2018-02-22

Hållbarhetsrapport 2018

Hållbarhetsrapport för de offentliga finanserna 2018

I denna rapport görs en bedömning av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna.

Notera att vi i november 2018 bifogat en rättelse till hållbarhetsrapporten. Du hittar den under dokumentation nedan.

Utgångspunkten är det offentligfinansiella och makroekonomiska läget såsom det såg ut i december 2017 enligt Konjunkturinstitutets bedömning samt SCB:s befolkningsprognos från april 2017. Syftet med rapporten, liksom med andra hållbarhetsbedömningar av detta slag är att i ett tidigt skede identifiera potentiella risker för framtida obalanser i de offentliga finanserna.

I rapporten skrivs de offentliga utgifterna fram utifrån antagandet att det offentliga välfärdsåtagandet bibehålls på nuvarande nivå. Med offentligt välfärdsåtagande avses här en snäv definition som fokuserar på den offentliga budgetens utgiftssida. Andra aspekter av offentligt åtagande såsom till exempel marknadseffektivitet och inkomstfördelning beaktas inte.

Antagandet om oförändrat välfärdsåtagande innebär bland annat att personaltätheten i välfärdstjänsterna bibehålls på nuvarande nivå. De offentliga inkomsterna skrivs fram givet de skatteregler som gäller 2018. Analyshorisonten sträcker sig i huvudsak till 2040, men i rapporten redovisas även framskrivningar av offentliga utgifter och inkomster till 2100.

Ett centralt antagande i huvudscenariot är att arbetslivet förlängs i takt med att medellivslängden ökar samt att de äldre i befolkningen blir allt friskare vilket innebär att behovet av välfärdstjänster förskjuts uppåt i åldrarna. Detta bidrar till att hålla uppe BNP-tillväxten, och därmed skatteintäkterna, samtidigt som antagandet om att de äldre blir allt friskare har en dämpande effekt på de offentliga utgifterna.

Om uppdraget

Konjunkturinstitutet gör på uppdrag av regeringen varje år en bedömning av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna. Bedömningen baseras på framskrivningar av offentliga inkomster och utgifter som sträcker sig i huvudsak till 2040, men i rapporten redovisas även framskrivningar till 2100. Analysen syftar till att i ett tidigt skede hitta potentiella obalanser i de offentliga finanserna så att de kan justeras innan problem uppstår. Osäkerheten i långsiktiga beräkningar av detta slag manar till en försiktig tolkning. Men de utgör ändå ett viktigt underlag när finanspolitiska mål, till exempel saldomål, ska formuleras eller ändras.