Utvärdering av makroekonomiska prognoser

I denna specialstudie analyseras Konjunktur­institutets prognoser för några av de mest centrala variablerna. Konjunktur­institutet publicerar varje år en prognosutvärdering där prognoserna för föregående år samt de senaste fem åren studeras. I årets rapport utvärderas prognoser gjorda under 2019 och 2020 avseende utfallsåret 2020, samt prognoser gjorda under 2015–2020 avseende utfallsåren 2016–2020.

Årets rapport är starkt präglad av det tumultartade 2020. Rapporten har därför ett större fokus på prognoserna gjorda under 2020 än på den fleråriga utvärderingsperioden. För en bättre förståelse av vad covid-19-pandemin innebar för prognosmakandet redovisas därför en kort översikt av hur pandemin kom att förändra förutsättningarna för prognoserna samt hur prognosarbetet förändrades under 2020 (kapitel 2). Därefter följer en detaljerad beskrivning och jämförelse av prognoserna för 2020 (kapitel 3). I likhet med tidigare rapporter redovisas statistiska utvärderingsmått både för den korta och för den långa utvärderingsperioden (kapitel 4).

De prognoser som gjordes för 2020 under 2019 tydde på en generell avmattning i ekonomin, med successiva nedrevideringar av BNP-tillväxten i både Sverige och euroområdet. Även sysselsättningstillväxten i Sverige reviderades ner och den förväntade arbetslöshetsnivån 2020 kom att justeras upp under 2019. I takt med att covid-19-viruset lamslog både Sverige och svenska handelspartners reviderade alla svenska prognosmakare kraftigt ned sina prognoser. I april och maj 2020 var de ekonomiska signaler som fanns mycket negativa och prognosmakare kom generellt att överskatta pandemins negativa effekter på ekonomin. Av de utvärderade prognosmakarnas prognoser gjorda från och med april för BNP-tillväxten i Sverige, BNP-tillväxten i euroområdet samt sysselsättningstillväxten så var det endast en prognos som inte underskattade tillväxttakten. Alla prognoser publicerade från och med mitten av april överskattade samtidigt arbetslösheten.

Både med avseende på prognoser för 2020 och för 2016–2020 har Konjunktur­institutet stått sig väl i jämförelse med andra prognosmakare, även om prognoser under pandemin gör att det är svårt att dra några starka slutsatser av kvantitativa utvärderingar av prognosmakarnas prognosfel. För prognoser avseende 2020 rankar sig Konjunktur­institutet i de flesta fall bland topp tre, men aldrig sämre än bland de sex främsta prognosmakarna, av totalt 17 prognosmakare, för alla variabler och utvärderingsmått.