Avtalsvillkor i några utbildningsavtal och ungdomars arbetsmarknadsetablering

Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige och ungdomar som grupp har en svag förankring på arbetsmarknaden. I rapporten analyseras hur olika utbildningsavtal kan påverka ungas inträde och ställning.

Alla ungdomar har inte svårigheter att komma i arbete, men många saknar ofta arbetslivserfarenhet och har ännu inte fått möjlighet att knyta kontakter.

Arbetsgivare bekräftar att bristande arbetslivserfarenhet och utbildning upplevs som ett hinder när de ska anställa ungdomar.

De generella kollektivavtalen tar inte alltid hänsyn till att det kan krävas extra resurser för att introducera personer utan tidigare arbetslivserfarenhet till ett arbete.

Utbildningsavtal för kompetensförsörjning

I rapporten studeras ett urval av lärlings- och yrkesintroduktionsavtal. De tycks ofta ha uppstått som en följd av att branschen behöver lösa kompetensförsörjningen.

Det statliga stödet till yrkesintroduktionsavtal kan leda till att denna avtalsform ökar i betydelse, vilket kan underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden.   Utbildningsavtalen kan också vara en framkomlig väg att sänka ingångslönerna för ungdomar som inte har fullgjort gymnasieutbildning eller som gjort det, men där deras inriktning inte matchas mot arbetsmarknadens behov.

Flera lösningar behövs

Studien visar att det finns behov av flera olika lösningar på arbetsmarknaden för ett smidigare inträde och för att kunna möta det samhällsekonomiska problemet med hög ungdomsarbetslöshet.