2021-02-10

Hållbarhetsrapport 2021 för de offentliga finanserna

Långsiktigt hållbara finanser trots covid-19-pandemin

Sedan covid-19-pandemin drabbat Sverige har offentlig sektor haft stora utgifter för att hantera krisen. Trots det är offentlig sektors nettoställning och Maastrichtskuld som andel av BNP ungefär densamma 2050 som före pandemin. Det framgår av Konjunkturinstitutets rapport om den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna.

Den övergripande slutsatsen i årets rapport är att den offentligfinansiella utvecklingen med basscenariots antagande kan betraktas som hållbar. När konjunkturen återhämtar sig efter pandemin återgår offentlig sektors sparande till nivån som var innan pandemin. Denna nivå bibehålls sedan fram till 2050 och resulterar i att offentlig sektors nettoställning och Maastrichtskuld som andel av BNP är ungefär densamma som innan pandemins utbrott.

I basscenariot antas en ökad medellivslängd resultera i flera friska år för äldre och ett förlängt deltagande på arbetsmarknaden. I ett alternativscenario antas att befolkningen inte blir friskare över tid, och att arbetslivet därmed inte förlängs upp i åldrarna. Då blir utvecklingen i de offentliga finanserna betydligt sämre. Det finansiella sparandet faller då och Maastrichtskulden ökar trendmässigt som andel av BNP. För att de offentliga finanserna ska vara långsiktigt hållbara är det således viktigt att möjliggöra för att befolkningen blir friskare över tid så att ett längre liv också kan innebära ett längre arbetsliv.

Om rapporten

På regeringens uppdrag skriver Konjunktur­institutet en årlig rapport med en kvantitativ bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet inklusive scenarier som belyser hur centrala faktorer och antaganden påverkar utvecklingen.