Dystra hushåll väntar sig ökad arbetslöshet

I Konjunkturbarometern presenteras resultaten från Konjunkturinstitutets månadsvisa undersökning av företagens respektive hushållens syn på ekonomin. Till rapporten för september har företagens svar samlats in 31 augusti – 19 september. Hushållens svar har samlats in 29 augusti – 15 september.

I Konjunkturinstitutets statistikdatabas finns alla resultat från Konjunkturbarometern tillgängliga som tidsserier. Konjunkturbarometern är en tendensundersökning och utgör en viktig källa till makroekonomiska prognoser, men utgör i sig ingen prognos.

Konjunkturbarometern har tagits fram under ledning av enhetschef Fredrik Johansson Tormod.

Stockholm september 2023

Albin Kainelainen
Generaldirektör

Svagaste stämningsläget på tre år

Konfidensindikatorn för näringslivet minskade för tredje månaden i rad. Indikatorns nivå på 86,8 är den lägsta sedan augusti 2020 och visar på ett mycket svagare stämningsläge än normalt bland företagen.

Företagens syn på efterfrågeläget är oförändrat jämfört med i augusti och fortsatt svagare än normalt. Tillverkningsindustrin är den enda sektorn där efterfrågeläget bedöms vara starkare än normalt.

Företagen i näringslivet rapporterar sammantaget att antalet anställda har varit ungefär oförändrat de senaste tre månaderna. Även anställningsplanerna pekar på en oförändrad personalstyrka under de kommande tre månaderna. Det är fortsatt endast i tjänstesektorn som företagen tror på en ökning av antalet anställda.

Andelen företag i näringslivet som tror att försäljningspriserna kommer att öka på tre månaders sikt är fortsatt större än normalt. Prisförväntningarna skiljer sig dock mycket åt mellan sektorerna. Jämförelsevis många företag i tjänstesektorn tror att försäljningspriserna kommer att öka medan det omvända gäller för företagen inom bygg- och anläggningsverksamhet där många företag tror att anbudspriserna kommer att minska.

¹ Konfidensindikatorn beräknas inte utifrån de enskilda frågorna i tabellen ovan. Frågorna som ingår i respektive sektors konfidensindikator är de frågor som ingår i näringslivets konfidensindikator.
² I efterfrågeläget för totala näringslivet vägs följande frågor ihop: total orderstock, nulägesomdöme, (Tillverkningsindustri), uppdragsvolym, nulägesomdöme, (Tjänstesektorn), försäljningssituation, nulägesomdöme, (Handel) och orderstock, nulägesomdöme, (Bygg- och anläggningsverksamhet).

Starka signaler från insatsvaruindustrin

Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin ökade med 3,2 enheter, från 96,9 till 100,1 och visar på ett normalt läge. Stämningsläget i sektorn är dock splittrat där investeringsvaruindustrin uppvisar ett starkt läge, samtidigt som insatsvaruindustrin uppvisar ett betydligt svagare läge än normalt. Konsumtionsvaruindustrin uppvisar i likhet med tillverkningsindustrin som helhet ett mer normalt läge.

Industriföretagen fortsätter att rapportera om en något ökad produktionsvolym de senaste tre månaderna men i lägre utsträckning än normalt. Förväntningarna på produktionsvolymen på tre månaders sikt ökade förhållandevis mycket men är trots det fortsatt mindre optimistiska än normalt. Förväntningarna på produktionsvolymen steg framför allt inom konsumtionsvaruindustrin, och främst då för företag som producerar icke varaktiga konsumtionsvaror. Industriföretagens omdömen om såväl totala orderstocken som exportorderstocken är mer positiva än normalt.

Industriföretagen rapporterar att antalet anställda har ökat de senaste tre månaderna. Även anställningsplanerna har försvagats jämfört med föregående månad. För första gången sedan oktober 2020 är anställningsplanerna under det historiska medelvärdet.

Andelen företag som förväntar sig att höja priserna de närmaste månaderna har minskat och är på en i det närmaste normal nivå.

Svaga orderstocksomdömen bland husbyggarna

Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet minskade med 1,6 enheter i september till 95,4. Bakom nedgången i indikatorn ligger kraftigt försvagade orderstocksomdömen bland husbyggarna. Anläggningsbyggarnas omdömen om orderstocken stärktes i stället och är mindre negativa än normalt.

Konfidensindikatorn för hus- respektive anläggningsbyggare gick i olika riktning i september. Indikatorn för anläggningsverksamhet steg med 4,4 enheter till 105,3 och visar på ett starkare stämningsläge än normalt medan indikatorn för husbyggarna minskade med 3,7 enheter till 92,4. Skillnaden mellan indikatorerna beror främst på olika syn på orderstockens storlek i de båda branscherna.

Företagen inom bygg- och anläggningsverksamhet rapporterar om ett minskat byggande de senaste tre månaderna och det i betydligt större utsträckning än normalt. Inga företag uppger att byggandet har ökat medan nästan hälften av företagen svarar att byggandet har minskat. Förväntningarna på byggandet under de kommande tre månaderna är inte fullt lika pessimistiska som i augusti. Detta på grund av positivare signaler från anläggningsbyggarna som nu tror på ett oförändrat byggande. Husbyggarna är dock lika pessimistiska som i augusti och förväntar sig fortsatt ett minskat byggande.

Byggföretagen uppger att orderstockarna har minskat och det i betydligt större utsträckning än i augusti och i betydligt större utsträckning än normalt. Nettotalet för frågan är på sin lägsta nivå sedan 2013 och mest negativ syn på orderstockens utveckling har husbyggarna.

Byggföretagen rapporterar fortsatt att antalet anställda har minskat de tre senaste månaderna och personalstyrkan förväntas minska ytterligare under de kommade tre månaderna. Två tredjedelar av företagen uppger att otillräcklig efterfrågan begränsar byggandet. Det näst vanligaste svarsalternativet i flervalsfrågan är finansiella restriktioner, vilket knappt en tredjedel av företagen svarar. Knappt en femtedel av byggföretagen uppger att brist på arbetskraft begränsar byggandet, andelen företag som uppger detta svarsalternativ har minskat fyra månader i rad.

Byggföretagen fortsätter att rapportera om minskade anbudspriser de senaste tre månaderna. Företagen förväntar sig även minskade anbudspriser under de kommande tre månaderna. Bilden skiljer sig dock mellan husbyggarna som tror på minskade anbudspriser och anläggningsbyggarna som förväntar sig ökade anbudspriser.

Trots förbättrad försäljningssituation försämrades försäljningsvolymen

Detaljhandelns konfidensindikator minskade med 4,1 enheter, från 87,8 till 83,7. Förklaringen till att indikatorn minskade är att frågorna om försäljningsvolymen de senaste tre månaderna och på tre månaders sikt försvagades. Men även frågan om företagens varulager bidrog till indikatorns nedgång. Det är fortsatt de två frågorna om försäljningsvolymen som förklarar det mesta av indikatorns låga nivå.

Det är ungefär lika många företag som svarar att försäljningsvolymen har ökat som svarar att den har minskat. Historiskt brukar en övervägande andel företag svara att försäljningsvolymen har ökat. Förväntningarna på försäljningen de kommande tre månaderna har också minskat i september och är även de betydligt under det historiska genomsnittet. Företagens omdömen om försäljningssituationen i nuläget har förbättrats jämfört med föregående undersökning men är fortsatt betydligt svagare än normalt. Företagen förväntar sig i något större utsträckning än tidigare att försäljningssituationen kommer att förbättras de närmaste sex månaderna.

Antalet anställda uppges ha minskat något, men inte lika mycket som i augusti. Anställningsplanerna pekar på personalminskningar de kommande tre månaderna.

Det är fortsatt en hög andel företag som förväntar sig att höja försäljningspriserna de närmaste månaderna. Även om andelen är betydligt lägre än vad den var under 2022 och i början av 2023 så är det ändå drygt 4 av 10 företag som förväntar sig att höja priserna. Framför allt är det företag verksamma inom dagligvaruhandeln som förväntar sig höjda försäljningspriser. Nästan 6 av 10 företag inom dagligvaruhandeln förväntar sig höjda försäljningspriser.

Ökade priser och minskad efterfrågan i tjänstesektorn

Konfidensindikatorn i tjänstesektorn minskade i september med 1,1 enheter till 86,2. Företagens förväntningar på de kommande tre månadernas efterfrågan bidrog mest till minskningen. Alla tre frågor som ingår i indikatorn bidrar ungefär lika mycket till indikatorns låga nivå.

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Tjänsteföretagen är fortsatt betydligt mer dystra än normalt gällande utvecklingen av företagets verksamhet de senaste tre månaderna. Sammantaget uppger företagen att efterfrågan har minskat något de senaste tre månaderna. Något fler företag förväntar sig att efterfrågan ska öka de närmaste tre månaderna än som förväntar sig att efterfrågan ska minska, vilket är betydligt dystrare än normalt.

Antalet anställda uppges sammantaget ha varit i stort sett oförändrat de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna pekar däremot på färre nyanställningar än föregående månad.

Företagen uppger i betydligt högre utsträckning än normalt att försäljningspriserna har ökat de senaste månaderna. Priserna väntas fortsätta öka de kommande tre månaderna.

En hög andel hushåll uppger att de sparar

Hushållens konfidensindikator sjönk för tredje månaden i rad. Denna gång med 1,5 enheter till 69,1. Konfidensindikatorn ligger därmed fortsatt på en mycket låg nivå i ett historiskt perspektiv. Samtliga i indikatorn ingående frågor bidrar till nedgången. De frågor som bidrar mest till indikatorns låga nivå är synen på kapitalvaruinköp i nuläget samt hushållets ekonomiska utveckling de senaste tolv månaderna.

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

¹ Respondenterna får information om den aktuella listräntan som ett stöd när de svarar på frågorna om den förväntade bostadsräntan på 1, 2 respektive 5 år.

Diagram 1. Konfidensindikatorer hushåll, enligt DG ECFIN:s definition

Konfidensindikatorn för hushåll i EU som helhet nådde sin bottennivå i september 2022, i Sverige nåddes bottennivån en månad senare. Därefter gick återhämtningen något snabbare i exempelvis Tyskland. Svenska hushåll kom dock i stort sett i kapp Tyskland i juni 2023. I juli och augusti har stämningsläget i Sverige försvagats desto snabbare och låg strax under EU-genomsnittet i augusti. Historiskt sett har det endast varit i mars 1996 som Sveriges indikator legat under EU genomsnittet. Nu har det skett vid fyra tillfällen sedan december 2022. Stämningsläget i de två andra nordiska EU-länderna är inte fullt lika dystert. Danmark och Finland har bland de högsta indikatorerna i EU. Finlands lägsta nivå, som noterades i september 2022, var drygt en enhet lägre än Sveriges nivå i augusti 2023.

¹ Beräkningen av konfidensindikatorer skiljer sig mellan det som DG ECFIN redovisar och det som publiceras i Konjunkturbarometern, indikatorerna skiljer vad gäller säsongsrensningsmetod, att DG ECFIN inte standardiserar samt att ingående frågor skiljer sig åt. I figuren redovisas indikatorer fram till och med augusti i år. Anledningen till att inte uppgifter även för september visas i figuren är att de vid tidpunkten för denna publicering inte fanns tillgängliga. EU publicerar uppgifter för respektive land först efter att Konjunkturbarometern har publicerats. Mer data från olika EU-länder kan laddas ner via DG ECFIN:s hemsida: https://economy-finance.ec.europa.eu/economic-forecast-and-surveys/business-and-consumer-surveys/download-business-and-consumer-survey-data/time-series_en.

I statistikdatabasen finns hushållsstatistiken uppdelad på kön, ålder och region.

Här förklaras några av de vanligaste begreppen i Konjunkturbarometern. Mer om begrepp och metoder finns i metodboken Pdf, 1.3 MB..

Barometerindikatorn mäter det aktuella stämnings­läget i den svenska ekonomin genom att sammanfatta resultaten från företags- och hushållsbarometern. Sektorernas vikt i Barometerindikatorn är fasta. Tillverkningsindustri 40 %, Tjänstesektorn 30 %, Hushåll 20 %, Detaljhandeln 5 %, Bygg och anläggning 5 %.

Sektorernas vikt i totala näringslivet uppdateras en gång per år. För nuvarande urval gäller: Tjänstesektorn 55,6 %, Handel 20,9 %, Tillverkningsindustri 19,2 %,, Bygg och anläggning 4,4 %.

Konfidensindikatorer används för att sammanfatta situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor.

Kvartalsvisa frågor är frågor som endast ställs var tredje månad (januari, april, juli och oktober). De enkätsvar som ligger till grund för kvartalsserier har samlats in under en enskild månad.

I statistikdatabasen är resultat som redovisas som Q1 beräknade på svar som har samlats in under april. På motsvarande sätt är resultat för:
Q2 beräknade på svar som har samlats in i juli
Q3 beräknade på svar som har samlats in i oktober
Q4 beräknade på svar som har samlats in i januari

Mikroindex sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi.

Makroindex sammanfattar hushållens syn på svensk ekonomi.

Läget uttrycks på detta sätt i tabellen:
++ mycket starkare än normalt
+ starkare än normalt
= ungefär som normalt
- svagare än normalt
-- mycket svagare än normalt

Nettotal är skillnaden mellan andelen respondenter som svarat till exempel ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.

Säsongsrensning görs för att justera för regelbundet återkommande variationer under året.

Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas och standardiseras.