Utvärdering av makroekonomiska prognoser

I denna specialstudie jämförs Konjunktur­institutets prognosfel för BNP-tillväxten, arbetslösheten, inflationen, reporäntan (vid årets slut och i årssnitt) och det offentligfinansiella sparandet med tio andra svenska prognosinstitut.

Detta görs för prognoser för innevarande och nästkommande års utfall och för två olika utvärderingsperioder: 2018 (kapitel 3) och 2014–2018 (kapitel 4). I dessa kapitel studeras de genomsnittliga prognosfelen, de så kallade medelfelen, för att undersöka huruvida Konjunktur­institutet, regeringen och andra prognosinstitut tenderar att under- eller överskatta utfallen. Dessutom studeras prognosprecisionen för att undersöka träffsäkerheten i de olika prognosinstitutens prognoser.

Samtliga undersökta prognosinstitut blev överraskade av den starka sysselsättningstillväxten och låga timlöneutvecklingen 2018. Alla institut underskattade också inflationen och överskattade reporäntan. De flesta institut förväntade sig en högre BNP-tillväxt 2018 än utfallet som var 2,3 procent. För arbetslösheten och det offentligfinansiella sparandet var medelfelet som ett genomsnitt av alla prognosinstitut nära noll 2018, det vill säga i genomsnitt tog under- och överskattningarna ut varandra. När det gäller prognosprecision, hade Konjunktur­institutet den bästa prognosprecisionen för arbetslösheten, reporäntan i årssnitt och det offentligfinansiella sparandet. För de andra variablerna var Konjunktur­institutets prognosprecision bättre än eller lika med snittet av alla prognosinstitut. Regeringens prognosprecision är ungefär lika med snittet av alla prognosinstitut för alla variabler som undersökts. Riksbanken tillhörde de prognosinstitut som hade den bästa prognosprecision för inflationen, timlönen, reporäntan i årssnitt och det offentligfinansiella sparandet.

För utvärderingsperioden 2014–2018 underskattades i genomsnitt innevarande och nästkommande års BNP-utfall och det offentligfinansiella sparandet medan arbetslösheten och reporäntan i genomsnitt överskattades. Inflationen överskattades för innevarande år men underskattades för nästkommande år. För perioden 2014–2018, är Konjunktur­institutets systematiska fel närmare noll för BNP-tillväxten, arbetslösheten och inflationen. Prognosprecisionen är bättre än eller lika med genomsnittet bland prognosinstituten för alla undersökta variabler. Regeringen har högre än genomsnittlig prognosprecision för nästkommande års BNP-tillväxt och arbetslöshet samt för innevarande och nästkommande års reporänta, där det i det senare fallet är det prognosinstitut som har den högsta precisionen. Riksbanken har bättre prognosprecision än genomsnittet för alla undersökta variabler förutom nästkommande års inflation och reporänta. För innevarande och nästkommande års arbetslöshet och offentligfinansiella sparande har Riksbanken den högsta prognosprecisionen av alla undersökta institut.

Om specialstudien

I Konjunktur­institutets uppdrag ingår att redovisa och analysera prognosprecisionen i Konjunktur­institutets prognoser. I analysen av prognosavvikelserna ska även regeringens prognosavvikelser ingå. Prognosavvikelserna ska därtill jämföras med andra prognosmakares avvikelser.