Vem ska betala för den förnybara elkraften? – Analys av kvotplikten

I rapporten analyserar Konjunkturinstitutet de ekonomiska effekterna vid förändrade undantagsregler för kvotplikten inom elcertifikatssystemet för den elintensiva industrin. Resultaten pekar på liten långsiktig påverkan på samhällsekonomin.

Om de nuvarande undantagen inom elcertifikatsystemet för den elintensiva industrin helt eller delvis tas bort påverkas branscher inom massa-, pappers- och pappersvaruindustrin mest, sett till långsiktig produktionsnivå. Andra utsatta branscher är kemisk industri och stål-, och metallframställning.

Hushållen påverkas positivt på kort sikt av sänkta elkostnader eftersom elcertifikatsystemet finansieras av fler användare. De allmänna jämviktseffekterna visar dock att hushållens inkomster påverkas negativt via lägre reallöner. Sammantaget är effekterna på hushållens inkomster små på lång sikt.

Minskad total elefterfrågan

I ett räkneexempel med fullständig reduktion av undantaget och ett elcertifikatpris på 250 kronor ökar den elintensiva industrins årliga kostnader på kort sikt med cirka en miljard kronor. Hushållen elkostnader minskar samtidigt i storleksordningen 130 kronor per hushåll och år.

Hushållens långsiktiga elefterfrågan ökar med 0,3—0,6 procent, beroende på elcertifikatpriset, medan den elintensiva industrins elefterfrågan minskar, vilket även gäller den totala elefterfrågan i Sverige.

Större effekt med angränsande styrmedel

Förändringar i kvotpliktens undantagsregler inom elcertifikatsystemet har enligt analysen små effekter på hushåll, elintensiv industri och samhällsekonomi.

Förändringar i andra styrmedel inom energi- och klimatpolitiken — som den förväntade prisutvecklingen inom EU:s handelssystem med utsläppsrätter — bedöms ha större inverkan på den elintensiva industrins långsiktiga produktionsnivå.