Prissättning hos svenska företag 2023

Konjunkturinstitutet har fått i uppdrag av regeringen att analysera hur priserna i Sverige har ökat i förhållande till näringslivets kostnader. Även om de metoder som myndigheten använt till viss del ger svar på ovanstående frågeställning ger de inte ett definitivt svar på frågan. Men de genomförda analyserna kan bidra till en ökad förståelse av prisutvecklingen de senaste åren.

Den huvudsakliga slutsatsen är att de samlade konsumentpriserna (KPIF) enligt Konjunkturinstitutets beräkningar har stigit ungefär lika mycket som näringslivets kostnader. Det är samma slutsats som drogs i förra årets regeringsuppdrag på samma tema. Den faktiska uppgången i konsumentpriserna från 2019 till och med det andra kvartalet 2023 kan till mycket stor del förklaras av stigande importpriser och högre kostnader för arbetskraft.

Det finns dock stora skillnader i utvecklingen när olika produkter analyseras. För vissa produkter, tex möbler och inredning, förefaller priserna ha ökat mer än kostnaderna, medan för andra produkter, tex hotell och restaurang, har priserna ökat mindre än kostnaderna.

Den höga inflationen är ett internationellt fenomen och inget unikt för Sverige. Under perioden 2019–2023 har de svenska konsumentpriserna ökat ungefär lika mycket som i euroområdet som helhet. När energi exkluderas har dock priserna i Sverige ökat mer än i ett antal jämförbara europeiska länder. En del av skillnaden beror på försvagningen av den svenska kronan som innebär att importerade varor blivit dyrare. Det stöds bland annat av en jämförelse med Norge, som likt Sverige har sett en försvagning av den egna valutan och högre prisökningar jämfört med andra länder.

Samtidigt som Konjunkturinstitutet bedömer att de samlade konsumentpriserna ökat i linje med kostnaderna har dock vinstandelen och rörelsemarginalen i näringslivet som helhet varit på mycket höga nivåer de senaste åren. Det förklaras till stor del av höga vinster i branscher som gynnats av höga världsmarknadspriser och en svag växelkurs. Det kan sannolikt också förklaras av stigande kapital- och räntekostnader som ska täckas av vinsterna. De stigande vinsterna i näringslivet som helhet under perioden reflekterar att priserna på de varor och tjänster som företagen producerar har ökat mer än produktionskostnaderna. Det är dock viktigt att ha i åtanke att de svenska hushållen endast konsumerar runt 30 procent av det som produceras i de svenska företagen. Sammansättningen av det som produceras i näringslivet skiljer sig alltså markant åt från det som hushållen konsumerar och som därmed ingår i konsumentpriserna. Den stigande vinstandelen och rörelsemarginalen i näringslivet som helhet förefaller framför allt vara en följd av prisuppgångar på sådan produktion som inte i första hand riktar sig till svenska konsumenter.

Ett undantag är den konsumentnära branschen handeln. Inom denna bransch har såväl rörelsemarginalen som vinstandelen stigit till historiskt höga nivåer.

Dagligvaruhandeln är en del av handeln och regeringen har i uppdraget särskilt pekat ut priserna i dagligvaruhandeln. Konjunkturinstitutet har därför inom uppdraget analyserat livsmedelspriserna och branscherna i livsmedelskedjan mer ingående. Den sammantagna bedömningen är att konsumentpriserna på livsmedel över den studerade perioden har ökat mer än vad som kan förklaras av de ökade kostnaderna. Beräkningar visar att livsmedelspriserna sedan 2019 har ökat med 6 procentenheter mer än vad som förklaras av högre produktionskostnader. Resultaten stöds även av att rörelsemarginalerna inom livsmedelskedjan som helhet har ökat något. Det är däremot svårare att med säkerhet bedöma var i livsmedelskedjan priserna har ökat mest. Men analyserna visar att det i första hand är inom jordbruk och fiske samt partihandel med livsmedel och alkoholfria drycker rörelsemarginalerna har ökat, medan de har minskat inom dagligvaruhandeln under senaste tiden. Inom livsmedelsindustrin har såväl vinstandelen som rörelsemarginalen minskat kraftigt. I avsaknad av data har det inte varit möjligt att studera hur prispåslaget (handelsmarginalerna) inom dagligvaruhandeln utvecklats.

Konjunkturinstitutet visar även att förändringar i energipriser, globala matpriser och växelkurs sedan 2022 haft en väsentlig större påverkan på livsmedelspriserna än tidigare. Den kraftiga ökningen i livsmedelspriserna förklaras inte enbart av att ökningen i energipriser och globala matpriser är större och försvagningen av växelkursen kraftigare, utan resultaten pekar på att det även skett en förändring i hur de svenska livsmedelspriserna reagerar på dessa förändringar.