Förändrad bördefördelning och skärpt ETS – effekter på Sveriges ekonomi

Syftet med denna rapport är att skapa en uppfattning av hur förändringarna kan fortplantas genom ekonomin.

EU har antagit en klimatlag som innehåller nya utsläppsmål för unionen. Till 2030 ska nettoutsläppen av växthusgaser i unionen minska med 55 procent jämfört med 1990. Till 2050 ska nettoutsläppen vara noll. EU-kommissionen har i det så kallade Fit-for-55-paketet lagt fram en stor mängd förslag på åtgärder som ska leda mot målen. I den här delrapporten ligger fokus på förslaget om ändrad och skärpt bördefördelning och på den minskade tilldelningen av utsläppsrätter till EU ETS.Detta kräver en modell som fångar hur ekonomins olika delar hänger ihop och påverkar varandra, samtidigt som den modellerar utsläppen inom ekonomin. I denna delrapport används Konjunkturinstitutets allmänjämviktsmodell EMEC.

Bördefördelningen ger respektive medlemsland utsläppskvoter. Syftet med delrapporten är att studera hur olika utsläppskvotsnivåer för svensk ESR-sektor till 2030 påverkar svensk ekonomi. På motsvarande sätt studeras effekterna av skärpta ambitioner i EU ETS – med högre utsläppsrättspriser som följd. Sverige har egenpåtagna nationella klimatmål, som är mer ambitiösa än de beting både den rådande och den föreslagna bördefördelningen lägger på Sverige. Syftet med denna rapport är inte att argumentera för mer eller mindre ambitiösa svenska klimatmål utan snarare att skapa en uppfattning av hur förändringarna kan fortplantas genom ekonomin.