2010-05-20

En utvärdering av det ekonomiska stödet till åtgärder för att främja hållbara städer

En utvärdering av det ekonomiska stödet till åtgärder för att främja hållbara städer

Det ekonomiska stödet till åtgärder för att främja hållbara städer är inte ett kostnadseffektivt styrmedel. En fortsatt satsning kan inte motiveras utifrån minskningen av växthusgaser. Det visar Konjunkturinstitutets utvärdering.

Jämfört med koldioxidskatt och handel med utsläppsrätter är stödet till hållbara städer inte ett kostnadseffektivt klimatpolitiskt styrmedel.

Stödet som infördes 2009, inom ramen för den så kallade klimatmiljarden, syftar främst till att främja investeringar i åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser. Dessutom syftar stödet till att skapa attraktiva, socialt och ekonomiskt hållbara stadsmiljöer, som kan vara förebilder för integrerad stadsplanering och som underlättar spridning av kunskap om sådana stadsmiljöer.

Stödet uppgår totalt till 340 miljoner kronor och riktar sig framförallt mot ny- och ombyggnader i stadsdelar, bostadsområden och kvarter. Under 2009 fördelades 132,5 miljoner kronor till tre olika investeringsprojekt (Malmö, Stockholm och Umeå) och 14 olika planeringsprojekt.

De förväntade utsläppsminskningarna varierar totalt mellan 5 000 och 26 000 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år i de stödbeviljade investeringsprojekten, beroende på hur energibesparingarna miljövärderas.

Effekten av stödet till olika projekt har överskattats eftersom de troligtvis inte skulle ha åstadkommits utan befintliga styrmedel på området som koldioxid- och energiskatter och handeln med utsläppsrätter. Vidare har kostnaderna underskattats eftersom det bland annat inte tagits hänsyn till stödets administrationskostnader.

Även om huvudsyftet med stödet är att minska utsläppen av växthusgaser finns det en grundläggande utvärderingsproblematik i att stödet även syftar till att uppnå andra mål. Dessa underordnade målsättningar är svåra att kvantifiera, vilket innebär att det till exempel inte är möjligt att avgöra vilket projekt som uppnår mest respektive minst social hållbarhet.

Hållbara städer är det senaste i en serie miljöpolitiska investeringsprogram med likartad konstruktion: Lokala investeringsprogram (LIP); Klimatinvesteringsprogram (Klimp); och stödet till energiinvesteringar i lokaler för offentlig verksamhet (OFFrot).