2015-12-02

Specialstudie 46: Kort- och långsiktiga effekter av sänkt restaurangmoms

Sänkt restaurang­moms: sysselsättningen ökar mindre i Sverige än i branschen

Sedan restaurang- och cateringmomsen sänktes bedöms cirka 6 000 fler personer vara sysselsatta inom branschen än vad som hade varit fallet utan momssänkningen. Eftersom den ökade sysselsättningen delvis omfattar grupper som annars har svårt att få arbete, har den sänkta restaurangmomsen en positiv effekt på den varaktiga sysselsättningen. Det visar Konjunkturinstitutets rapport till regeringen.

Det är svårt att isolerat mäta effekter av momssänkningen från 25 till 12 procent som genomfördes 2012, eftersom det inte går att observera hur utvecklingen varit med bibehållen momssats. Vår studie pekar dock på att restaurangpriserna blivit cirka 5 procent lägre sedan reformen infördes 2012.

En sänkning av priserna på restaurangtjänster relativt andra varor och tjänster förväntas medföra att efterfrågan på dessa tjänster ökar. Reformen har också lett till högre sysselsättning inom restaurangbranschen.

I normalfallet skulle sysselsättningsökningen motsvaras av fallande sysselsättning inom andra branscher. Det ser dock annorlunda ut för restaurangbranschen där många av de nyanställda kommer från arbetslöshet eller har stått utanför arbetskraften.

Effekter i hela ekonomin

Effekten på sysselsättningen i hela ekonomin är mindre än sysselsättningsökningen inom restaurangbranschen eftersom hela denna ökning inte utgörs av personer med sämre jobbchanser. Den långsiktiga sysselsättningseffekten i hela ekonomin av sänkt moms på restaurangtjänster kan vara i storleksordningen 1 000–3 000 personer.

Konjunkturinstitutet har på uppdrag av regeringen analyserat hur sänkt restaurangmoms påverkar restaurangbranschens utveckling på kort och lång sikt, samt vilka långsiktiga effekter momssänkningen kan förväntas ha på sysselsättningen i hela ekonomin. Denna rapport utgör slutredovisningen av Konjunkturinstitutets uppdrag.