Bedömning av effekterna på den svenska ekonomin av covid-19-pandemin

I denna specialstudie görs en kvantitativ bedömning av effekterna på den svenska ekonomin av spridningen av covid-19 samt de åtgärder som vidtagits för att bromsa smittspridningen och för att stödja ekonomin, både i Sverige och globalt. Bedömningen fokuserar på åren 2020 och 2021 och kvantifierar såväl makroekonomiska som offentligfinansiella effekter.

Den metod som valts innebär att den senaste prognosen i Konjunkturläget september 2020 jämförs med prognosen i Konjunkturläget december 2019, som gjordes före pandemins utbrott. Sedan görs känslighetsanalyser där Konjunkturinstitutets prognoser jämförs med andra prognosmakares prognoser gjorda vid ungefär samma tidpunkter. Baserat på jämförelsen och känslighetsanalyserna görs en sammantagen kvantitativ bedömning. I bedömningen ingår effekter av spridningen av covid-19 samt de åtgärder som vidtagits för att bromsa smittspridningen och att stödja ekonomin, både i Sverige och i omvärlden.

Den sammantagna bedömningen är att covid-19-pandemin får följande effekter: Svensk BNP-tillväxt blir ca 4–5 procent­enheter lägre 2020. År 2021 blir tillväxten ca 2 procent­enheter högre, eftersom ekonomin då återhämtar sig. Arbetslösheten blir ca 1–2 procent­enheter högre 2020 och ca 2 procent­enheter högre 2021. Lönetillväxten blir ca 1 procentenhet lägre 2020 och ca 0–1 procentenhet lägre 2021. Reporäntan påverkas inte vare sig 2020 eller 2021, vilket beror på att räntan var låg redan i utgångsläget. Det finansiella sparandet i offentlig sektor som andel av BNP blir ca 4–5 procent­enheter lägre 2020 och ca 2–3 procent­enheter lägre 2021. Det är viktigt att ha i åtanke att den kvantitativa bedömningen omgärdas av stor osäkerhet.

Om rapporten

Regeringen har i regeringsbeslut Fi2020/03078/E4 givit Konjunkturinstitutet i uppdrag att bedöma konsekvenserna för den svenska ekonomin av utbrottet av covid-19. Denna rapport utgör en delredovisning av uppdraget.