Åtgärder på kort sikt minskar utsläppen mest

Den automatiska annulleringen av utsläppsrätter möjliggör för Sverige att genom lokala och nationella åtgärder påverka mängden utsläpp som ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. Men detta gäller endast under en kort tid.

Utsläppen från den handlande sektorn inom EU bestäms av hur många utsläppsrätter som tillförs marknaden. Därför påverkades tidigare inte de totala utsläppen av att Sverige drog ned på sin andel – eftersom någon annan släppte ut istället. Genom införandet av den automatiska annulleringen får Sverige genom nationella åtgärder möjlighet att minska de samlade utsläppen från EU:s system för handel med utsläppsrätter. Men det kräver att de nationella åtgärderna snabbt leder till svenska utsläppsminskningar. Exempelvis kan åtgärder som medför att aktörer snabbt byter till fossilfria bränslen vara aktuella. Den nya ordningen kan däremot inte motivera långsiktiga justeringar av svensk klimatpolitik. Systemet gör att svenska åtgärder kan påverka utsläppen så länge som antalet utsläppsrätter i omlopp överstiger 833 miljoner. Är antalet lägre fungerar systemet precis som tidigare – en minskning av utsläppen från den svenska handlande sektorn innebär att andra länder släpper ut istället eller att utsläppen görs vid ett annat tillfälle.

I dagsläget finns cirka 1,7 miljarder utsläppsrätter i omlopp. Syftet med den automatiska annulleringen är att minska den siffran. Hur snabbt det går beror bland annat på den framtida efterfrågan på utsläppsrätter. Om vi antar att de årliga utsläppen inom EU:s system för handel med utsläppsrätter är ungefär i nivå med den tänkta årliga tilldelningen och att mängden utsläppsrätter i cirkulation har stigit till 2,5 miljarder 2019, kan bara svenska åtgärder som genomförs före 2022-2023 påverka de samlade utsläppen. Därefter saknar återigen svenska extra åtgärder effekt på systemets samlade utsläpp. Det innebär också att ju senare de svenska åtgärderna resulterar i utsläppsminskningar, desto lägre inverkan har de på de samlade utsläppen. Exempelvis resulterar en svensk utsläppsminskning på 1 000 ton koldioxid som sker 2019 i att de samlade utsläppen minskar med cirka 800 ton. Sker den svenska utsläppsminskningen istället 2021 sänker den de samlade utsläppen med bara cirka 650 ton.

Ett alternativ som Konjunkturinstitutet menar bör utredas är möjligheten att Sverige köper upp utsläppsrätter och väntar med att annullera dem tills antalet utsläppsrätter i omlopp fallit under 833 miljoner. Denna åtgärd ger både full utväxling – varje uppköpt utsläppsrätt ger fullt ut en minskning av utsläppen – och är kostnadseffektiv.

Den automatiska annulleringen kan motivera tillfälliga åtgärder som sänker de svenska utsläppen under de närmsta åren. Den långsiktiga klimatpolitiken påverkas däremot inte och bör därför även i fortsättningen utformas för att på ett kostnadseffektivt sätt styra mot de mål som satts upp i Sverige och inom EU.

Kort om regeringsuppdraget

Regeringen har gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att studera i vilken utsträckning den automatiska annulleringen, som blir operationell 2023, gör att nationell och lokal politik riktad mot EU ETS-sektorn har potential att sänka de samlade utsläppen.