta finanspolitiska instrument med utgångspunkt i Konjunkturinstitutets makroekonomiska modell SELMA. Modellen är en dynamisk stokastisk allmänjämviktsmodell (DSGE-modell), särskilt utformad för att analysera konjunkturella förlopp i en liten, öppen ekonomi som den svenska. Multiplikatorerna beräknas för tvååriga tillfälliga stimulanser. Resultaten redovisas både under antagandet om en aktiv penningpolitik, där Riksbanken justerar räntan enligt en regel, och under en passiv penningpolitik, där räntan hålls fast under en längre period.
Resultaten vid aktiv penningpolitik visar, i likhet med tidigare studier, att utgiftsbaserade åtgärder generellt har störst konjunkturell effekt. BNP-multiplikatorerna för offentliga investeringar (0,99), investeringssubventioner (0,93) och offentlig konsumtion (0,82) är betydligt högre än för transfereringar och skattesänkningar, där effekterna är begränsade. Exempelvis uppgår BNP-multiplikatorn för transfereringar till hushållen till endast 0,05, medan skattesänkningar på arbetsinkomst, konsumtion, kapital och arbetsgivaravgifter ger effekter i intervallet 0,05–0,21. Multiplikatorerna för arbetslöshet följer i stora drag BNP-multiplikatorerna, vilket speglar att tillfälliga stimulanser framför allt påverkar sysselsättningen snarare än kapitalstocken.
Penningpolitikens utformning har stor betydelse för resultaten, eftersom effekten av en finanspolitisk stimulans påverkas av hur styrräntan anpassas till det förändrade konjunkturläget. Vid en passiv penningpolitik är multiplikatorerna generellt sett högre, eftersom resursutnyttjandet kan stiga utan att mötas av en räntehöjning. Detta gäller särskilt för offentliga investeringar och investeringssubventioner, där BNP-multiplikatorn uppgår till 1,16 respektive 1,37 vid passiv penningpolitik. Samtidigt ska det noteras att antagandet om en passiv penningpolitik är en förenkling som främst används för att isolera effekterna av finanspolitiken och som inte är särskilt realistiskt under normala förhållanden.
