Publikationer och nyheter

Senaste rapporterna och nyheterna från Konjunkturinstitutet

Publikationer

  • | Publikation | Konjunkturbarometern April 2024

    Bred uppgång i barometerindikatorn

    Barometerindikatorn steg i april med 1,9 enheter till 95,0. Alla delar av ekonomin bidrog till uppgången. Störst var uppgången inom detaljhandeln där stämningsläget för första gången sedan juni 2022 är starkare än normalt. Även inom bygg- och anläggningsverksamhet var uppgången relativt stor. Barometerindikatorn pekar dock fortsatt på ett svagare stämningsläge än normalt i ekonomin som helhet. Att indikatorn är under det historiska genomsnittet förklaras framför allt av det dystra läget bland hushållen och inom tjänstesektorn.
    Läs mer
  • | Publikation | Specialstudie April

    Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2024

    Konjunktur­institutets prognosfel och prognosprecision jämförs med 17 andra prognosinstitut vad gäller BNP-tillväxten, inflationen, timlöneutvecklingen, sysselsättningstillväxten, arbetslösheten, Riksbankens styrränta och det offentligfinansiella sparandet. I rapporten utvärderas både prognosernas precision och om utfallen över- eller underskattas i prognoserna.I likhet med tidigare rapporter redovisas statistiska utvärderingsmått både för den korta och för den långa utvärderingsperioden. I kapitel 2 presenteras en detaljerad beskrivning och jämförelse av prognoserna för 2023. Resultaten av utvärderingen för utfallsåren 2019–2023 presenteras i kapitel 3.Konjunktur­institutets prognoser stod sig väl i jämförelse med andra prognosmakare med avseende på prognoser för 2023. För varje undersökt variabel är Konjunktur­institutets prognosprecision högre eller som lägst lika med genomsnittet för alla prognosmakare. Konjunktur­institutet hade högst prognosprecision för styrräntans årsgenomsnitt och var bland de tre bästa prognosmakarna för BNP. För utfallsåren 2019–2023 har Konjunktur­institutets prognoser för innevarande år varit mest träffsäkra för alla variabler med undantag för BNP och arbetslösheten där de varit de näst mest träffsäkra.
    Läs mer
  • | Prognos | Konjunkturläget Mars 2024

    Lågkonjunkturen bottnar i år

    Lågkonjunkturen bottnar i år och mot slutet av året inleds den ekonomiska återhämtningen. Det framgår av vår senaste prognos.
    Läs mer
  • | Publikation | Konjunkturbarometern Mars 2024

    Ökad optimism om framtiden hos hushållen

    Barometerindikatorn ökade med 2,4 enheter från 90,7 till 93,1. Starkast utvecklades hushållen respektive tjänstesektorn medan bygg- och anläggningsverksamhet var den enda sektor vars indikator minskade.
    Läs mer
  • | Publikation | Specialstudie Februari 2024

    Elasticiteter inom miljö-, klimat- och energiområdet

    Denna specialstudie har som syfte att utveckla en allmän analysram för hur elasticiteter kan användas i utredningar inom miljö-, klimat- och energiområdet och att sammanställa relevanta skattningar av elasticiteter inom dessa områden.
    Läs mer
  • | Publikation | Konjunkturbarometern Februari 2024

    Prisplanerna nära det normala

    Barometerindikatorn var i stort sett oförändrad i februari, 90,5 jämfört med 90,6 i januari. Över lag var det små förändringar förutom i bygg- och anläggningsverksamhet där indikatorn ökade med drygt tre enheter. Försäljningspriserna i näringslivet som helhet förväntas öka i mindre utsträckning jämfört med förra månaden.
    Läs mer
  • | Publikation | Årsredovisning 2024

    Årsredovisning 2023

    Den höga inflationen och dess konsekvenser för samhällsekonomin präglade fortsatt verksamheten 2023.
    Läs mer
  • | Publikation | Specialstudie Februari 2024

    Långsiktigt hållbara offentliga finanser

    De offentliga finanserna är långsiktigt hållbara, bedömer Konjunkturinstitutet i årets hållbarhetsrapport. Rapporten syftar till att visa hur de offentliga finanserna påverkas när de demografiska förutsättningarna förändras under kommande decennier.
    Läs mer
  • | Publikation | Specialstudie Januari

    Ökade drivmedelspriser leder till liten kostnadsökning för de flesta näringslivsbranscher

    Syftet med denna rapport är att analysera hur förändringar i drivmedelspriser påverkar kostnaderna i näringslivets branscher.
    Läs mer
  • | Publikation | Konjunkturbarometern Januari 2024

    Ljusare signaler från samtliga sektorer

    Barometerindikatorn ökade med 5,8 enheter till 90,5, senast indikatorn ökade så mycket under en månad var i april 2021. Alla sektorer bidrog till det starkare stämningsläget där hushållen ökade mest. Företagens inflationsförväntningar på tolv månaders sikt sjönk från det föregående kvartalet och uppgår till 1,7 procent. Priserna förväntas öka i alla sektorer i näringslivet förutom i bygg- och anläggningsverksamhet där företagen har uppgivit minskade priser sedan oktober 2022.
    Läs mer
  • | Publikation | Konjunkturbarometern December 2023

    Dystra tider i byggbranschen

    Barometerindikatorn minskade återigen marginellt, från 84,9 till 84,3 i december. Det är en ovanligt hög andel byggföretag som uppger att byggandet har minskat de tre senaste månaderna, och företagen har inte haft så pessimistiska byggplaner sedan 1996.
    Läs mer
  • | Prognos | Konjunkturläget December 2023

    Svensk ekonomi växer igen 2024

    Från 2024 växer Sveriges ekonomi igen, men i långsam takt. Arbetsmarknaden försvagas dock framöver och arbetslösheten går upp till 8,5 procent under nästa år. Inflationen sjunker och under andra halvåret 2024 ligger den tydligt under Riksbankens inflationsmål. Riksbanken inleder därför en serie räntesänkningar från och med nästa sommar.
    Läs mer
  • | Publikation | Specialstudie December

    Prissättning hos svenska företag 2023

    Konjunkturinstitutet har fått i uppdrag av regeringen att analysera hur priserna i Sverige har ökat i förhållande till näringslivets kostnader. Även om de metoder som myndigheten använt till viss del ger svar på ovanstående frågeställning ger de inte ett definitivt svar på frågan. Men de genomförda analyserna kan bidra till en ökad förståelse av prisutvecklingen de senaste åren.
    Läs mer
  • | Publikation | Specialstudie December

    Pris- och kostnadsutvecklingen 2019–2023: Analys med en prismodell

    Konjunkturinstitutet har fått i uppdrag av regeringen att analysera hur priserna har utvecklats i förhållande till kostnaderna inom bland annat dagligvaruhandeln. Denna specialstudie utgör en del av redovisningen av detta uppdrag och använder en input-output-baserad prismodell för att analysera frågan.
    Läs mer
  • | Publikation | Specialstudie December

    Utvecklingen av vinstandelar och enhetsvinster

    Under inledningen av 2022 började inflationen att stiga kraftigt i Sverige. Även om inflationen har vänt nedåt den senaste tiden, ligger den fortfarande på en hög nivå jämfört med de senaste decennierna. Detta har bidragit till att företagens kostnader för att producera varor och tjänster har ökat. Trots det har vinsterna ökat på många håll. I denna specialstudie analyseras utvecklingen av vinstandelar och enhetsvinster.
    Läs mer

Nyheter


  •

    Nytt regeringsuppdrag inom miljöekonomi


     Konjunkturinstitutet har tillsammans med Naturvårdsverket fått i uppdrag att utveckla en vägledning med metoder för att bedöma den svenska klimatpolitikens effektivitet.
    Läs mer

  • Nytt remissvar om sänkta reduktionspliktsnivåer


     Vi har lämnat ett remissvar om den föreslagna sänkningen av reduktionspliktsnivåerna.
    Läs mer

  • Långtidsutredningen 2023: Scenarier för de offentliga finanserna


     Långtidsutredningen har gett Konjunktur­institutet i uppdrag att ta fram scenarier över den långsiktiga utvecklingen av de offentliga finanserna utifrån olika antaganden om räntor och målnivåer för det offentligfinansiella sparandet. Denna promemoria beskriver resultaten av dessa beräkningar och de antaganden som scenarierna bygger på.
    Läs mer

  • Konjunkturinstitutets remissvar på "En ny lag om stöd vid korttidsarbete"


     Kommittén om stöd vid korttidsarbete har i sitt slutbetänkande, SOU 2022:65 (En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk), gett förslag på hur stödet bör vara utformat efter pandemin.
    Läs mer

  • KI har lämnat remissvar på Förslag till förordning om elstöd till företag


     I promemorian föreslås en ny förordning om stöd till företag. Stödet ska mildra effekterna av höga elpriser och finansieras av s.k. flaskhalsintäkter hos Affärsverket svenska kraftnät. Stödet går, med vissa begränsningar, till företag i elprisområde 3 och 4 och baseras på elförbrukning under perioden oktober 2021 till september 2022.
    Läs mer

  • Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med FoU


     Konjunkturinstitutet har svarat på remiss gällande förslag om nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling.
    Läs mer

  • En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring


     KI har svarat på remiss avseende Ds 2022:28 "En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring" och i promemorian föreslås vissa ändringar i arbetslöshetsförsäkringen.
    Läs mer

  • Remissvar: Utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt


     Konjunkturinstitutet har granskat remissen och avstyrker förslaget utifrån följande skäl:
    Läs mer

  • Konjunkturbarometern december 2022


     Nu är senaste Konjunkturbarometern publicerad. Konjunkturinstitutet frågar varje månad svenska företag och hushåll om deras syn på ekonomin, nu och i framtiden. Resultaten publiceras i rapporten Konjunkturbarometern.
    Läs mer

  • Konjunkturbarometern november 2022


     Nu är senaste Konjunkturbarometern publicerad. Konjunkturinstitutet frågar varje månad svenska företag och hushåll om deras syn på ekonomin, nu och i framtiden. Resultaten publiceras i rapporten Konjunkturbarometern.
    Läs mer

  • Konjunkturbarometern oktober 2022


     Nu är senaste Konjunkturbarometern publicerad. Konjunkturinstitutet frågar varje månad svenska företag och hushåll om deras syn på ekonomin, nu och i framtiden. Resultaten publiceras i rapporten Konjunkturbarometern.
    Läs mer

  • Konjunkturbarometern september 2022


     Nu är senaste Konjunkturbarometern publicerad. Konjunkturinstitutet frågar varje månad svenska företag och hushåll om deras syn på ekonomin, nu och i framtiden. Resultaten publiceras i rapporten Konjunkturbarometern.
    Läs mer

  • Tyck till om Konjunkturbarometern


     Har du tid att svara på några korta frågor om Konjunkturbarometern? Det skulle vara till stor hjälp för oss. Enkäten tar högst några minuter att besvara.
    Läs mer

  • Synpunkter på betänkandet Sveriges globala klimatavtryck


     Konjunkturinstitutet har lämnat synpunkter på Miljömålsberedningens delbetänkande ”Sveriges globala klimatavtryck”, SOU 2022:15, vars uppdrag var ”att föreslå en samlad strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtion i syfte att nå en klimatmässigt hållbar konsumtion på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt”.
    Läs mer

  • Remissvar om elcertifikatsystemet


     KI har lämnat remissvar på Energimyndighetens rapport "Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2023 – Marknadens funktion och administrativa kostnader".
    Läs mer

  • Regeringsuppdrag om att analysera företagens prissättning


     Regeringen har gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera hur priserna i olika branscher har ökat i förhållande till kostnaderna.
    Läs mer

  • Konjunkturbarometern augusti 2022


     Nu är senaste Konjunkturbarometern publicerad. Konjunkturinstitutet frågar varje månad svenska företag och hushåll om deras syn på ekonomin, nu och i framtiden. Resultaten publiceras i rapporten Konjunkturbarometern.
    Läs mer

  • Svar på betänkande om startlån


     Konjunkturinstitutet tillstyrker förslaget om startlån för förstagångsköpare.
    Läs mer

  • Remissvar om ny lag om källskatt på utdelning


     Konjunkturinstitutet tillstyrker förslaget men lyfter frågan om det är nödvändigt att införa ett system med godkända mellanhänder.
    Läs mer

  • Remissvar om de europeiska miljöräkenskaperna


     I den förändrade förordningen föreslås att tre nya moduler införs i de europeiska miljöräkenskaperna. De nya modulerna omfattar: skogsräkenskaper, räkenskaper över miljösubventioner och liknande transfereringar samt ekosystemräkenskaper.
    Läs mer

  • Konjunkturbarometern juli 2022


     Nu är senaste Konjunkturbarometern publicerad. Konjunkturinstitutet frågar varje månad svenska företag och hushåll om deras syn på ekonomin, nu och i framtiden. Resultaten publiceras i rapporten Konjunkturbarometern.
    Läs mer

  • Konjunkturbarometern juni 2022


     Nu är senaste Konjunkturbarometern publicerad. Konjunkturinstitutet frågar varje månad svenska företag och hushåll om deras syn på ekonomin, nu och i framtiden. Resultaten publiceras i rapporten Konjunkturbarometern.
    Läs mer

  • Konjunkturbarometern maj 2022


     Nu är senaste Konjunkturbarometern publicerad. Konjunkturinstitutet frågar varje månad svenska företag och hushåll om deras syn på ekonomin, nu och i framtiden. Resultaten publiceras i rapporten Konjunkturbarometern.
    Läs mer

  • Konjunkturbarometern april 2022


     Nu är senaste Konjunkturbarometern publicerad. Konjunkturinstitutet frågar varje månad svenska företag och hushåll om deras syn på ekonomin, nu och i framtiden. Resultaten publiceras i rapporten Konjunkturbarometern.
    Läs mer

  • Konjunkturbarometern mars 2022


     Nu är senaste Konjunkturbarometern publicerad. Konjunkturinstitutet frågar varje månad svenska företag och hushåll om deras syn på ekonomin, nu och i framtiden. Resultaten publiceras i rapporten Konjunkturbarometern.
    Läs mer

  • Presentationen av vår senaste prognos direktsänds


     Den 30 mars publiceras vår senaste prognos i rapporten Konjunkturläget. Innehållet kommer att presenteras av prognoschef Ylva Hedén Westerdahl och presentationen kommer att direktsändas på vår webbplats.
    Läs mer

  • Konjunkturbarometern för februari finns ute nu


     Barometerindikatorn steg med 3,2 enheter i februari, från 109,8 i januari till 113,0, stämningsläget i ekonomin är därmed betydligt starkare än normalt. Detaljhandelns konfidensindikator utmärkte sig då indikatorn ökade med hela 16,2 enheter.
    Läs mer

  • Årets första Konjunkturbarometer ute nu


     Barometerindikatorn backade med 6,2 enheter från 116,3 i december till 110,1 i januari. Samtliga sektorer förutom bygg- och anläggningsverksamhet bidrog till minskningen. Hushållen och detaljhandeln är de sektorer som föll tillbaka mest men även de övriga sektorerna backade relativt mycket i januari.
    Läs mer

  • Påverkan på statistikdatabasen till följd av förändrad hinderfråga


     I samband med undersökningen i januari 2022 har Konjunkturinstitutet (KI) ändrat frågeformuleringen i främsta hinderfrågan. Förändringen innebär att frågorna nu ställs som en flervalsfråga och inte som en fråga som endast tillåter att respondenterna svarar ett svarsalternativ. Förändringen medför att svarsalternativen för frågorna kan summera till över 100 vilket inte var möjligt innan januari 2022.
    Läs mer

  • Seminarieserie om årets lönebildningsrapport - välkommen!


     Under hösten kommer vi vid tre separata tillfällen att presentera innehållet i årets lönebildningsrapport. Du är välkommen att vara med.
    Läs mer

  • Kommentar till regeringens budgetproposition 2022


     Det råder en stor samsyn om hur konjunkturen utvecklas i år och nästa år. Regeringens senaste makroekonomiska prognos i budgetpropositionen för 2022 ligger nära Konjunkturinstitutets augustiuppdatering för 2021 och 2022. Konjunkturinstitutets bedömning av finanspolitikens inriktning för 2022 var att ett budgetutrymme på drygt 40 miljarder kronor skulle komma att utnyttjas för nya åtgärder. Regeringens omfattande utgiftsåtgärder i budgeten för 2022 innebär att den främsta indikatorn för överskottsmålet, det strukturella sparandet, ligger i regeringens prognos tydligt under den målsatta nivån för överskottet i de offentlig finanserna 2022. Regeringen bör därför redogöra för hur en återgång till överskottsmålet ska ske. Även om osäkerheten om konjunkturläget är förhöjd bedömer både regeringen och Konjunkturinstitutet att resursutnyttjandet i ekonomin är nära balanserat 2022. Konjunkturinstitutets bedömning är därför att regeringens omfattande åtgärder för 2022 måste motiveras av annat än stabiliseringspolitiska skäl, t.ex. fördelningspolitiska eller strukturpolitiska skäl. Inom miljö- och klimatområdet föreslås stora satsningar. Delar av dessa kan vara motiverade. I flera fall framstår dock effekterna på klimat och miljö som oklara.
    Läs mer

  • Kommentar till regeringens vårproposition 2021 och ändringsbudgetar


     Den pågående covid-19-pandemin innebär att prognoserna i regeringens vårproposition är betydligt mer osäkra än vanligt. Regeringens prognos är att BNP ökar med 3,2 procent 2021, vilket är en halv procentenhet lägre än Konjunktur­institutets bedömning från den 31 mars. Den övergripande bilden är dock i stora drag samstämmig. Konjunktur­institutet delar i huvudsak regeringens bedömningar vad gäller inriktningen på lämpliga finanspolitiska åtgärder under 2021. Under förutsättning att konjunkturen utvecklas ungefär som förväntat betonar Konjunktur­institutet vikten av att finanspolitiken stramas åt nästa år. Konjunktur­institutet noterar också att det finns en risk att stora budgeteringsmarginaler leder till att utgiftstaket förlorar sin roll som styråra för den ekonomiska politiken.
    Läs mer

  • Nytt working paper med nulägesprognoser för svensk BNP-tillväxt 


     I detta paper gör vi nulägesprognoser för svensk BNP-tillväxt med flera typer av populära kortfristiga prognosmodeller. Våra resultat tyder på att medelstora MIDAS-regressioner och småskaliga överbryggnadsekvationer gav de mest exakta nulägesprognoserna under 2010kv1-2019kv4.
    Läs mer

  • Kommentar till regeringens budgetproposition 2021


     Regeringen bedömer att den pågående covid-19-pandemin ger ett fall i BNP på knappa 5 procent 2020. Denna bedömning är i linje med Konjunkturinstitutets bedömning från augusti. Tillväxten blir positiv nästa år men svensk ekonomin kommer inte ha återhämtat sig förrän tidigast 2022.Budgetpropositionen för 2021 innehåller ofinansierade åtgärder på 118 miljarder kronor. Drygt 50 miljarder av dessa utgörs av offentlig konsumtion och offentliga investeringar. Resterande tillfaller hushåll och företag i form av höjda transfereringar och sänkta skatter.Budgetpropositionen innehåller ett flertal skattesänkningar. Nettoeffekten av skattesänkningarna på antalet arbetade timmar och sysselsättning är oklar då vissa, som sänkt inkomstskatt, ökar incitamenten att arbeta, medan andra, som högre förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 65 år och lägre skatt på inkomstbaserad ersättning från socialförsäkringar, minskar de samma.Budgeten innehåller ett stort antal förslag till åtgärder på miljö- och klimatområdet. Konjunkturinstitutet bedömer dock att flera av förslagen brister i träffsäkerhet.
    Läs mer

  • Kommentar till regeringens vårproposition 2020 och ändringsbudgetar


     På grund av den pågående covid-19 pandemin innehåller vårändringsbudgeten betydligt fler förslag än i vanliga fall. Därutöver har flera extra ändringsbudgetar lämnats den senaste tiden. Prognoserna i regeringens vårproposition är av samma skäl betydligt mer osäkra än vanligt. Regeringens bedömning av den ekonomiska utvecklingen i närtid är snarlik Konjunkturinstitutets bedömning från den 1 april. Konjunkturinstitutet delar i huvudsak regeringens bedömningar vad gäller inriktningen på lämpliga åtgärder under 2020. Konjunkturinstitutet betonar dock betydelsen av att flera av åtgärderna blir temporära som utlovat. Dessutom bedömer Konjunkturinstitutet att fler åtgärder kommer att behövas under 2020 och att några av de temporära åtgärderna sannolikt behöver förlängas en eller flera månader.
    Läs mer

  • Konjunkturinstitutets publiceringar i april


     Ändrat datum för Konjunkturbarometern och ny prognosuppdatering.
    Läs mer

  • Remissvar om korttidsarbete


     Med anledning av spridningen av coronaviruset COVID-19 föreslår regeringen ett antal ändringar.
    Läs mer

  • Konjunkturinstitutet flyttar 16–17 januari


     Från och med 20 januari flyttar vi från Kungsgatan till Fleminggatan 7 i Stockholm.

    Läs mer

  • Reviderad statistik för arbetsmarknaden ger något bättre bild av utvecklingen


     SCB meddelade vid AKU-publiceringen den 17 oktober 2019 att data var felaktig och att den snabba uppgång av arbetslösheten som skett i år under sensommaren och hösten sannolikt var överdriven. Detta bekräftas av de korrigerade siffror som SCB släppte den 14 november 2019.
    Läs mer

  • Kommentar till budgetpropositionen för 2020


     Regeringen gör bedömningen att svensk ekonomi är inne i en avmattningsfas. BNP-tillväxten bromsar in markant i år till 1,4 procent. Avmattningen syns på arbetsmarknaden där sysselsättningstillväxten bromsar in i år och försvagas ytterligare nästa år.Budgetpropositionen innehåller, inklusive tidigare aviseringar, ofinansierade reformer på ca 28 miljarder kronor varav ca hälften avser skattesänkningar och ca hälften avser ökade utgifter. Utgiftsåtgärderna går främst till offentlig konsumtion och investeringar.Reformerna som har bäring på arbetsmarknaden, främst den borttagna värnskatten och det s.k. ingångsavdraget bedöms ha positiva, men på kort sikt, små effekter på arbetade timmar och sysselsättning.Budgeten innehåller ett flertal förslag på miljö- och klimatområdet. Konjunkturinstitutet finner en del av dessa motiverade utifrån de uppställda målen. I flera fall anser Konjunkturinstitutet emellertid att förslagen har, ibland allvarliga, brister inte minst ur kostnadseffektivitetssynpunkt. Ett antal åtgärder bedöms vara relativt små och ha begränsad inverkan på ekonomin.
    Läs mer

  • Remissvar om biojet och hållbara drivmedel för flyg


     Konjunkturinstitutet har lämnat remissvar på en utredning om flygets användning av hållbara biodrivmedel.
    Läs mer

  • Remissvar: Skatt på plastbärkassar


     Konjunkturinstitutet har svarat på en remiss om ett förslag på skatt på plastkassar.
    Läs mer

  • Rapport: Svenska skatter i internationell jämförelse


     Konjunkturinstitutet på uppdrag av SNS skrivit rapporten "Svenska skatter i internationell jämförelse", som granskar såväl skattebasernas som skattestrukturens utveckling under en längre tidsperiod.
    Läs mer

  • Remissvar om värnskatten


     Konjunkturinstitutet har svarat på remiss om avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt, den så kallade värnskatten.
    Läs mer

  • Kommentar till regeringens vårproposition 2019


     Regeringens sammantagna bild av den ekonomiska utvecklingen 2019 och 2020 är lik den i Konjunkturinstitutets senaste prognos från i mars. Skillnaderna i BNP-tillväxten är i det närmaste försumbara. Regeringen gör bedömningen att arbetslösheten ligger kvar på 6,3 procent i år och ökar till 6,4 procent nästa år, vilket är helt i linje med Konjunkturinstitutets bedömning från i mars. Regeringen bedömer att det offentligfinansiella sparandet 2019 uppgår till 0,6 procent av BNP, vilket är högre än Konjunkturinstitutets bedömning. Skillnaden förklaras främst av att regeringen väntar sig högre inkomster.
    Läs mer

  • Tyck till om Konjunkturbarometern


     Har du tid att svara på några korta frågor om Konjunkturbarometern? Det skulle vara till stor hjälp för oss. Enkäten tar högst några minuter att besvara.
    Läs mer

  • Remissvar om koldioxidkrav på lastbilar


     Konjunkturinstitutet har svarat på en remiss. Förslaget innebär ett koldioxidkrav på lastbilstillverkare inom EU, liknande det som redan finns för personbilar.
    Läs mer

  • Svar på remiss om vägslitageskatt


     Konjunkturinstitutet har svarat på remiss om Finansdepartementets pm: En ny inriktning för beskattning av tung lastbilstrafik.
    Läs mer

  • Kommentar till regeringens vårproposition 2018


     Regeringens sammantagna bild av den ekonomiska utvecklingen 2018 och 2019 är lik den i Konjunkturinstitutets senaste prognos från i mars. Regeringen har en något mer optimistisk syn på konsumtionsutvecklingen de kommande åren, men en något mer negativ syn på investeringsutvecklingen, än vad Konjunkturinstitutet har. Regeringens bedömning av utveckling på arbetsmarknaden är lik Konjunkturinstitutets bedömning på kort sikt men regeringen räknar med en lägre arbetslöshet på längre sikt. Vårändringsbudgeten innehåller reformer om ungefär 2,6 miljarder kronor för 2018. Det klimat- och miljöpolitiska inslaget är begränsat.
    Läs mer

  • Nytt remissvar om jämställt föräldraskap


     Konjunkturinstitutet har yttrat sig över utredningen "Jämställt föräldraskap och uppväxtvillkor för barn" (SOU 2017:101).
    Läs mer

  • Remissvar om yrkesintroduktionsanställningar


     Konjunkturinstitutet har yttrat sig över utredningen "Översynen av stödet för yrkesintroduktionsanställningar".
    Läs mer

  • Remissvar om nya koldioxidkrav för lätta fordon


     Europeiska kommissionen föreslår nya utsläppsnormer för nyregistrerade lätta fordon. Den nya förordningen innebär i korthet skärpta utsläppskrav för personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar.
    Läs mer

  • Nytt remissvar om finansiering av public service


     Konjunkturinstitutet har granskat betänkandet "Finansiering av public service – för ökad stabilitet, legitimitet och stärkt oberoende".
    Läs mer

  • Otydligt redovisade skäl i planen för transportsystemet


     Konjunkturinstitutet har yttrat sig över det förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 som Trafikverket tagit fram på uppdrag av regeringen. Underlaget ska ligga till grund för den kommande infrastrukturpropositionen.
    Läs mer

  • Nya skatteregler för företagssektorn


     Läs mer

  • Nytt working paper om lönebildning


     Studien analyserar, med hjälp av svensk data på individnivå, hur lönerna reagerar på förändringar i regional arbetslöshet.
    Läs mer

  • Kommentar till budgetpropositionen för 2018


     Regeringen är något mer optimistisk om svensk BNP-tillväxt 2017-2018 än Konjunkturinstitutet var i konjunkturuppdateringen i augusti. Regeringens mer optimistiska syn är delvis en effekt av att det genomförs ofinansierade reformer om 40,7 miljarder kronor i budgeten för 2018, vilket är betydligt mer än vad Konjunkturinstitutet tidigare räknat med. Konjunkturinstitutet gör preliminärt den samlade bedömningen att de nya reformerna på arbetsmarknaden får begränsade effekter på sysselsättningen och arbetslösheten på kort sikt. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan några av regeringens åtgärder inom klimat- och miljöområdet anses som önskvärda. Flera av åtgärderna borde dock analyseras djupare innan de genomförs, medan andra är svåra att motivera.
    Läs mer

  • Ansvar för anpassningsåtgärder vid förändrat klimat


     Konjunkturinstitutet har granskat Klimatanpassningsutredningens betänkande (SOU 2017:42) om vem som bär ansvaret för att genomföra anpassningsåtgärder vid markanvändning i respons till ett gradvis förändrat klimat.
    Läs mer

  • Förslag till skärpt amorteringskav


     Konjunkturinstitutet har yttrat sig över Finansinspektionens förslag om skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter och avstyrker mot bakgrund av den presenterade analysen.
    Läs mer

  • Skatt vid tillfälligt arbete i Sverige


     Läs mer

  • Nytt remissvar om utsläppsnivåer


     Konjunkturinstitutet har lämnat ett remissvar om Naturvårdsverkets förslag i en rapport om hur Sverige ska införa MCP-direktivet som ställer krav på utsläppsnivåer av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar.
    Läs mer

  • Remissvar om Riksbankens målvariabel för penningpolitiken


     Vi har yttrat oss över promemorian "Byte av målvariabel och introduktion av variationsband".
    Läs mer

  • Remissvar om styrmedel för cirkulär ekonomi


     Vi har yttrat oss över utredningen "Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi". Våra synpunkter rör framförallt den snäva synen på cirkulär ekonomi och två av de styrmedel som utredningen föreslår samt vilka effekter dessa påstås få.
    Läs mer

  • Yttrande om OPS-projekt: alltför stor risk för höga kostnader


     Konjunkturinstitutet har yttrat sig över den offentliga utredningen "Finansiering av infrastruktur med privat kapital" (SOU 2017:13).
    Läs mer

  • Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt


     Konjunkturinstitutet har tagit del av och granskat bedömningarna i promemorian Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2018.
    Läs mer

  • Mindre valutareserv talar för lägre skuldankare


     Konjunkturinstitutet har lämnat ett remissvar om regeringens utkast till lagrådsremissen Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning.
    Läs mer

  • Två remissvar på skatteområdet


     Vi har yttrat oss över förslaget om förändrade skatteregler för delägare i fåmansföretag. I remissvaret konstateras att regeringen tydligare behöver motivera utformningen av beräkningen av det lönebaserade utrymmet utifrån överväganden om risktagande och entreprenörskap.
    Läs mer

  • Tre remissvar inom miljöpolitik


     Vi har i remissvar yttrat oss över ett förslag om vissa punktskattefrågor inför budgetporopsitionen för 2018, och över ett förslag om bonus-malus-system för lätta fordon.
    Läs mer

  • Kommentar till regeringens vårproposition 2017


     Regeringens bild av den ekonomiska utvecklingen är lik den i Konjunkturinstitutets senaste prognos från i mars. Regeringen har en något mer optimistisk syn på den svenska ekonomins potential de närmaste åren än vad Konjunkturinstitutet har. Det beror i första hand på att regeringen räknar med en starkare trendmässig tillväxt av produktiviteten och sysselsättningen. Detta innebär att regeringens prognoser för BNP-tillväxten 2019–2020 är något högre än Konjunkturinstitutets.
    Läs mer

  • Remissvar: om reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp


     Konjunkturinstitutet har yttrat sig över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle. Här är yttrandets viktigaste synpunkter:
    Läs mer

  • Remissvar om sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning


     Konjunkturinstitutet har yttrat sig över promemorian Sänkt skatt för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning.
    Läs mer

  • Remissvar om växa-stöd: Finns skäl att vänta med beslut


     Konjunkturinstitutet har yttrat sig över betänkandet om att utöka det "växa-stöd" som infördes i januari 2017 till att omfatta även aktie- och handelsbolag. Stödet syftar till att stimulera enmansföretag att anställa.
    Läs mer

  • Nya remissvar om resolutionsreserv och makrotillsyn


     Vi har svarat på två remisser. Den ena gäller ytterligare verktyg för makrotillsyn och den andra ett ökat avgiftsuttag till resolutionsreserven.
    Läs mer

  • Remissvar: Energikommissionens betänkande om framtidens energi 


     Konjunkturinstitutet har lämnat synpunkter på Energikommissionens betänkande om framtidens energi (SOU 2017:02). Våra synpunkter gäller förslagen om mål och styrmedel, och de konsekvensanalyser som ligger till grund för förslagen.
    Läs mer

  • Remissvar: En svensk flygskatt (SOU 2016:83)


     Konjunkturinstitutets kommentarer och synpunkter på utredningens betänkande berör främst (a) behovet av ytterligare styrning av flygets utsläpp av växthusgaser, (b) konsekvenser av att beskatta flygrörelser inom EES och (c) utredningens värdering av växthusgasutsläpp.
    Läs mer

  • Remissvar: förslaget om skatt på finansiell verksamhet


     Konjunkturinstitutet har lämnat remissvar på förslaget om beskattning av finansiell verksamhet och är principiellt sett positiva till att införa en finansiell verksamhetsskatt. Konjunkturinstitutet vill dock peka på vissa problem med förslaget så som det är utformat.
    Läs mer

  • Ny prognoschef till Konjunkturinstitutet


     Ylva Hedén Westerdahl har anställts som ny prognoschef på Konjunkturinstitutet. Hon kommer närmast från SCB där hon är chef för avdelningen för nationalräkenskaper. Hon tillträder den 1 april 2017.
    Läs mer

  • Kommunbarometern upphör 2016


     Kommunbarometern upphör från och med hösten 2016 som tidsserie.
    Läs mer

  • Kommentar till budgetpropositionen för 2017


     Regeringen är något mer optimistisk om svensk BNP-tillväxt 2016‑2017 än i Konjunkturinstitutets senaste prognos från augusti. En något starkare utveckling i omvärlden medför starkare exporttillväxt. Regeringen tror också på en högre tillväxt för hushållens konsumtion och offentlig konsumtion.
    Läs mer

  • Ambitiösa mål utan förankring i ny klimatstrategi


     Miljömålsberedningen presenterar en klimatstrategi för Sverige som saknar skarpa styrmedelsförslag. Konjunkturinstitutet ser ännu en i raden av klimatpolitiska utredningar som föreslår ambitiösa mål utan att ta reda på hur omställningen ska gå till. Det riskerar att skada förtroendet för svensk klimatpolitik.
    Läs mer

  • Synpunkter på ändrade uppskovsregler vid bostadsförsäljning


     Med ett temporärt slopat tak för uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostad vill regeringen öka incitamenten att flytta. Skälen till regeländringen talar dock emot att den bara ska gälla perioden 2016–2020.
    Läs mer

  • Bonus-malus styr bränsletörstiga bilar mot andra EU-länder


     Bonus–malus-utredningen (SOU 2016:33) vill införa ett system där miljöanpassade fordon med låga koldioxidutsläpp får en bonus vid inköpstillfället medan fordon med höga utsläpp beläggs med en högre skatt. Åtgärden harmonierar dåligt med EU:s koldioxidkrav och skulle troligen inte ge en bränslesnålare europeisk fordonspark. Koldioxidbeskattning kan minska utsläppen till lägre kostnad.
    Läs mer

  • Kommun­baro­metern vår 2016


     Konjunkturinstitutet publicerar i dag Kommunbarometern – undersökningen om den ekonomiska situationen och sysselsättningsläget i kommuner och landsting.
    Läs mer

  • Hushållens syn på bostadspriser nytt inslag i Konjunktur­barometern


     I Konjunkturbarometern maj presenteras för första gången hushållens svar på två nya frågor om förväntningar på bostadsprisernas utveckling. Resultaten visar att förväntningarna på den allmänna prisutvecklingen har dämpats något de senaste månaderna och att priset på den egna bostaden väntas öka mindre än bostadspriserna i allmänhet.
    Läs mer

  • Remissvar om Långtidsutredningens huvudbetänkande


     Konjunkturinstitutet delar utredningens övergripande analys av den ekonomiska utvecklingen på lång sikt, den framtida produktivitetsutvecklingen och den framtida arbetsmarknaden.
    Läs mer

  • Synpunkter på Miljömåls­beredningens förslag


     Miljömålsberedningen har i sitt delbetänkande tagit fram ett förslag till ett klimatpolitiskt ramverk som bland annat inkluderar ett klimatmål till 2045.Beredningen föreslår att Sverige ska anta den mest ambitiösa utsläppsminskningen som något land hittills föreslagit. Det görs utan någon egentlig analys av vilka samhällsekonomiska konsekvenser som förslaget kan tänkas medföra.
    Läs mer

  • Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror


     Att inkludera reparation och underhåll av vitvaror i RUT-avdraget skulle ge en mycket liten effekt på den varaktiga sysselsättningen. Förslaget kan därför inte motiveras med positiva sysselsättningseffekter.
    Läs mer

  • Remissvar: Riksbankens penningpolitik 2010–2015


     Konjunkturinstitutet stödjer majoriteten av de 15 rekommendationer som presenteras i finansutskottets utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015. Vissa rekommendationer bör dock modifieras eller förtydligas.
    Läs mer

  • Kommentarer till regeringens vårproposition 2016


     Regeringens bedömning av den ekonomiska utvecklingen 2016 är något mer optimistisk än Konjunkturinstitutets senaste prognos från i mars. Såväl hushållens konsumtion som offentlig konsumtion och export kommer enligt regeringen att växa snabbare i år jämfört med Konjunkturinstitutets bedömning. För 2017 är bilden mer samstämmig.
    Läs mer

  • Höghastighetsjärnväg: Sverige riskerar att bygga ett system som kräver omfattande subventioner under lång tid


     När det gäller de kommersiella förutsättningarna för höghastighetsjärnväg finner Konjunkturinstitutet det otillfredsställande att bedömningar görs utan fördjupat underlag kring kostnadsutvecklingen för alternativa trafikslag, operatörernas prissättning och hur denna påverkas av åtgärder för att minska deras riskexponering. Vitala antaganden i den statliga utredningens underlag, såsom resandeutvecklingen, behöver vara konsistenta med Trafikverkets samhällsekonomiska lönsamhetsbedömning.
    Läs mer

  • Prognos­databasen – alltid med siffror från senaste prognosen


     Med start 2016 publiceras alla siffror från prognosrapporten Konjunkturläget i en ny databas på webben. Jämfört med tidigare får du som användare en enklare väg till enskilda variabler och kan skräddarsy bevakningar.
    Läs mer

  • Svag motivering till sänkt skatt på biodrivmedel


     I regeringens förslag om sänkt energiskatt för biodrivmedel anges ingen miljömässig motivering till de lättnader som föreslås. Någon bedömning av de samhällsekonomiska konsekvenserna – kostnaderna vägda mot nyttan – görs inte heller.
    Läs mer

  • Urban Hansson Brusewitz ny general­direktör


     Regeringen har utnämnt Urban Hansson Brusewitz till ny generaldirektör för Konjunkturinstitutet. Han tillträder tjänsten den 1 juli 2016.
    Läs mer

  • Klimat­politiska luckor i infrastruktur­plan


     Trafikverket har tagit fram ett inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029. Konjunkturinstitutet ger synpunkter på klimatpolitiska utgångspunkter, analyser och kostnadsuppskattningar.
    Läs mer

  • Flera oklar­heter bakom förslag till återvin­ningsmål


     Europeiska kommissionens förslag till lagstiftning på avfallsområdet har tydliga mål för att öka återvinning och minska mängden avfall inom EU. Men hur nivåerna har fastställts motiveras inte. Där bör samhällsekonomiska beräkningar ligga till grund, som sannolikt skiljer sig mellan  medlemsländerna. 
    Läs mer

  • Remissvar om utökade RUT-tjänster


     Ett remissvar har lämnats till Finansdepartementet om de ytterligare tjänster som ska omfattas av RUT-avdraget.
    Läs mer

  • Energiskatteförslag löser inte alla problem


     I översynen av det nuvarande energiskattesystemet (SOU 2015:87) föreslås bland annat att dagens skattenedsättning i vissa kommuner i norra Sverige slopas. Det är rätt väg att gå, men bör ske stegvis eftersom en del hushåll och företag kommer påverkas kraftigt.
    Läs mer

  • Kommun­barometern indikerar högtryck och personalbrist i kom­munerna


     Höstens Kommunbarometer visar på ett högt tryck på verksamheten inom primärkommuner och landsting.
    Läs mer

  • Kortslutning i förslag för att främja grön el


     Energimarknadsinspektionens förslag för att sänka trösklarna vid anslutning av förnybar el främjar inte produktionen på området. Däremot kan de göra att förnybarhetsmålet uppnås till en onödigt hög samhällskostnad. 

    Läs mer

  • Kommentar till budget­propositionen för 2016


     Regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen 2015—2019 är i stora drag lik Konjunkturinstitutets prognos från augusti. Regeringen är något mera pessimistisk om BNP-tillväxten 2015 och 2016 då de räknar med en svagare utveckling av inhemsk efterfrågan. På lite längre sikt förutser dock regeringen en något högre BNP-tillväxt än Konjunkturinstitutet.
    Läs mer

  • Svårt att visa samhällsnyttan med energi- och klimatrådgivning


    Det finns flera brister i Energimyndighetens förslag på inriktning och utformning av den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Syftet är att öka den samhällsekonomiska effektiviteten, men hur kostnadseffektiv rådgivningen är som styrmedel granskas inte närmare.
    Läs mer

  • Skäl att avvakta med storskaligt stöd för havsbaserad vindkraft


     Energimyndigheten målar i rapporten "Havsbaserad vindkraft" upp en teknikpolitisk uppgift: att minska den havsbaserade vindkraftens framtida kostnader. För Konjunkturinstitutet är det oklart vilket problem som det förstärkta stödet till havsbaserad vindkraft är tänkt att lösa.
    Läs mer

  • Trubbig elektronikskatt ger osäker effekt


     Kemikalieskatteutredningens uppdrag har varit att analysera och föreslå ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet. Utredningen har haft ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det är positivt.
    Läs mer

  • Otydlig strategi för god bebyggd miljö


     Det är positivt med nya etappmål i strategin för att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Konjunkturinstitutet anser dock att karaktären på föreslagna etappmål, åtgärder och i vissa fall styrmedel gör det svårt att bedöma om de är samhällsekonomiskt motiverade.
    Läs mer

  • Konkurrenskraftsutredning missar analys av produktionsmål


     Det saknas en analys av samhälleliga för- och nackdelar med de produktionsmål för separata näringar som föreslås i Konkurrenskraftsutredningen. I övrigt är Konjunkturinstitutet positivt till flera av förslagen.
    Läs mer

  • Matchningsanställningar på försök välkommen åtgärd


     Sysselsättningsfasen i jobb- och utvecklingsgarantin har inte fungerat som det var tänkt, så det är positivt att pröva andra åtgärder för att öka långtidsarbetslösas jobbchanser. Om matchningsanställningar fungerar bättre än nuvarande arbetsmarknadspolitiska program är svårt att veta på förhand. Därför är det är ett bra förslag att införa dem på försök.
    Läs mer

  • Remissvar om konsumtion - eller produktionsbaserade styrmedel för minskade utsläpp    


     Konsumtionsbaserade styrmedel, för att minska utsläpp, kan under vissa förutsättningar utgöra alternativ till produktionsbaserade styrmedel. En grundläggande utgångspunkt bör dock vara att styrmedlen syftar till att avhjälpa marknadsmisslyckanden.       
    Läs mer

  • Små effekter av ändrade rut- och rot-avdrag


     Svensk ekonomi är i en återhämtningfas och kapacitetsutnyttjandet i byggsektorn är högt. Eftersom rot-avdraget är en effektiv konjunkturpolitisk åtgärd är det lämpligt att det nu begränsas.
    Läs mer

  • Kommentarer till regeringens vårproposition 2015


     Regeringen har en mer pessimistisk bedömning av den ekonomiska utvecklingen 2015 och 2016 än i Konjunkturinstitutets senaste prognos. Både investeringar och export kommer enligt Konjunkturinstitutets bedömning att växa avsevärt snabbare i år än vad de gör i regeringens prognos.
    Läs mer

  • Omotiverad ambitionsökning inom elcertifikatsystemet


     Sverige når troligen förnybarhetsmålet år 2020. Konjunkturinstitutet ifrågasätter därför motivet till att öka ambitionsnivån inom elcertifikatsystemet. Ingen hänsyn tas nämligen till övriga mål och styrmedel inom energi- och klimatpolitiken.
    Läs mer

  • Statistikdatabasen uppgraderad med nya funktioner


     Konjunkturinstitutets statistikdatabas har uppgraderats och fått utvidgad funktionalitet. I den nya versionen går det att spara frågor till uttag och använda API för att hämta statistik.
    Läs mer

  • Kommuner och landsting höjer skatten 2015


     De flesta primärkommuner har nu fattat beslut om skattesatsen för nästa år. Nästan 20 procent anger att de kommer att höja skatten — den största andelen sedan 2002. Det visar undersökningen Kommunbarometern för hösten 2014.
    Läs mer

  • Konsekvensanalys av EU:s klimat och energiramverk till 2030


     Konjunkturinstitutet fick tillsammans med Energimyndigheten och Naturvårdsverket regeringens uppdrag att analysera konsekvenserna för Sverige av EU-kommissionens förslag till klimat- och energiramverk till 2030. Konjunkturinstitutets analys visar på 10 förutsättningar som gör det möjligt med en ambitiös klimatpolitik utan att kostnaderna blir onödigt höga:
    Läs mer

  • Bra förslag på nytt system för bolagsbeskattning


     Det är i grunden bra att bolagsskatten är neutral mellan eget respektive lånat kapital. Konjunkturinstitutet bedömer att Företagsskattekommitténs förslag kan leda till högre investeringar och BNP. Det innebär dock inte automatiskt en förstärkning av de offentliga finanserna.
    Läs mer

  • Kommentar till budgetpropositionen för 2015


     Regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen 2014-2018 är med några undantag mycket lik Konjunkturinstitutets augustiprognos. Regeringen är mer optimistiskt om hushållens konsumtion 2015, men i gengäld mer pessimistisk om investeringsutvecklingen.
    Läs mer

  • Synpunkter på vissa skatteförslag - Konjunkturinstitutet


     Konjunkturinstitutet lämnar synpunkter på Finansdepartementets promemorior med vissa förslag inom skatte- och socialavgiftsområdet inför budgetpropositionen för 2015.       
    Läs mer

  • Utsläppshandel kan minska klimatpolitikens kostnader


     Handel mellan sektorer utanför EU:s nuvarande utsläppshandelssystem kan minska kostnaderna för att nå EU:s utsläppsmål till 2030. För Sveriges del beror värdet av handeln främst på hur stor utsläppskvot vi tilldelas och på hur kostnaderna för att minska utsläppen utvecklas.
    Läs mer

  • Mål för energieffektivisering gör klimatpolitiken dyrare


     Genom ett utsläppsmål, och inte genom särskilda mål för förnybar energi och energieffektivisering, ökar förutsättningarna att bedriva en kostnadseffektiv klimatpolitik. Konjunkturinstitutet har på regeringens uppdrag analyserat energieffektivisering som en del i EU-kommissionens förslag på klimat- och energipolitiskt ramverk till 2030.
    Läs mer

  • Skogsbruk kan bidra till att nå klimatmålet 2030


     EU-kommissionen föreslår att skogsbruk och annan markanvändning ska inkluderas i klimatmålet till 2030. Det kan minska kostnaderna och öka möjligheterna att nå de nationella klimatmålen i Sverige. Hur inkluderingen ska ske är dock ännu osäkert.
    Läs mer

  • Konjunkturinstitutet publicerar Kommunbarometern


     I dag publicerar Konjunkturinstitutet resultatet av undersökningen Kommunbarometern för våren 2014. Resultat från alla undersökningar sedan starten 2001 är samtidigt tillgängliga i vår statistikdatabas.
    Läs mer

  • Klimatmål nås till lägre kostnad med handel


     EU-kommissionen föreslår en minskning av utsläppen utanför EU:s utsläppshandelssystem med 30 procent till 2030. Ambitiösa klimatmål innebär betydande samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige. Storskalig handel med utsläppsrätter mellan länder kan hålla nere kostnaden för klimatpolitiken.
    Läs mer

  • Osäkert om stabilitetsreserv påverkar priset på utsläppsrätter


     EU-kommissionens förslag till klimat- och energipolitiskt ramverk till 2030 väcker en rad frågor. Det är oklart om syftet med stabilitetsreserven är att minska känsligheten för ekonomiska chocker i framtiden eller om syftet är att höja priset på utsläppsrätter idag.
    Läs mer

  • Lång väg till fossiloberoende fordonsflotta


     För att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta föreslår utredningen "Fossilfrihet på väg" en uppsjö av styrmedel som saknar samhällsekonomisk analys. Det går stick i stäv med tanken om en kostnadseffektiv klimatpolitik.
    Läs mer

  • Ökad genomlysning gynnar marknaden för elcertifikat


     Mer information till aktörer på elcertifikatmarknaden ökar transparensen och förbättrar marknadens funktionssätt. I Energimyndighetens kartläggning saknas dock en analys av effekterna från den felprognostiserade övergångsordningen.
    Läs mer

  • Miljön förtjänar en bättre utformad deponiskatt


     Att Naturvårdsverket har gjort en översyn av deponiskatten är positivt. Varför merparten av dagens avfall befrias från skatt är dock en fråga som förblir obesvarad.
    Läs mer

  • Välbetänkta förslag i EU-kommissionens luftvårdspaket


     Konjunkturinstitutet är positivt till det nya luftvårdspaketet som syftar till att säkra efterlevnaden av utsläppstak och ställa långsiktiga krav på minskade luftföroreningar i EU-länderna. Trots många års arbete är luftkvaliteten ett problem på många håll i Europa.
    Läs mer

  • Kommentar till regeringens ekonomiska vårproposition


     Regeringens bedömning av den makroekonomiska utvecklingen 2014 och 2015 liknar Konjunkturinstitutets prognos. På längre sikt är dock regeringen mer optimistisk om BNP och sysselsättning, bland annat för att man räknar med en lägre jämviktsarbetslöshet. Bedömningen av de offentliga utgifterna avviker betydligt.
    Läs mer

  • Miljöskadligt gårdsstöd svårt att avskaffa  


     Regeringens förslag på reformering av gårdsstödet innehåller flera goda intentioner. Men medel som föreslås gå till den klimatpåverkande nötkreatursektorn bör i stället satsas på landsbygdsprogrammet.
    Läs mer

  • Konsekvenser av EU-kommissionens
    förslag på klimat- och energipolitiskt ramverk


     EU-kommissionen har presenterat ett förslag till klimat- och energipolitiskt ramverk till 2030. Förslaget bygger på kommissionens konsekvensanalys. Konjunkturinstitutet har på uppdrag av regeringen gjort en snabbanalys av vilka konsekvenser förslaget kan komma att få för Sverige, utifrån tidigare analyser.
    Läs mer

  • Kärnavfallsavgifter och förvaltning av medlen i kärnavfallsfonden


     Konjunkturinstitutet har svarat på remiss om Strålsäkerhetsmyndighetens rapport "Förändringar i lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet och förordningen (2008:715)" och Miljödepartementets promemoria "Myndighetsansvaret i finansieringssystemet för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet"
    Läs mer

  • Synliggöra värdet av ekosystemtjänster


     Frånvaron av synliga kostnader för att nyttja ekosystemtjänster gör att det finns en risk att de nyttjas mer än vad som skulle vara samhällsekonomiskt optimalt. Det är därför viktigt att synliggöra värdet, men det är en stor utmaning på grund av kunskapsbrister.
    Läs mer

  • Undanröjda trösklar ökar möjligheten att nå förnybarhetsmålet


     I förslaget för att avhjälpa tröskeleffekter som hindrar att ny förnybar elproduktion kommer in på elmarknaden är de samhällsekonomiska aspekterna överlag noggrant beaktade. Det finns dock några svårigheter som återstår att överbrygga, framför allt vilka projekt som ska prioriteras.
    Läs mer

  • Stöd till förnybar elproduktion bör ses över


     I ett nytt pm analyserar Konjunkturinstitutet kostnadseffektiviteten i stöden till förnybar elproduktion.
    Läs mer

  • Fel med skattereduktion för mikroproducerad el


     Konjunkturinstitutet är emot utredningsförslaget att införa en skattereduktion för mikroproducenter av förnybar el. Elcertifikat är ett kostnadseffektivt styrmedel som säkerställer att rätt mängd förnybar elproduktion byggs.
    Läs mer

  • Konjunkturbarometerns statistik i webbdatabas


     Från januari 2014 publiceras Konjunkturbarometerns sifferunderlag direkt i en webbaserad databas och inte längre i excelfiler. Övergången förbättrar användarvänligheten och ger tillgång till mer information jämfört med tidigare.
    Läs mer

  • Kommentar till regeringens budgetproposition


     Regeringens makroprognos för 2013–2015 är mycket lik Konjunkturinstitutets augustiprognos. BNP-tillväxten tar fart 2014 och arbetslösheten faller långsamt. På längre sikt, 2016–2017, är regeringen mer optimistisk om tillväxten.
    Läs mer

  • Svar på regeringens förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet


     Näringsdepartementet har i sin promemoria (N2013/2837/E) lämnat förslag på hur Energieffektiviseringsdirektivet kan genomföras i Sverige. Direktivets övergripande mål är att EU:s primärenergianvändning ska minska med 20 procent till 2020 jämfört med prognos.
    Läs mer

  • Verkningslöst med kommunala krav på energieffektivisering i byggsektorn


     Kommunala särkrav är ett ineffektivt styrmedel, som inte påverkar de totala utsläppen utan enbart fördyrar klimatpolitiken. Konjunkturinstitutets analys visar att energieffektiviseringskrav inom boende- och byggsektorn inte leder till mindre utsläpp av koldioxid, utan bara till en omfördelning av utsläppen. Därmed instämmer Konjunkturinstitutet i konsekvensutredningens slutsatser.
    Läs mer

  • Viktigt för samhällsekonomin att fler arbetar längre


     Konjunkturinstitutet stödjer pensionsåldersutredningens förslag på åtgärder som kan bidra till att åldern för utträde från arbetsmarknaden höjs. Ett ökat arbetskraftsdeltagande bland äldre hindrar inte ungas möjligheter att få arbete. Ungdomsarbetslöshet ska därför inte vara ett argument mot att förlänga äldres arbetsliv.
    Läs mer

  • Ny standard för hushållens konfidensindikator


     Konjunkturinstitutet ändrar beräkningsmetod så att hushållens konfidensindikator samt mikro- och makroindex standardiseras över perioden 1996-2013 istället för som tidigare 1993-2013.
    Läs mer

  • Ändrad beskattning av bränslen för viss värmeproduktion


     En reducerad koldioxidskatt minskar dubbelstyrningen och ökar klimatpolitikens kostnadseffektivitet. Därför är det ett bra förslag att sänka koldioxidskatten för värmeanläggningar inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter.
    Läs mer

  • Bra med system för uppföljning av jämställdhetspolitiken


     Årlig avrapportering av indikatorer kan vara en bra form för löpande uppföljning av jämställdhetspolitiken. Hur de mer omfattande uppföljningarna vart fjärde till vart åttonde år ska genomföras diskuteras däremot inte i utbildningsdepartementets promemoria, vilket krävs för att göra infrastrukturen komplett.
    Läs mer

  • Budgetramverk förenligt med EU:s direktiv


     Konjunkturinstitutet delar budgetprocesskommitténs uppfattning om att svensk budgetlagstiftning och praxis i all väsentlighet är förenliga med EU:s direktiv om krav på medlemsstaternas budgetramverk. Vissa anmärkningar finns dock när det gäller direktivets krav på realistiska budgetprognoser och på konsekvenser då budgetmålen inte uppfylls.
    Läs mer

  • Regeringen behöver formulera framtidens klimatpolitik


     Konjunkturinstitutets analyser visar att klimatmålet till 2020 ser ut att nås. Men för att i likhet med EU:s färdplan minska med 80 procent till 2050 kan utsläppen, i sektorer utanför EU:s utsläppshandelssystem, behöva minska med 25 procent mellan 2020 och 2030. Regeringens ambitionsnivå för klimatpolitiken efter 2020 är dock ännu oklar.
    Läs mer

  • Miljöanpassad upphandling är ingen god affär


     Hur offentlig upphandling effektivt kan användas för att bidra till miljö- och klimatmål har varit en central fråga i utredningen om en hållbar offentlig upphandling. Men klimatpolitiken behöver inte nödvändigtvis fler styrmedel — utan snarare kostnadseffektiva mål.
    Läs mer

  • Bra med delat ansvar för makrotillsyn


     Konjunkturinstitutet bifaller förslaget om att Finansinspektionen och Riksbanken ansvarar för makrotillsynen utifrån sina respektive kompetenser.
    Läs mer

  • Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning


     Konjunkturinstitutet bedömer att utredningens förslag om Riksbankens kostnadsfria och egna kapital säkerställer att Riksbankens driftskostnader kan täckas över tiden och att balansräkningen är stark även vid kreditförluster.
    Läs mer

  • Nytt sätt att beräkna och redovisa konfidensindikatorer


     Konjunkturinstitutet byter metod för att beräkna konfidensindikatorerna som ingår i Konjunkturbarometern. Efter förändringen kommer det vara enklare att härleda en ökning eller minskning i Barometerindikatorn till att någon eller några av de ingående sektorerna går bättre respektive sämre.
    Läs mer

  • Bra med ändrad förordning om miljöräkenskaper


     Konjunkturinstitutet ställer sig positiv till förslaget att ändra förordningen om europeiska miljöräkenskaper. Förändringarna kommer att bidra till ökade möjligheter att förbättra de beslutsunderlag som krävs för att bedriva en effektiv miljö- och energipolitik.
    Läs mer

  • Grön upphandling på felaktiga grunder


     Den statliga upphandlingsutredningen ledd av Anders Wijkman är just nu ute på remiss. En central del av uppdraget har varit att utreda hur offentlig upphandling effektivt kan användas för att bidra till miljö- och klimatmål. Tvärtemot utredningens skrivelser är inte så kallad grön eller miljöanpassad upphandling ett effektivt styrmedel. Av miljöskäl ifrågasätter vi därför utredningens slutsatser.
    Läs mer

  • Tveksamt med energieffektiviseringsmål


     Konjunkturinstitutet har svarat på remiss om Energimyndighetens rapport "Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet — Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar", samt Finansdepartementets promemoria "Bensin och dieselkonsumtion i Sverige — ekonometriska skattningar av priselasticiteter"
    Läs mer

  • Kvotplikt klarar inte styrmedelskrav


     En kvotplikt för inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel föreslås träda i kraft under 2014. Förslaget står dock i strid med regeringens krav att utvecklingen inom klimat- och energiområdet bör ske via generella ekonomiska styrmedel.
    Läs mer

  • Yrkesintroduktionsavtal kan bidra till färre arbetslösa och inaktiva unga


     Det är angeläget att underlätta övergången från skola till arbetsliv för unga. Konjunkturinstitutet är därför positivt till förslaget att arbetsmarknadens parter tecknar yrkesintroduktionsavtal eller motsvarande.
    Läs mer

  • Kommentarer till regeringens vårproposition 2013


     Regeringen och Konjunkturinstitutet har en likartad syn på den svenska ekonomins utveckling de närmaste åren, regeringen är dock lite mer pessimistiska om utvecklingen på arbetsmarknaden. Men på lite längre sikt, åren 2015-2017, är skillnaderna i prognoserna större. Regeringen räknar med en betydligt starkare tillväxt i BNP och även om de i sin prognos har reviderat ner nivån på potentiell BNP 2017 ligger den 1,7 procent eller ca 70 miljarder kronor högre än Konjunkturinstitutets bedömning.
    Läs mer

  • Bristande analys av kostnadseffektivitet i underlag till klimatfärdplan


     Konjunkturinstitutet stödjer Naturvårdsverkets förslag om att utsläppsmål bör formuleras för år 2030 och 2040 och att vägen till 2050 regelbundet bör följas upp och utvärderas. Samtidigt beklagas att analysen av kostnadseffektivitet har fått så litet utrymme i färdplansuppdraget.
    Läs mer

  • Demografisk utveckling sätter press på offentliga finanser


     Konjunkturinstitutets hållbarhetskalkyler pekar på att de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara. Men den demografiska utvecklingen kommer att sätta press på dem, framförallt fram till och med 2040-talet. Att i dag inteckna ett överskott som uppkommer långt fram i tiden framstår därför som riskabelt.
    Läs mer

  • Energimyndigheten överskattar effekten av energieffektivisering


     Energieffektivisering har blivit ett ledord i klimat- och energipolitiken. Nu föreslår Energimyndigheten en förlängning av befintliga styrmedel och nya styrmedel. Hur Energimyndigheten uppskattar effekter, i form av energieffektivisering, från dessa styrmedel är oklart. Med största sannolikhet är effekterna överskattade eftersom beräkningarna utgår från styrmedlens potential för energibesparing och inte tar hänsyn till att styrmedel samverkar och att vissa åtgärder skulle genomförts även utan styrmedel.
    Läs mer

  • Remissvar om nystartszoner


     Åtgärder för att öka sysselsättningen och stärka utsatta gruppers möjligheter på arbetsmarknaden är angelägna. Nystartszoner är dock en dyr och ineffektiv åtgärd, vilket gör Konjunkturinstitutet tveksamt till förslaget.
    Läs mer

  • Regional barometer redovisas


     Konjunkturinstitutet breddar redovisningen av konjunkturbarometern och presenterar kvartalssiffror indelade i åtta regioner.
    Läs mer

  • Kollektivavtalen och arbetsmarknaden: Minimilöner och flyktinginvandrares arbetsmarknadssituation


     Rapporten beskriver och analyserar hur överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter påverkar arbetsmarknadens funktionssätt med fokus på grupper med svag förankring på arbetsmarknaden.
    Läs mer

  • Regeringen förlänger Mats Dilléns förordnande


     Regeringen har beslutat att förlänga Mats Dilléns anställning som generaldirektör och chef för Konjunkturinstitutet.
    Läs mer

  • Stabilitet, samordning och styrning inom EMU


     Konjunkturinstitutet bedömmer att Sverige i nuläget, utifrån ett ekonomisk-politiskt perspektiv, bör avstå från att binda sig till att följa finanspaktens regler. Om Sverige skulle införa euron som valuta kan de fördelar som en gemensam valuta innebär uppväga de nackdelar i form av begränsningar av stabiliseringspolitiken som finanspakten innebär.
    Läs mer

  • Kommentar till budgetpropositionen för 2013


     Regeringen har en betydligt mer optimistisk syn än Konjunkturinstitutet om den svenska ekonomins utveckling till 2016. Det är framför allt en starkare utveckling av de fasta bruttoinvesteringarna och exporten som ligger bakom den högre BNP-tillväxten i regeringens prognos. Även arbetsmarknaden utvecklas starkare och arbetslösheten faller betydligt mer i regeringens prognos.
    Läs mer

  • Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen


     Sett till hela ekonomin medförde de tillfälliga statsbidragen att nedskärningar med motsvarande knappt 9 500 personer kunde undvikas 2010 och drygt 4 000 personer 2011. Det är något mer än den bedömda direkta effekten för den kommunala sektorn.
    Läs mer

  • Lägre moms sänker priset på restaurangbesök


     Konjunkturinstitutet har fått regeringens uppdrag att följa upp effekterna av sänkt mervärdesskattesats på restaurang- och cateringtjänster beträffande löner, priser och sysselsättning. Konjunkturinstitutet bedömer att priserna på restaurangtjänster blivit 3 procent lägre till följd av den sänkta restaurangmomsen.
    Läs mer

  • Statistik för miljöekonomisk analys – behov, kvalitet och tillgänglighet


     Tillgång till tillförlitlig statistik är en förutsättning för att bättre kunna förstå komplexa samband mellan ekonomi och miljö samt öka miljöpolitikens samhällsekonomiska effektivitet. I dagsläget är energi- och miljöstatistiken bristfällig och i flera fall svårtillgänglig. 
    Läs mer

  • En översyn av beräkningsmodellen för timkostnadsnormen


     Konjunkturinstitutet håller med Statskontoret om att nuvarande sätt att beräkna timkostnadsnormen bör överges.
    Läs mer

  • Skattefrågor inför budgetpropositionen 2013


     Konjunkturinstitutet har valt att fokusera på de mest omfattande förslagen, sänkt bolagsskatt och expansionsfondsskatt, sänkt fastighetsavgift för hyreshusenheter samt framtida hantering av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel och slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter.
    Läs mer

  • Effektivare ränteavdragsbegränsningar


     Konjunkturinstitutet gör bedömningen att den samlade effekten av åtgärderna som föreslås i promemorian är samhällsekonomiskt effektivt. Eftersom beskattningen blir jämnare fördelad blir den också mer neutral, vilket leder till minskade snedvridningar både inom och mellan sektorer i ekonomin.
    Läs mer

  • Kommentarer till regeringens vårproposition 2012


     Regeringen reviderar ner sin syn på den ekonomiska utvecklingen för 2012 i vårpropositionen. Jämfört med Konjunkturinstitutets marsprognos är det en snarlik utveckling för 2012, men på längre sikt blir tillväxten högre och arbetslösheten lägre. I regeringens prognos uppstår därmed på sikt stora överskott i de offentliga finanserna. Även om försiktighet med de offentliga finanserna är välmotiverat måste den vägas av mot möjligheten att hålla uppe sysselsättningen
    Läs mer

  • Ny chef för forskning och lönebildning


     Göran Hjelm blir ny chef för enheten Forskning och makroekonomiska scenarier. Han ersätter Juhana Vartiainen som blir generaldirektör för Statens Ekonomiska Forskningsinstitution (VATT) i Finland.
    Läs mer

  • På jakt efter den goda affären


     Konjunkturinstitutet instämmer i förslagen om förenklat regelverk och utökat upphandlingsstöd. Men offentlig upphandling som styrmedel är inte ordentligt utrett.
    Läs mer

  • Spara i goda tider – för en stabil kommunal verksamhet


     Konjunkturinstitutet delar utredningens bedömning att nuvarande regelverk för balanskravet bidrar till att kommuner kan tvingas till förändringar i såväl kommunala utgifter som skatter på ett sätt som bidrar till att förstärka konjunktursvängningar.
    Läs mer

  • Grönbok om möjligheten att införa stabilitetsobligationer


     Konjunkturinstitutet bedömer att de alternativ till stabilitetsobligationer som listas i rapporten har små möjligheter att väsentligt lindra finansieringskrisen i euroområdet.
    Läs mer

  • Utvärdering av Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2005-2010


     Konjunkturinstitutet delar rapportens bedömningen att finanskrisen 2008 hanterades bra, men att den institutionella strukturen är bristfällig.
    Läs mer

  • Månadsuppgifter - snabbt och enkelt


     Konjunkturinstitutet delar synen att ett införande av månadsuppgifter är en förbättring som har ett stort samhällsvärde. Uppgifter om arbetad tid borde också ingå i månadsuppgiften.
    Läs mer

  • Ny studie om avfall från KI:s forskningschef Eva Samakovlis


     Studien Avfall - återvinna, bränna eller slänga? visar på fördelar med att använda ekonomiska styrmedel i avfallspolitiken. Dessutom behövs, för att få ut mesta möjliga miljöförbättring per krona, ett mer flexibelt förhållningssätt än den nuvarande så kallade avfallshierarkin.
    Läs mer

  • Konfidensindikatorerna i Konjunktur­barometern nu bara månadsvis


     Från och med konjunkturbarometern i oktober kommer KI att lyfta fram de månadsvisa konfidensindikatorerna även i kvartalsbarometern. Det innebär att diagram och tabeller med kvartalsvisa konfidensindikatorer försvinner från publikationen.
    Läs mer

  • Kommentar till budgetpropositionen 2012


     Konjunkturinstitutet anser att det är lämpligt med en mer expansiv finanspolitik än den som regeringen föreslår, även om regeringens mer pessimistiska syn på den ekonomiska utvecklingen skulle realiseras.
    Läs mer

  • Betänkande från Miljömåls­beredningen och rapport från Naturvårdsverket


     KI anser att etappmålens och preciseringarnas syften är tydliga i betänkandet och rapporten, men att de blir otydliga i de förslag som ges.
    Läs mer

  • EU-förslag om förändrade energiskatter


     Konjunkturinstitutet ser positivt på huvuddelen av de förändringar av energiskatte­direktivet som EU-kommissionen föreslår. För att kunna nå de mål som antagits inom ramen för klimat och energipaketet från 2009 kostandseffektivt, är det viktigt att förändra skattestrukturen.
    Läs mer

  • FN-rapport om finansiering av klimatanpassning


     Konjunkturinstitutet ser en risk att förslagen kan påverka den svenska budgethanteringen och leda till en lägre nivå på koldioxidskatten.
    Läs mer

  • Nytt pm som jämför finanspolitiska prognoser


     En jämförelse mellan KI:s prognos baserad på den mest sannolika finanspolitiken och prognosen baserad på den redan beslutade finanspolitiken
    Läs mer

  • Remissvar: Långtidsutredningen 2011


     Konjunkturinstitutet delar Långtidsutredningens syn att det är motiverat att lägga fram reformer som främjar arbetsutbudet och som bidrar till en hög sysselsättning.
    Läs mer

  • Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012


     Konjunkturinstitutet bedömer att sänkningen av skatten på förvärvsinkomster har små positiva effekter på arbetsutbudet medan sänkningen av skatten för individer 65 år och äldre har små negativa effekter på arbetsutbudet.
    Läs mer

  • Sänkt restaurang- och cateringmoms


     Konjunkturinstitutet delar bedömningen att en skattesänkning kan resultera i varaktiga sysselsättningsökningar. Vi tror dock på mindre effekter och högre kostnader per nytt jobb.
    Läs mer