Dystra signaler från tjänstesektorn

I Konjunkturbarometern presenteras resultaten från Konjunkturinstitutets månadsvisa undersökning av företagens respektive hushållens syn på ekonomin. Till rapporten för augusti har företagens svar samlats in 31 juli–22 augusti. Hushållens svar har samlats in 31 juli–15 augusti.

I Konjunkturinstitutets statistikdatabas finns alla resultat från Konjunkturbarometern tillgängliga som tidsserier. Konjunkturbarometern är en tendensundersökning och utgör en viktig källa till makroekonomiska prognoser, men utgör i sig ingen prognos.

Konjunkturbarometern har tagits fram under ledning av enhetschef Fredrik Johansson Tormod.

Stockholm augusti 2023

Albin Kainelainen
Generaldirektör

Svagt efterfrågeläge

Konfidensindikatorn för näringslivet minskade i augusti med 2,8 enheter till 87,7 och visar därmed på ett betydligt svagare stämningsläge än normalt bland företagen. Nedgången förklaras främst av ett försvagat stämningsläge i tjänstesektorn.

Företagens syn på efterfrågeläget försämrades för tredje undersökningen i rad och är fortsatt svagare än normalt. Företagen rapporterar sammantaget att antalet anställda har varit ungefär oförändrat de senaste tre månaderna. Bilden skiljer sig dock åt mellan sektorerna där handeln och bygg- och anläggningsverksamhet uppger att personalstyrkan har minskat, medan antalet anställda uppges ha ökat något i tillverkningsindustrin och tjänstesektorn. Anställningsplanerna pekar på en liten ökning av personalstyrkan i näringslivet som helhet de kommande tre månaderna. Det är dock endast i tjänstesektorn som företagen tror på en ökning av antalet anställda. Andelen företag som hamstrar arbetskraft steg från 8 procent i juli till 11 procent i augusti.¹ Ur ett historiskt perspektiv är det jämförelsevis höga siffror. Försäljningspriserna förväntas öka i alla sektorer förutom i bygg- och anläggningsverksamhet där företagen tror på minskade anbudspriser på tre månaders sikt.

¹ Definieras som andelen företag som förväntar sig ökat eller oförändrat antal anställda, samtidigt som de förväntar sig försämrat efterfrågeläge.

Svagt stämningsläge i insatsvaruindustrin

Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin minskade för tredje månaden i rad, från 97,5 till 96,6. Framför allt är signalerna från insatsvaruindustrin dystra med en konfidensindikator strax under 90,0, medan företagen inom investeringsvaruindustrin är betydligt positivare med en konfidensindikator på 103,6. Månadens nedgång förklaras uteslutande av industriföretagens mer negativa förväntningar på de närmaste månadernas produktionsvolym. Det är också den frågan som förklarar varför konfidensindikatorn är under 100,0.

Industriföretagen rapporterar att produktionsvolymen har ökat, det är dock fortfarande färre företag än normalt som uppger att produktionen har ökat. På tre månaders sikt väntas produktionsvolymen fortfarande öka något, men betydligt mindre än normalt. Företagen rapporterar fortsatt om en minskad orderingång de senaste tre månaderna. Detta på både hemma- och exportmarknaden.

Företagen rapporterar vidare att antalet anställda har ökat i något större utsträckning än i juli. Anställningsplanerna för de kommande tre månaderna är oförändrade och pekar på en minskad personalstyrka, men förväntningarna är inte fullt så pessimistiska som normalt.

Andelen företag som tror på ökade försäljningspriser steg i augusti och är något större än normalt.

Minskat byggande

Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet steg med 1,4 enheter i augusti till 97,3. Stämningsläget bland husbyggarna är svagare än normalt medan stämningen bland anläggningsbyggarna är nära det historiska genomsnittet.

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Försäljningspriserna fortsätter öka

Konfidensindikatorn för detaljhandeln minskade med 0,3 enheter till 88,4 i augusti. Det är företagens syn på varulagrens storlek samt förväntningarna på de kommande tre månadernas försäljning som drar ner indikatorn, medan de senaste tre månadernas försäljning motverkar nedgången. Förväntningarna på de kommande tre månadernas försäljning är den fråga som förklarar mest av indikatorns låga nivå, men även de övriga två frågorna ligger under sina historiska genomsnitt.

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Företagen uppger i lägre utsträckning än normalt att försäljningen har ökat de senaste tre månaderna. Företagen i dagligvaruhandeln har i störst utsträckning svarat att försäljningen har ökat, medan försäljningen har minskat inom handel med motorfordon. Försäljningsvolymen inom detaljhandeln förväntas öka de kommande tre månaderna, men i mycket lägre utsträckning än normalt. Det är fler företag som svarar att försäljningssituationen har försämrats de senaste tre månaderna, än som svarar att den har förbättrats. Företagen förväntar sig i betydligt lägre utsträckning än normalt att försäljningssituationen kommer att förbättras de närmaste sex månaderna.

Företagen uppger att antalet anställda har minskat de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna pekar på att antalet anställda kommer att fortsätta minska de kommande tre månaderna.

Företagen förväntar sig i högre utsträckning än normalt att försäljningspriserna kommer att öka de kommande tre månaderna och andelen företag som ser framför sig ökade priser har ökat jämfört med de två föregående månaderna. Dagligvaruhandeln är den bransch där företagen i störst utsträckning förväntar sig höjda försäljningspriser.

Ökad personal, trots svag efterfrågan

Konfidensindikatorn i tjänstesektorn minskade i augusti med 4,1 enheter till 87,2. Förväntningarna på de kommande tre månadernas efterfrågan på företagets tjänster bidrog mest till nedgången. Även efterfrågan på företagets tjänster samt utvecklingen av företagets verksamhet bidrog negativt. Alla tre frågor bidrar ungefär lika mycket till indikatorns låga nivå.

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Nettotalet för efterfrågan på företagets tjänster de senaste tre månaderna har minskat och det är nu fler företag som uppger att efterfrågan har minskat än som uppger att efterfrågan har ökat. Företagen är i större utsträckning än normalt missnöjda med uppdragsvolymens storlek.

Företagen uppger i ungefär samma utsträckning som i juli att antalet anställda har ökat de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna stärktes något jämfört med juli och pekar på att antalet anställda kommer att öka de kommande tre månaderna. Vart tionde företag hamstrar arbetskraft. Andelen företag som hamstrar arbetskraft har legat högt sedan mitten av 2022.

Tjänsteföretagen uppger i något lägre utsträckning än i juli att försäljningspriserna har ökat de senaste tre månaderna, men fortfarande i betydligt högre utsträckning än normalt. De förväntar sig också i högre utsträckning än normalt att försäljningspriserna kommer öka de kommande tre månaderna.

Dystrare förväntningar på Sveriges ekonomi om tolv månader

Hushållens konfidensindikator har stigit under hela 2023 men sjönk med 2,1 enheter i augusti till 70,4. Nedgången förklaras av att hushållens förväntningar på både den egna ekonomin men framför allt på Sveriges ekonomi om tolv månader blev mer pessimistiska. Övriga i indikatorn ingående frågor var närmast oförändrade från juli. Synen på kapitalvaruinköp i nuläget följt av hushållets ekonomiska utveckling de senaste tolv månaderna är fortsatt de frågor som bidrar mest till indikatorns låga nivå.

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

¹ Respondenterna får information om den aktuella listräntan som ett stöd när de svarar på frågorna om den förväntade bostadsräntan på 1, 2 respektive 5 år.

På grund av en felkodning i samband med ett systembyte i november 2020 så har resultatet för inflationsfrågorna Uppfattad inflation nu samt Förväntad inflation om 12 månader överskattats något. Perioden där överskattningen har skett är november 2020 till juli 2023. Nu i augusti rättar Konjunkturinstitutet detta fel och reviderar resultatet i berörda frågor. Mer information om detta se: Rättning av inflationsfrågor i hushållsbarometern.pdf Pdf, 166.8 kB.

Här förklaras några av de vanligaste begreppen i Konjunkturbarometern. Mer om begrepp och metoder finns i metodboken Pdf, 1.3 MB..

Barometerindikatorn mäter det aktuella stämnings­läget i den svenska ekonomin genom att sammanfatta resultaten från företags- och hushållsbarometern. Sektorernas vikt i Barometerindikatorn är fasta. Tillverkningsindustri 40 %, Tjänstesektorn 30 %, Hushåll 20 %, Detaljhandeln 5 %, Bygg och anläggning 5 %.

Sektorernas vikt i totala näringslivet uppdateras en gång per år. För nuvarande urval gäller: Tjänstesektorn 55,6 %, Handel 20,9 %, Tillverkningsindustri 19,2 %,, Bygg och anläggning 4,4 %.

Konfidensindikatorer används för att sammanfatta situationen och förväntningarna i en viss bransch eller sektor.

Kvartalsvisa frågor är frågor som endast ställs var tredje månad (januari, april, juli och oktober). De enkätsvar som ligger till grund för kvartalsserier har samlats in under en enskild månad.

I statistikdatabasen är resultat som redovisas som Q1 beräknade på svar som har samlats in under april. På motsvarande sätt är resultat för:
Q2 beräknade på svar som har samlats in i juli
Q3 beräknade på svar som har samlats in i oktober
Q4 beräknade på svar som har samlats in i januari

Mikroindex sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi.

Makroindex sammanfattar hushållens syn på svensk ekonomi.

Läget uttrycks på detta sätt i tabellen:
++ mycket starkare än normalt
+ starkare än normalt
= ungefär som normalt
- svagare än normalt
-- mycket svagare än normalt

Nettotal är skillnaden mellan andelen respondentercsom svarat till exempel ökat respektive minskat eller bättre respektive sämre på en fråga.

Säsongsrensning görs för att justera för regelbundet återkommande variationer under året.

Indikatorerna revideras varje månad när tidsserierna säsongsrensas och standardiseras.